Nr 12 2021

3 mars:

Webinar om binära smällar och gravitationsvågor

För tredje gången genomför Magnus Larsson, vår ASTB:are och en av landets ledande variabilister, ett nytt webinar på temat astrofysik och 
variabla stjärnor. 

Thomas Karlsson tipsar om mer information nedan och i tråden 
http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=19526 på ASstronet-sajten.

Magnus själv berättar att detta webinar äger rum 3 mars med start kl 20.00 med Kerry Paterson, Northwestern  University, Chicago,, som kommer att prata om ”Compact binary systems and their interactions” – binära system som t ex kataklysmiska variabler 
eller neutronstjärnepar. 

– Hon kommer också att prata om sin senaste forskning om kollapsande 
 neutronstjärnepar och om hur man kan studera såna fenomen med gravitationsvågor. 

Du loggar in via länken här:

Join Zoom Meeting
https://us02web.zoom.us/j/89365810192

Meeting ID: 893 6581 0192

Kerry Paterson var under pandemiåret 2020 med om rapportera om ett antal intressanta, spektakulära rekordhållare inom SN-sfären. Kolla hennes forskarsida här.

Bildkälla: https://ciera.northwestern.edu/directory/kerry-paterson/

News från Lunds obsis:

Femti år gammal supernovagåta löstes – eller kanske ändå inte…

Danis Dravins, vår lundaprofessorer, berättar att det nyligen dök upp en artikel som inkluderar några ovanliga göranden som lundaastronomerna höll på med i astronomiska institutionens plåtarkiv för några år sedan och som gällde fotografiska plåtar som Arne Ardeberg hade tagit i Chile år 1972. 

– Det var en grupp astronomer på bl a Hawaii som undersökte vad som hänt efter att en supernova exploderade år 1972 och som då samlade in allehanda information om händelsen.  Ett av spåren ledde till Lund, dit ett en antal plåtar från ESO skulle ha skickats. 

– I vårt plåtarkiv ”hittade” jag lådorna med plåtar (fortfarande oöppnade förpackningar) och kunde meddela gruppen att dessa lokaliserats och skulle kunna mätas upp vid ett institut i Bryssel.  För att undvika risker med att skicka plåtarna under någon fuktig och kall årstid, inväntade vi till nästa sommar men sedan skickades allt iväg och har kunnat utnyttjas. 

Nyligen dök också artikeln upp på preprintservern arXiv, där lite av äventyrligheterna beskrivs i bl a dess  Appendix ”2. ESO 1-m Schmidt Plates” på sid. 14: https://arxiv.org/pdf/2102.07796.pdf .

Lite cuttad HST-bild från galaxbilden i ovannämnda rapport. BLÅS UPP och gå in på reprintrapporten,

Med hjälp av bl a lundaplåtarna har jakten på supernovan 1972E och dess överlevande ”companion star”, alltså matar/givarstjärnan till den vita dvärgen, genomförts. Dock: Efter noggranna mätningar har bl a med hjälp av senaste Gaia-data inte givit något resultat, den huvudmisstänkta stjärnan har ”friats” av diverse skäl, men obs: Även detta är ett bidrag till utforskningen. Så fungerar det astronomiska detektivarbetet.

Hoppet framöver står till detaljinfo från det kommande James Webb-teleskopet och därefter ett bamseinstrument kallat LUVOIR som har en extremt bättre upplösning än Hubbleteleskopet. Det kallas Large Ultraviolet Optical Infrared Surveyor, därför LUVOIR. Bygget ingår i NASA:s ”framtidsplaner i närtid”.

Ny typ av supernova klassifiserad

Från vår svenske stigfinnare och SN-chef Jesper Sollerman meddelas att en ny typ av supernovor har hittats och ska i fortsättningen klassificeras som SN Icn.

Smällarna karakteriseras av smala emissionslinjer av/eller kol och syre men saknar väte- och heliumlinjer.

Vad gör Jens Vellev?

Vår Tycho Brahe-expert borta i Århus (Aarhus) Jens Vellev har för tillfället släppt Tycho Brahe men jobbar desto mer med 1100-talsreliker i Lunds domkyrka.

Dagbok berättar om stora kometen 1860

På Kulturmagasinet/Helsingborgs museer har hittats något mycket spännande: Dagboksanteckningar om The Great Comet 1860, observerad ombord på ett svenskt fartyg i Indiska oceanen sommaren 1860.

På astronomiska institutionen har grävts i akterna och allt pekar på att observationerna rör den stora sommarkometen 1860.

Lämna ett svar