Uranus stördes av jättenedslag
En av planetsystemets stora gåtor är varför Uranus rotationsaxel ligger så nära banplanet. Vad beror det på?
Nya simuleringar visar att en ung “proto-Uranus” kolliderade med en kosmisk jättesten tre ggr jordens massa med en nedslagshastighet på 18,2 km/s, vilket räckte för att gasjätten skulle kantra. Dessutom skapades Uranus “regulära” månar som en direkt följd av nedslaget, månarna skapades inte i den mera sedvanliga ackretionsdisken.
Forskarna pratar om en “oblique collision” med en så kallad impact parameter på 0,75, vilket betyder att smällen inte skedde rakt på utan att nedslaget skedde snett från sidan. Med följd att proto-Uranus kantrade.
Forskarna bakom uträkningen hoppas på att en kommande rymdfarkost ska lösa gåtan.
Tidigare i år fick vi även veta att för första gången har röntgenstrålning detekterats från Uranus via NASA:s Chandra-sond.
Bildkälla; NASA/Chandra
Trubbel för Hubble
Hubble-teleskopet har stått inaktivt en tid efter ett datatrouble ombord men NASA har ett backupsystem som ska få HST på banan igen.
Dubbelstjärnor studeras i Washington DC
Den som vill veta vad som utforskas på US Naval Observatory, som ligger så gott som granngårds med den amerikanska vicepresidentens hem i Washington DC, finns här en färsk rapport om dubbelstjärnor.
Fyrverkeri och stjärnbildning
Ett forskarlag har publicerat nya observationer av närbelägna galaxer som påminner om kosmiska fyrverkerier. Bilderna, tagna med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) visar olika komponenter i galaxerna i distinkta färger vilket gör det möjligt för astronomerna att exakt se var unga stjärnor och den upphettade gasen runt dem är belägna.
Genom att kombinera observationerna med data från Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, bidrar forskarna med ny information om de processer som får gasen att bilda stjärnor.
Bildkälla: ESO:s pressmess
Astronomerna vet att stjärnor bildas i moln av gas, men exakt vad som sätter igång stjärnbildningen är oklart. För att undersöka processen närmare observerade en grupp astronomer ett antal närbelägna galaxer med kraftfulla teleskop på marken och i rymden för att undersöka de olika regionerna i galaxen där stjärnbildning sker.
Fortsättningen på ESO:s pressmess kan läsas här.
Var kommer de tunga grundämnena ifrån?
Ytterligare ammunition till diskussionen om var universums tunga grundämnen härrör ifrån har nyligen publicerats – baserat på fynd i jordklotets inre.
Idén om att supernovor finns med i ekvationen stämmer delvis, men bara delvis. Mycket pekar på att sammanslagningen av två neutronstjärnor idag ska ses som “ugnen” där tunga järn-och plutonium-isotoper skapas.
Aldrig för sent att ge upp!
Den satirtecknande, prisade lundaprästen Kent Wisti har fått många fans även i våra kretsar, vilket bevisas av att vicebloggaren Christian Vestergaard förmedlat denna bild:
