Nr 61 2021

Mycket Lund i dag:

1. Lundaobsis börjar med – podcast!

Via kompisen Anna S Arnadottir på Lundaobsis får vi veta att våra vänner på astronomiska institutionen sparkar igång podcasten The Meridian i slutet av september. All info här om de sex första bidragen inklusive ”ettan” som diskuterar ADON som i Astronomins Dag och Natt 25.9:

https://www.astro.lu.se/TheMeridian

2. Lundahumanister öppna(r) för rymden

Vår Stockholmsprofessor Jesper Sollerman tipsar om en artikel i Curie, som ges ut av Vetenskapsrådet. Rubriken: ”Visst har humanisterna i rymden att göra”.

Kan rymdforskning verkligen utvecklas till ett starkt forskningsområde inom humaniora och teologi? Ja, menar lundaforskarna bakom den tvärvetenskapliga forskningsplattformen Space Humanities.
– Frågorna om hur vi får exploatera rymden är på väg att bli heta, säger David Dunér (välkänd ASTB-föreläsare, prof i Idé och lärdomshistoria)och Erik Persson (filosof).

Trots en del krumbukter inledninsgvis kom så småningom ett anslag till Space Humanities, som inte saknar uppdrag.

– Som idéhistoriker har jag intresserat mig för de psykologiska och kognitiva effekter som uppstår i mötet med det främmande, till exempel när européerna kom till Amerika och mötte en annorlunda kultur. Det var problem som jag kom att överföra till möten med främmande livsformer i rymden, berättar David Dunér.

David Dunér vid ett möte i ASTB. Bildkälla: ASTB

Han blev tidigt intresserad av astronomi och rymdforskning. Detsamma gäller Erik Persson som när han under en tid arbetade på Institute for Advanced Studies i Princeton deltog i ett NASA-finansierat projekt om etiska frågor i samband med astrobiologisk forskning.

Bland knäckfrågorna hör konflikten mellan astrobiologisk forskning och den privata rymdindustrin och hur man får exploatera rymden, hur liv egentligen ska definieras, hur rymdforskningen samverkar med samhället, sin tids värderingar och prioriteringar

I stället för 1960-talets rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen har det nu uppstått en situation där ett växande antal nationer – Japan, Indien, Kina, Förenade Arabemiraten och Europa – genom EU/ESA vill hävda sig som framstående rymdtekniknationer.

Dessutom finns det ju nu också ett antal privata aktörer som SpaceX som utfört uppdrag åt NASA och Virgin Galactic som ska satsa på rymdturism. Vem har rätt att upprätta baser eller utvinna mineraler på Mars och månen? Det enda avtal som finns om rymden – Outer Space Treaty – är från 1960-talet och söker reglera rymdens militarisering, förbjuder kärnvapen och säger att rymden är till för alla.

Ändå har Luxemburg och USA stiftat lagar som ger den som först kommer till ett ställe rätten att bryta mineraler där.

27 000 identifierade delar av rymdskrot har NASA räknat till idag. Filmkälla: YouTube

– Många problem skulle inte behöva uppstå om vi kunde reglera saker och ting i god tid. Idag har rymdskrotet som kretsar kring jorden hunnit bli ett stort problem som vi inte riktigt vet hur vi ska tackla.

Tillsammans med ett 20-tal internationella forskare har David Dunér och Erik Persson varit redaktörer och medförfattare till en rapport om relationen mellan astrobiologin och det omgivande samhället.

– En sak som man lätt glömmer bort när man talar om samhällsnyttan är att begreppet ”liv” är något som berör oss alla, för att nu inte tala om frågan om liv i universum. Jag har svår att tänka mig att det finns någon människa som inte tycker att den är spännande. Att bidra till det är också ett slags samhällsnytta även om det inte syns i BNP, säger Erik Persson.

Artikelförfattare i Curie är Göran Frankel.

3. Dick Harrison nämnde Tycho

I sin senaste krönika i Svenska Dagbladet (29.8) erinrade lundahistorikern Dick Harrison om Tycho Brahes astronomiska insatser på Ven.

4. LU på The Times lista

Lunds universitet har tappat en del positioner på The Times internationella universitetsranking men ligger ändå på en hedrande 116:e plats. Har astronomiskandalen påverkat månne?

De yngre möts på TBO igen

Peter Hemborg, vår eminente astropedagog, rapporterar att Rymdungarna, Nasagruppen och Obsgänget äntligen igång igen. Och är det på Tycho Brahe-observatoriet igen.

– Glädjen bland barn och ungdomar var påtaglig och stor. Första mötet på fysisk plats efter 1 och 1/2 år vid skärmarna. Klart vi mådde bra av att få träffas igen. Några deltagare var nya. De tog vi hand om lite extra.

– Vad vi gjorde? Matgåta blev det. Vad i rymden tänker du på när jag säger nyponsoppa med glass? Nå? Kanske kaffe? Kanske svart hål? Kanske planeten Jupiter och dess molniga yta? Det finns många svar. Vidare tittade vi i teleskop och visade runt på Observatoriet. Vi delade rymdnyheter med varandra och umgicks mycket.

– Härliga barn och unga. Vi ses om en tid igen.

Bildbevis:

Intensiva studier inomhus…

… och närkontakt med ett av våra teleskop. Bildens lutning får bevisa att allt faktiskt är upp och ned och på snedden i universum:

Lämna ett svar