ulfr – Sida 1376 – Cassiopeiabloggen

Nr 106 2013

av ulfr
september 10, 2013september 11, 2013

Status för ISON-kometen

Kometen ISON, formellt Comet C/2012 S1, upptäcktes för ett år sedan av de ryska astronomerna Vitali Nevski och Artyom Novichonok, och kometen förväntas göra en närkontakt av nästan tredje graden med solen 28 november – på ett avstånd så nära som 2,7 solradier. Har vi tur blir kometen spektakulär på vinterstjärnhimlen.

Proffsastronomerna laddar upp, och det är klart att våra rymdbaserade solteleskop också är med. Som SOHO med dess koronagrafer kallade LASCO C2 och LASCO C3 – systemen kommer att följa kometen 27-30 november vid solpassagen, som kommer att gå geschwindt. Även STEREO-sonderna bevakar fenomenet.

Den senaste bilden jag sett på ISON är tagen av den tyske amatörastronomen Bernd Gährken 5 september, där vi kan se kometen ånga på nära Mars och stjärnhopen Bikupan (Praesepe) i stjärnbilden Cancer/Kräftan – KLICKA upp bilden nedan så får du den i storformat:

Bernd Gährken är en utomordentligt duktig amatörastronom, och naturligtvis har han en fantastisk hemsida.

Här är lite förhandstips från NASA för den ISON-intresserade:

Movie of the expected trajectory from the STEREO spacecraft.
Examine the orbit of Comet ISON using the 3D Java orbit tool provided by STEREO's SECCHI team.
The NASA The NASA Comet ISON Observing Campaign .
NASA News Release: Comet of the Century? (18 January, 2013).

ASTB-legend ur tiden

Carl-Axel Reimer har avlidit. Han spelade stor roll för den yngre generationens amatörastronomer på 70- och 80-talen.

Mer info framöver.

Carl-Axel var med oss så sent som när Tycho Brahe-observatoriet "nyinvigdes" för två år sen.

Lundmark (1)

Tack till Robert Cumming, som tipsar om ännu en rapport i vilken Knut Lundmarks mätningar 1924 av en kosmisk galaxavstånd-rödskjutningsmodell ("universums expansion") diskuteras. Utgångspunkten är V C Sliphers banbrytande insatser på 1910-talet.

Lundmark höll nästan hela vägen, men när dvärggalaxerna kom in i sammanhanget bröts den vackra symmetrin – alla galaxer har inte samma skenbara storlek på himlavalvet helt enkelt. Detta var ett av de mått som Lundmark använde med M31 som likaren.

Jag har dristat mig att prognostisera i en liten bok, som snart kommer ut, att Lundmarks roll kommer att diskuteras allt oftare. Jag tycker mig se att jag inte har helt fel. Slussen har öppnats för en revidering av Edwin Hubbles upptäckt. Inte så att Hubble kommer att förlora sin betydelse, men förhistorien har alltför länge förträngts.

Lundmark (2)

Vår flitige och observante astropedagog på TBO, Peter Hemborg, berättar:

– Jag blev härom dan uppringd av en man från Västerås Astronomi- och Rymdfartsförening (VARF), som ville höra sig för lite om astropedagogtjänsten. Under lunchen var jag inne på VARF:s hemsida och läste lite om deras verksamhet. Jag hittade då följande text, där vår Knut Lundmark nämns.

Citat:

Åke Odelberg är Åkestaobservatoriets grundare. Han föddes i Uppsala år 1900… [—]

Redan från början förde Åke noggrann dagbok över alla sina observationer. En kopia av dagböckerna har skänkts till VARF av Monica Odelberg. Det framgår att Åke var en generös och gästfri person som ofta bjöd in besökare till "Stjärnstugan".

Knut Lundmark, som var professor i astronomi i Lund 1929-1955 skrev en rolig kommentar i dagboken den 12 december 1946:

"Mitt första besök i Stjärnstugan blev en rik och stark upplevelse. Jag hoppas att Åke Odelberg inte gör som Fritiof Nilsson Piraten när han hade bjudit några stycken av oss till sitt Kivikshem på en eftersläckning. Hans vän och trätobroder Johann Lehman, stadsläkaren i Simrishamn, var med bland oss andra. Piraten hälsade oss alla och sade: 'Så vill jag hälsa dr Lehman välkommen som för första och sista gången gästar mitt hem.' Måtte aldrig Åke Odelberg hälsa mig på det sättet!"

Slut citat.

Källa: http://www.varf.se/s06obs.htm

Nova Del 2013 – radiotystnad råder

Radioastronomer har förgäves sökt tecken på signaler/brus.

Men även den typen av observationer är intressanta.

Gaia i fokus

Populär Astronomis första höstnummer ägnas bl a Gaia-projektet, vars slutmål är positionsbestämningar med mera av i runda slängar 1 000 000 000 stjärnor. David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn är fyra svenska forskare som arbetar med nya rymdteleskopet som är på plats i Franska Guyana (se tidigare W-blogg) och väntar på uppskjutning senare i år.

Kina tar hem månstenar

Kopplingen mellan kosmisk strålnings bombardemang av månytan och månmaterialets beskaffenhet, behandlas i en ny kinesisk forskarrapport i vilken Kinas kommande månlandningar diskuteras. Precis som amerikanernas Apollo 15-astronauter förväntas Kinas månfarare ta med sig hem månmaterial till de jordiska labben.