Gösta Gahm ur tiden
Idag (29.12) fick vi veta att professor emeritus Gösta Gahm, som var ordförande i många år i Svenska Astronomiska Sällskapet, gått ur tiden, 78 år gammal.
Gösta var god vän till många av oss inom vår sydsvenska astronomiska community och var senast på Tycho Brahe-observatoriet när vi invigde vår gårdsskulptur, som kom att markera sydspetsen inom Gösta Gahms projekt med det skalenliga Sweden Solar System.
Som yrkesastronom arbetade Gösta Gahm bl a med planetbildningsproblem. Han uppfann begreppet “globulett”.
Gösta Gahm. 1942-2020
Lundaforskare hittar förklaring till skenande stjärnor
Så fick vi till sist lära oss ett nytt ord på svenska: Att runaway stars blir skenstjärnor! Stjärnor som skenar iväg i galaxvärlden genom gravitationsknuffar.
Årets sista mess (?) från Lunds universitet (tack som vanligt till Lena Björk Blixt för lånet av en av hennes artiklar):
“Nu har forskare från Lunds universitet dragit en spännande slutsats angående massiva stjärnor som kan observeras i ytterområdena hos många spiralgalaxer. Dessa objekt verkar vara så kallade runaway-stjärnor som har flyttat sig till platser där det inte kan bildas några stjärnor alls.
För ungefär tio år sedan upptäckte forskarvärlden att ultraviolett ljus strålar ut från ytterområdena i många spiralgalaxer. Detta ljus har förbryllat astrofysiker sedan dess. Endast mycket massiva stjärnor kan nämligen ge ifrån sig det energirika UV-ljuset, men samtidigt kan sådana stjärnor knappast ha bildats i galaxernas ytterområden eftersom där inte finns tillräckligt mycket kall och tät gas.
Eric Andersson. Bildkälla: LU
De massiva stjärnorna lever dessutom bara en relativt kort tid, och sålunda har man hittills menat att de inte kan flytta på sig speciellt långt. Därför har forskarvärlden trots allt tvingats anta att de här stjärnorna ändå har skapats i galaxernas ytterkant, vilket därmed inneburit ett stort problem för modellerna av hur stjärnbildning går till. Men nu verkar man vara en lösning på spåren. I en färsk studie har tre astronomiforskare vid Lunds universitet undersökt dessa intressanta runaway-stjärnor, eller skenstjärnor som de kallas på svenska.
– Nu kan vi visa att dessa stjärnor kanske har skapats på samma sätt som andra stjärnor men fått en liten knuff på vägen, säger Eric Andersson, doktorand i astronomi vid Lunds universitet.
Resultaten i studien bygger på datorsimuleringar kring skenstjärnornas möjliga förflyttningar samt hastigheten på dessa rörelser. De här stjärnorna är relativt vanliga i spiralgalaxer. Vissa av de massiva skenstjärnorna kan leva upp till 150 miljoner år, vilket dock är en relativt kort tid i universums perspektiv.
Pedagogik i simuleringens astronomi! Bildkälla: Eric Anderssons LU-sajt http://www.astro.lu.se/~eric/
I den aktuella studien konstaterar forskarna att dessa stjärnor i tidig ålder har blivit ivägsparkade från de platser där de ursprungligen bildades, på grund av gravitationskrafter från andra unga stjärnor. Hastigheten på deras ofrivilliga avsked beräknas vara omkring 100 kilometer per sekund.
– Även om de bara lever en kort tid kan de alltså flytta sig långt ut i galaxen, säger Eric Andersson.
Den aktuella studien innebär ett steg närmare en enhetlig teori för hur stjärnor skapas och hur galaxer utvecklas. De tre Lundaforskarna blev förvånade över hur bra deras datormodeller stämde överens med de data som samlats in genom observationer gjorda av andra forskare.
– I en tidigare studie där vi tittade på energi från skenstjärnor såg vi, av en slump, indikationer på vad som blev fokus i denna studie. När vi sedan gjorde en noggrannare undersökning så blev resultaten ännu mer tydliga och vi insåg att vi kanske gjort en viktig upptäckt, säger Eric Andersson.”
Den vetenskapliga studien – arxiv.org
Jupiter tar ledningen i speedwayloppet
Tack till Mikael Bengtsson, som 25.12 dokumenterade Jupiter och Saturnus efter konjunktionen. Vi ser hur Jupiter redan dragit förbi Saturnus på innerbanan i detta celesta speedwaylopp ovan där, och vi ges också tillfälle att reflektera över det faktum att Jupiters stora månar ju egentligen kan skymtas för blotta ögat – om inte gasjätten dränkt dem i sitt ljus.
Tittips som alltid: Klicka upp bilderna på din skärm så framträder detaljerna.
Årets märkligaste Marsbild
Vad tror ni detta år? Hade jag inte redan i rubriken nämnt Mars skulle skickliga W-bloggsläsare kanske gissat på exoplaneter, men vad vi se är en liten kluster av Marskratrar dokumenterade av NASA:s The High-Resolution Imaging Science Experiment (HiRISE), kameran ombord på Mars Reconnaissance Orbiter.
Det spännande är att kratrarna upptäcktes av ett AI-system som NASA och JPL arbetat fram.
Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/University of Arizona
Kratrarna bildades av en och samma meteorit. Största kratern är 4 m tvärsöver, och hela kraterfältet är på 30 m i diameter.
Årets katastrof
Det är alltid en smaksak vad som är positivt och negativt inom astronomin och rymdforskningen. Vi får ändå erkänna att japanernas JAXA och amerikanernas NASA lyckats bra i år med att landa och gräva på asteroider – och sen dessutom ta hem materialet. 2023 återvänder NASA med material från asteroiden Bennu.
Årets mest negativa nyhet?
Arecibo-radioteleskopets kollaps var utan tvekan detta märkliga års värsta smäll för oss inom den astronomiska communityn:
Bildkälla: UCF
Julhälsning från Mount Wilson
Det var en rysare när Mt Wilson-observatoriet i Californinen än en gång höll på att stryka med i de californiska skogsbränderna. Men detta anrika obsis klarade sig även i år och skickade härom dan till sina fb-vänner en julkortsbild tagen med 60-tumsreflektorn 1908: Orionnebulosan så som man aldrig förr sett M42.
Det är en rätt intressant bild om man jämför denna doku från 1908 med hur Orionnebulosan ter sig idag, t ex för vår egen Filip Jönsson i fotot under. Jag har försökt att se förändringar i stjärnornas interna lägen, men icke noterat något synligt. På 112 år kan man tycka att synliga förändringar borde ha skett.
Ulf Danielssons vinterprogram
Uppsalaprofessorn Ulf Danielsson rundade av året med ett radioinslag 26.12 som fångades upp av gamle journalistkollegan Erik Jonsson. Erik var smått tagen av Danielssons program.
Tidningen Hemslöjd satsar på stjärnor
Vi har tidigare uppmärksammat att tidskriften Hemslöjd nr 6/2020ägnat vår Tora Greve berättigad uppmärksamhet. Åke Nyholm påpekar att även hans son Anders Nyholm är med på ett par sidor i det numret av tidningen där Anders har ett par allvarsord om ljusföroreningar.
Tack för i år – och GNÅ!
Det blev, trots eller tack vare pandemin, 118 W-bloggar i år, och det ska vi vara nöjda med – en blogg var tredje dag i snitt. Inte dåligt tycker jag.
Tempot beror inte minst på att astronomin och rymdforskningen i stort är intensivt nyhetspräglade. Så har det varit ända sedan vi drog igång 2010, och nu öppnar vi för det tolfte året. För en W-bloggsredaktör är det bara att plocka russinen ur kakan. Poängen är att veta var russinen ligger dolda i cyberrymden.
Tack till alla som hjälpt till under det gångna året med råd, dåd, nyhetstips, astrobilder. Allt!
Jag säger inte upp mig ännu (är bara 75+) men intresserade att ta över eller att konkret bistå är välkomna med intresseanmälningar.
GOTT NYTT ÅR MED FÖRHOPPNING OM MASSOR AV CLEAR SKIES!
