Nr 220

Skämt eller allvar – Tycho föreslås  bli storfilm

Tycho Brahes liv och leverne har ett innehåll som mycket väl passar till en storslagen Hollywood-film, skriver John Tierney i New York Times 29 november – och redogör för alla maffiga detaljer i Tychos dramatiska historia. Välkända för oss men inte för Hollywoods filmmoguler!

Det är helt klart den av Jens Vellev ledda Prag-utgrävningen senast som spökar och alla  teorier om Tychos frånfälle. Inklusive giftmordmisstankarna mot Johannes Kepler och Erik Brahe.

En story om Tycho är enligt NYT-upplägget  som att koppla ihop storfilmer och pjäser som Amadeus med da Vinci-koden med Hamlet… det enda som saknas i artikeln är förslag på vilka skådisar som ska besätta de olika rollerna.

Tonen är rätt raljant i artikeln, gudskelov, och han låter faktiskt också kritikerna av mordteorierna komma till tals. Speciellt underhållande är Tierney när han låter Hollywoods producenter undra:

– Måste det handla om astronomi och astronomer?

En dollar på att Tycho-artikeln i New York Times har sått ett frö borta på västkusten, i Hollywood.

John Tierney har skapat sig ett namn i New York som duktig skribent och en kontroversiell sådan.

PS.

Om ASTB-grundaren, vår guru Knut Lundmark och dennes okända Tycho Brahe-filmmanus, framgrävt av idéhistorikern och Lundmark-kännaren Johan Kärnfelt, kunde läsas på W-bloggen nr 166.

Planetjakten intensifieras (1)

ESO:s jätteteleskop VLT med dess otroliga arsenal av specialinstrument ger oss häpnadsväckande information om exoplaneten GJ1214b, berättar ett ångande  färskt pressmess i kväll:

Planeten observerades då den passerade framför sin värdstjärna. En del av ljuset från stjärnan passerade genom planetens atmosfär och därför kunde forskarna fastslå att atmosfären antingen 1. mest består av vattenånga alternativt 2. av tjocka moln eller dis.

– Det här är den första superjord som har fått sin atmosfär analyserad. Vi har nått en verklig milstolpe på vägen mot att kunna beskriva dessa planeter i detalj, säger Harvard/Smithsonian-astronomen Jacob Bean som lett forskarteamet genom att använda instrumentet FORS på ESO:s VLT.

Lite hårddata om GJ1214b:

√ Planeten har en radie som är ungefär 2,6 gånger större än jordens.

√ Planeten väger ungefär 6,5 gånger mer än jorden.

√ Planeten passerar framför stjärnan var 38:e timme på ett avstånd på bara två miljoner kilometer (1/17-del avståndet  jorden och solen).

√ Den ljussvaga värdstjärnan ligger 40 ljusår bort, i stjärnbilden Ormbäraren.

Fortsatta studier kommer att mera definitivt avgöra vad planetatmosfären består av.

Resultaten från studien publiceras i tidskriften Nature i morgon.

Planetjakten intensifieras (2)

Christian Vestergaard tipsar om Kepler-sajten, där nu 100-tals nya exoplanetkandidater presenteras. Det bråkades ju tidigare i forskarsamhället om att Kepler-teamet “hemlighöll” data, men nu släpps alltså massor av info över misstänkta planetpassager. Och nu är det upp till de jordbaserade superteleskopen att vidimera om det rör sig om äkta vara eller inte.

Majoriteten av Kepler-kandidaterna har radier betydligt under Jupiters (flera runt superjordstorleken  0,15-0,20 J) men ingen ligger direkt på jordklotets nimma storlek, vad jag kan se.

Om samtliga kandidater bekräftas som exoplaneter, ökar antalet från dagens kända 500 till över 800 i ett huj. Men det kommer att ta tid att konfirmera alla!

Kepler har gjort vad sonden utlovades göra: Att förse oss med massor av nya, spännande planet-look-a-likes.

Nästa släpp tycks ske i februari nästa år, då ljuskurvor för 165 000 stjärnor har färdiganalyserats.

Ockultation av My Geminorum 21.12

Samma dag som vi kan se delar av en  månförmörkelse (allra bäst i norraste Norrland, typ Esrange), släcker också månen på vår kvällstid ner stjärnan My Gem. För Malmös del gäller den mänskliga tiden 18.25-19.20.

My Gem är en röd jätte, variabel förstås,  och har app magn 2,9.

Supernova-begreppet

Vem kom först på uttrycket “supernova”? Jag har haft lite meningsutbyte i saken med Johan Kärnfelt.

En del astrohistoriker säger att Knut Lundmark uppfann begreppet och att Walter Baade och, framför allt,  Fritz Zwicky sen kom att propagera för det. Andra källor påpekar att Zwicky redan 1926 skulle ha namnat vissa extraordinära stjärnsmällar på detta vis.

Utredning pågår, och det är tänkbart att den fantastiske och i många akademiska läger kontroversielle  forskaren Fritz Zwicky “vinner” dragkampen.

Så mycket har jag i alla fall upptäckt att Lundmark redan 1932 i ett papper om pre-tychoniska novor, publicerat  i ett Circular från Lund Observatory, pratar om vissa stjärnexplosioner som “upper-class” eller, som han skriver kursivt för att framhålla terminologin,  “super-Novae”. Han tänkte då särskilt på Tychos Stella Nova 1572 och Keplers Nova 1604, som han jämställde med den astrohistoriskt utomordentligt viktiga S Andromeda-explosionen i Andromedagalaxen  1885.

Lundmark hade också SS Ursae Majoris med som en supernovakandidat i detta papper. Jag  var ett tag fundersam över detta, men så slog jag i den äldre utgåva av de  ryska generalkatalogerna jag har över variabler och upptäckte att denna stjärna klassas som  SN, att den upptäcktes 1909 (max 12 magn) och låg i NGC 5457. Alltså den suveräna spiralgalaxen M101, Vindsnurregalaxen.

NASA:s utlovade astrobiologiska…

.. bomb släpps torsdag kväll 2 december  kl 20.00 svensk tid. NASA:s egen tv sänder presskonferensens direkt.

Spekulationerna i kväll onsdag handlar om allt mellan himmel och jord, om (extremt osannolikt) upptäckten av annat liv i universum till (mera sannolikt) fynd kring annorlunda fotosyntes på främmande himlakroppar till något helt annoat och mindre spektakulärt men ändå medialt intressant (mest sannolikt) … ja, vi får vänta och se.