Ganymedes avlånga skugga
Med hjälp av en “medborgarastronom” – citizen scientist – vid namn Thomas Thomopoulos har NASA/JPL kablat ut denna märkliga, färgförstärkta bild från Jupitersonden Juno. Det vi ser är Ganymedes avlånga skugga på gasjätten. Vid fototillfället var Juno drygt 70 000 km över Jupiters molntoppar, Ganymedes befann sig på 1,1 miljoner km:s avstånd.
Som påpekas i NASA:s photojournal skulle en Jupiterbo inom skuggområdet se solen förmörkas, vilket sker oftare än vi tror på Jupiter.
När vi från jorden ser Jupiters fyra största månar passerar över planeten är nästan alltid skuggorna runda, detta beroende på att vi ligger i nästan samma banplan som månarna. Men Juno kommer ibland väldigt snett in över planeten – från oss sett – och då får vi detta perspektiv.
Konstnärer kallar fenomenet anamorfa bilder – ett klassiskt exempel är Hans Holbeins d y:s The Ambassadors, som hänger på National Gallery i London:
En svensk expert på temat var Malmökonstnären och konstdoktorn Sune Rudnert, som bl a tog fasta på hur våra ögon luras när vi är ute och cyklar i stan och ser cykelmarkeringen i asfalten. Kolla!
Ännu en “staffanstorpare” i SN-världen
Härom dan dokumenterade vår ASTB:are Ronnie Svensson supernovan kallad SN2022hrs och hur blåsten tvingade honom till korta exponeringar, 10 sekunder, detta för att inte smeta ut stjärnorna. På astronet.se berättar Ronnie att han trots det bara kunde behålla 25 proc av det insamlade materialet, fotograferat genom Baader Lum-filter.
– I jämförelse med de bilder som publicerats från SDST, så tycker jag att stjärnan tilltagit ytterligare i intensitet. Min bild är stretchad men inga masker eller annat som kan “förvränga” bilden har använts.
Supernovan är den ljusa pricken runt kl 8 i den övre spiralgalaxen.
Supernovasmällarna i M 83:s “vindsnurra”
Och så över till proffsen och M 83, som vi ibland kallar Vindsnurregalaxen, som är känd för sina våldsamma supernovaexplosioner observerade i modern tid. Galaxen är även uppmärksammad för sina många supernovarester, vilket en dagsfärsk rapport vidimerar. I ett slag är vi nu tack vare finkalibrerade spektroskopiska studier uppe i bortåt 400 fall av supernovarester.
MUSE (fyrkanterna i bilderna nedan) står för Multi Unit Spectroscopic Explorer och är en av ESO:s verkliga supermaskiner med dess höga upplösning och vidvinkelperspektiv. Cirklarna är dokumenterade med ínstrumenteringen IMACS aka Inamori-Magellan Areal Camera & Spectrograph.
inuti den översta streckade kvadraten ser det ut så här:
Darwin pressade W-bloggen
Vår ASTB-prao denna vecka heter Darwin Rimheden (15 till sommaren) och gästade W-bloggen i eftermiddags. Vi pratade om hur bloggen är tänkt och hur den genomförs med sin obegripliga mix av nyheter, diverse “roligheter” och annat. Det har ju blivit en del genom åren.
Som vanligt pressades vi om vårt fina pulsarium – Darwin vet mer om dessa pulsarer än en gammal stöt som övertecknad.
En dansk tidsresenär
Lars Olefeldt hittade för en tid sedan detta praktfulla exempel på tidsresor, en gravsten redan uppsatt på Assistens kirkegaard i Köpenhamn – en kyrkogård värd besök för en rad stora danskars skull (Niels Bohr, H C Andersen m fl). Här finns även en jazzhörna värd besök.
