Hoppa till innehåll

ulfr

Nr 18 2024

  • av

Rymdstyrelsen lugnar oss: Saturnus ringar försvinner inte

På sociala medier har förekommit en rad fejkade uppgifter om att Saturnus ringsystem är på väg att försvinna. Så är det förstås inte. Ett bra sätt att kolla vad som händer är att gå in i Stellarium och scrolla fram till våren/sommaren 2025.

Vi saxar från ett mess från Rymdstyrelsen i höstas:

Saturnus, solsystemets fotomodell nummer ett, sägs vara påväg att förlora sina ringar enligt rykten på sociala medier. Det skrivs om att de försvinner i rask takt och kommer vara helt borta inom ett par år.  Finns det verkligen någon sanning i påståendena?

Det korta svaret är nej. Det kommer visserligen knappt gå att se ringarna från jorden under ett par månader 2025, men det är varken en överraskning för astronomer eller betyder att ringarna är borta för evigt. Att ringarna verkar försvinna beror bara på att de under en kortare period inte syns från jorden.   

Bildkälla: NASA, ESA, A. Simon (GSFC), M.H. Wong (University of California, Berkeley) och OPAL-teamet.

Ett sätt att förstå varför vår bild av Saturnus förändras över tid kan vi bara titta på jorden och dess årstider. Jordens årstider beror på att planetens axel är lutad och den pekar alltid i samma riktning som vår planet kretsar runt solen. När vi rör oss runt solen lutar omväxlande det ena eller det andra halvklotet mot vår stjärna. När halvklotet där du befinner dig lutar mer mot solen får du längre dagar än nätter och upplever vår och sommar. När det lutar bort får du kortare dagar och längre nätter och du upplever höst och vinter. Från solens synvinkel ser jorden ut att “nicka” upp och ner när den växelvis visar upp sina halvklot.

Precis som jorden har Saturnus årstider, men de är mer än 29 gånger längre än våra. Jordens ekvator lutar 23,5 grader, medan Saturnus ekvator lutar 26,7 grader. Det betyder att när Saturnus rör sig genom sin 29,4-åriga bana runt solen ser den också ut att nicka upp och ner, sett både från vår jord och från solen.

Bildkälla: NASA

Allteftersom årstiderna på Saturnus fortskrider går vi från att se den södra sidan av ringarna till att se den norra sidan. Sedan tippar planeten tillbaka och avslöjar den södra sidan igen. Här hittar vi förklaringen till att Saturnus ringar kommer att ”försvinna” under en period de kommande åren.

Ett bra sätt att illustrera växlingarna är att ta ett pappersark och hålla det horisontellt i ögonhöjd. Om du flyttar pappret några centimeter ner mot marken ser du den övre delen av pappret. Om du i stället flyttar pappret uppåt kommer du att se undersidan av pappret. Men när det passerar genom ögonhöjd kommer det nästan att försvinna. På samma sätt är det med Saturnus enorma ringsystem, som består av bitar av is, damm och stenar och breder ut sig på ett avstånd på drygt 280 000 km från planeten. Ringarna är mycket tunna, bara tiotals meter på de flesta ställena. 

Saturnus ringar höll fortfarande på att formas samtidigt som dinosaurierna dominerade på jorden. Astronomer som studerat data från rymdsonden Cassini, vilken observerade planeten på nära håll mellan 2004 och 2017, har räknat på att ringarna kommer försvinna helt ”om ett par hundra miljoner år”.

PS till Rymdstyrelsen: Det ska bli mycket intressant att följa våra astrofotografer i jakten på det supertunna ringsystemet. Kamera, optik och teknik har vi.

Helikopterolycka på Mars

Tidigare i februari kraschade NASA:s Mars-helikopter som var en viktig del av Ingenuitys mission på vår röda grannplanet. Ett av de övre rotorbladen trasades itu efter det som NASA själv kallar “a rough landing”. Efter tre år har helikopteräventyret nu lagts till handlingarna i vilket fall.

Med lite konstknep kunde skuggan på olycksplatsen fotograferas:

Nyhetskälla: NASA/JPL-Caltech.

Nu jagar vi UAP inte UFO

Fenomenet kallades UFO förr men nu har amerikanerna i stället infört begreppet UAP som i Unidentified Anomalous Phenomena. En nyligen publicerad rapport presenteras här, en rapport med deltagare från University of Utah och US Department of Defence som bygger på 98 000 observationer åren 2001-2020.

Koncentrationen ligger på västra USA. Några direkta bevis på ET:s närvaro är svårt att se.