Nr 27 2026

Yamal besökte oss i Limhamn

Trots att vädret inte varit optimalt för solteleskopande har vårt ASTB-team varit på plats under Limhamnsfestivalen och visat vad som går att visa. Kepsen av för våra trägna arbetare i ASTB:s vingård, de som alltid ställer upp, visar vad som går att se i teleskopen – sol eller icke sol – och som förklarar astronomins ABC. Flera besökare hade varit på Tycho Brahe-observatoriet.

Bildbevisen togs av Pierre Mens, ingen dålig förstärkning på fotosidan med tanke på att han är en av Malmö stads kulturpristagare.

Världsmästaren Lamine Yamal syntes i trängseln vid våra teleskop. T h slitvargen Mirja Markkula.

En stunds avkoppling för ASTB-ordföranden Peter Linde med gästande W-bloggsutsände.

Nya svenska asteroider

Tack till Eva Dagnegård som förmedlat denna relis IRF i Kiruna: Asteroiden (15314) Stenbergwieser har fått sitt namn efter rymdfysikerna Gabriella Stenberg Wieser och Martin Wieser vid Institutet för rymdfysik (IRF). Namngivningen har beslutats av Internationella astronomiska unionen (IAU) och uppmärksammar deras långvariga insatser inom svensk och internationell rymdforskning.

Asteroiden rör sig i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och är dessutom den största av de elva asteroider som nyligen namngivits efter svenska forskare och rymdprofiler. Med en diameter på omkring 13 kilometer sticker (15314) Stenbergwieser ut även i astronomiska sammanhang.

Gabriella Stenberg Wieser och Martin Wieser är båda verksamma vid IRF i Kiruna och har under många år bidragit till framstående forskning om hur solvinden växelverkar med olika planeter och himlakroppar, om rymdplasma och solsystemets miljöer. Deras arbete har varit knutet till flera internationella rymdmissioner och samarbeten inom europeisk och internationell rymdforskning.

Nöjda “asteroider”! Bildk’äla: IRF

Namnet Stenbergwieser offentliggjordes under våren 2026 tillsammans med flera andra svenska namn med koppling till astronomi och rymdforskning. Asteroidnamn beslutas av IAU:s arbetsgrupp för små himlakroppar efter nomineringar från det internationella forskarsamhället.

Att få en asteroid uppkallad efter sig är ovanligt och ses som ett erkännande av betydande insatser inom forskning, utbildning eller spridning av kunskap om rymden.

Asteroiden (15314) Stenbergwieser upptäcktes år 1993 och kan följas via NASA:s databas för små himlakroppar. Där går det även att se en simulering av asteroidens bana runt solen.

Motivering för asteroiden (15314) Stenbergwieser

(15314) Stenbergwieser – Gabriella Stenberg Wieser (f. 1969) är en svensk rymdfysiker och Martin Wieser (f. 1970) är en schweizisk-svensk instrumentforskare, båda vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna. Gabriella är även en aktiv folkbildare inom rymdvetenskap och bland annat känd som panelmedlem i SVT:s Fråga Lund. Gabriella är hedersledamot i AU sedan 2025.

Läs mer:

Fler IRF-forskare som fått asteroider uppkallade efter sig av IAU:

(6315) Barabash – uppkallad efter rymdfysikern Stas Barabash
(24503) Kero – uppkallad efter rymdfysikern Johan Kero

Måne upptäckt kring en brun dvärg runt en stjärna

Saxat från ESO: Observationer gjorda med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) indikerar förekomsten av ett månliknande objekt i systemet CD-35 2722. Till skillnad från månarna i vårt solsystem kretsar det nyfunna objektet inte kring en planet, vilket väcker frågor om hur det ska betecknas. Istället kretsar det kring en brun dvärg, ett objekt större än en planet, som i sin tur kretsar kring stjärnan CD-35 2722. Om observationen bekräftas kan detta vara den första ”månen” som upptäckts utanför vårt solsystem.

Kevin Hoy, ESO-student i Chile och huvudförfattare till studien som publicerades i dag i Nature, beskriver systemet han tillbringade månader med att analysera som “superkonstigt” jämfört med vårt eget. Det största och mest massiva objektet i detta unga system är stjärnan CD-35 2722, vars massa är ungefär hälften av solens. Kring stjärnan kretsar en brun dvärg, ett objekt med för stor massa för en planet men för liten för en stjärna. Det nyupptäckta objektet kretsar kring denna bruna dvärg.

Ill: ESO/ M Kommesser

“Detta system är något svårt att definiera med hjälp av solsystembaserade ord som ‘planet’ och ‘måne'”, säger Hoy, som också är knuten till Universidad Diego Portales och Millennium Nucleus of Young Exoplanets and their Moons (YEMS) i Chile. Det nya objektet, som forskargruppen kallar exosatellit, är minst lika massivt som Jupiter, medan den bruna dvärgen har mer än 30 gånger Jupiters massa. ”Exosatelliten är helt klart tillräckligt massiv för att vara en planet, men den kretsar inte kring en stjärna, även om den kretsar kring ett objekt som kretsar kring en stjärna”, säger Hoy. ”Att den är det tredje hjulet i detta system får oss att vilja kalla den en måne, även om den inte alls liknar de små, steniga månarna vi har i vårt solsystem.”

– – –

Oavsett hur man ska beteckna detta objekt har astronomer försökt upptäcka satelliter utanför vårt solsystem i åratal, men ännu har ingen sådan med säkerhet upptäckts. Trots att över 6000 exoplaneter är kända har bara ett fåtal exomånekandidater upptäckts, och bevisen för dem är sparsamma. För bara några månader sedan rapporterade en forskargrupp ledd av Quentin Kral att observationer med ESO:s Very Large Telescope Interferometer av stjärnsystemet HD 206893 antydde förekomsten av en satellit, men det var ingen säker detektion.