Nr 95 2020

Sandqvist uppmärksammas i Frankrike

Verkligen trevligt! Aage Sandqvist, vår Saltsjöbadsastronom, är aktuell på flera sätt. För en annan som arbetat med populärastronomi är hans medverkan i Forskning och Framsteg en merit i CV:n, men nu handlar det om tyngre grejor.

Först och främst intervjuas Aage Sandqvist om sin karriär i franska Astrosurf  Magazine nr 105 (juli/augusti-numret). Artikeln ”Sandqvist, le côté obscur des nébuleuses” är rikligt illustrerad med flera Sandqvist-objekt från den berömda mörka nebulosa-katalogen, som kort och gott går under beteckningen Sandqvist Catalogue. 

Fram med parlören! För mig är det alltid intressant att läsa om krigsåren, Sandqvist var fem år när han fick upp ögonen för stjärnvärlden borta på Jylland – mitt under den tyska ockupationen.

Bilderna är ju bara så sagolika.

Sandqvists forskningsområde är studier av Vintergatans centrum (och även andra centralpartier av aktiva galaxer), där han på ett banbrytande sätt utnyttjat framför allt radioastronomisk, men även infraröd, observationsmetodik för att studera den molekulära gasens dynamiska och fysikaliska egenskaper i närheten av Vintergatans centrala supermassiva svarta hål.

Som radioastronom har han också studerat hur det går till när månen ockulterar nebulositeter, när de förmörkas och försvinner, och han är specialist på stora molekyler i Vintergatans mittfält.

BLÅS upp – DUBBELKLICKA – bilden på din skärm av Sandqvist 187 och Sandqvist 188. Bildkälla: Atacama Photographic Observatory

Redan på 70-talet väckte Aage Sandqvist uppmärksamhet inom vår astronomiska community då han på ett möte pratade om inlagd saltgurka och brännvin  i rymden – det blev en kul artikel i gamla Astronomisk Tidsskrift (1975) av tankegångarna och en rolig passus av Bengt Gustafsson i hans bok om svarta hål härom året (Svarta hål : teorierna, upptäckterna, människorna, 2015).

Till och med Alf Henrikson tände på upptäckten och diktade  i en bok från 1982:


Ur det svarta, ofantliga rummet mellan stjärnornas glesa ljus / kommer linjer med skiftande våglängd av materiens radiobrus. / Myrsyra, vatten, metylalkohol, ammoniak, acetylen / hälsar så mycket ur avlägsen rymd mellan stjärnornas matta sken. / Allt detta blev upptäckt i fjor eller så på vår molekylära jord. / Nästa år finns där brännvin och saltgurka, sanna mina ord.

Att Aage Sandqvist även slagit fast existensen av sprit i kometer behöver inte påpekas.

Saltsjöbadsastronomen då han som ung man undervisade Kungen om Vintergatans mitt (lagom intresse från prof Aina Elvius, prof  P O Lindblad och kunglig adjutant i bakgrunden…

 

… och som emeritus professor idag. Viss skillnad. Kanske ses de vid kommande nobelmiddag igen?

Tilläggas bör också att Aage Sandqvists kollega Reinhard Genzel är en av årets nobelpristagare. De bägge har tidigare samarbetat (bl a föreläsningsserien The galactic centre på 90-talet) och Sandqvist är medförfattare till flera artiklar om rörelser i Sgr A, radiokällan i Vintergatans centrala parti som innehåller   ett svart hål Sgr A*. Flera studier baseras på mätningar av vår svenska Odin-satellit.

Slutligen får vi inte glömma att APOD, Astronomy Picture of the Day, då och då, senast i fjor,  synar mörka nebulosor upptagna i Sandqvists katalog.

Explosivt supernova-webinarium

Magnus Larssons senaste webinar om supernovor med inbjudne Giacomo Terreran som gästföreläsare från USA, var – superintressant. Bl a lyftes fram vilken roll amatörastronomerna med sina mindre teleskop spelar men också vilken framtid som väntar SN-forskarna när gigantiska maskiner som ELT  är på plats. (ELT blir färdigbyggd större än Colosseum i Rom!)

Mycket i webinariet handlade om spektrala studier och vad dessa avslöjar. T ex förekomsten eller frånvaron av vätelinjer, som i själva verket är en markör på vilken typ av smällar vi pratar om.

Flera spännande SN-fall de senaste diskuterades, bl a supernovan 2006gy, som när den upptäcktes klassades som den största SN-explosionen som någonsin observerats. Den absoluta magnituden var större än -21.

Terreran tipsade om en preliminär rapport i höst av Rachel J Bruch, Jesper Sollerman m fl i vilken diskuteras unga supernovor (”infants”) och de massförluster som stjärnorna genomgår innan explosionerna.

Webinariet finns numera på SAAF:s Youtubekonto:

Nobelpristagarens Teleskop-dikt

Nobelpristagaren Louise Glücks underfundiga dikt Teleskop lästes i SR 9 oktober. Carsten Nilsson lyssnade och tipsar om att här finns dikten.

Superbeboeliga planeter – finns dom?

Det finns planeter som har bättre förutsättningar för liv än till och med jorden. 24 fall av över 4 000 i dag kända exoplaneter synas i en rapport i Astrobiology. Titeln avslöjar vad det handlar om: ”In Search for a Planet Better than Earth: Top Contenders for a Superhabitable World”.

För mig är det första gången jag stöter på begreppet ”superhabitable planets”.

God reklam för oss!

I Sydsvenskan stod härom dan en stor artikel om två glada pensionärer, som börjat studera vid Malmö universitet. En av tjejerna, Karin Svensson, var en av deltagarna när Medborgarskolans astronomikurs med Peter Linde och mig själv vid rodret genomfördes för några år sedan.

Karin öste beröm över oss.

Ännu en spännande Mars-test

-Mycket spännande teknik för navigering efter terrängen, tycker inte detta har fått särskilt
mycket uppmärksamhet men avgörande för precisionslandning!, kommenterar Tomas Diez ovanstående Youtubefilm.

Charliers ex libris

Pettzy Ahlström har i gömmorna i Malmö stadsarkiv kommit över hur C V L Charliers bokmärke såg ut.

Charlier var vår professor i Lund före Knut Lundmark. Jag har för mig att exakt så som bokmärkret ser ut så ser också Charliers gravsten i Lund ut.

Charlier var född i Jämtland.

Den latinska sentensen kommer från en jesuit och ska betyda ”Kraftigt i sak, milt i sätt”.  Nog en ganska träffande självkaraktäristik.

Lämna ett svar