Nr 181 2011
Leo-trion på samma grandiosa ESO-bild
Vintern må vara över södra halvklotet (Tasmanien i Australien har nästan genomgående minustemp nu), och från ESO rapporteras om en och annan storm runt knutarna på de stora teleskopbyggnaderna.Vilket inte hindrar oss från av njuta av dagens flotta ESO-bild, som visar en klassisk triplett av ljusstarka galaxer i stjärnbilden Leo/Lejonet – dokumenterade i en jättelik bild från det nya kartläggningsteleskopet VST och dess kamera OmegaCAM vid ESO:s Paranalobservatorium.
Pressmesset berättar att för astronomer blir det dock de ljussvaga objekten i bildens bakgrund som kommer att fånga uppmärksamheten. VST:s skarpa syn av dessa svårdetekterade objekt skvallrar om kraften hos teleskopet och OmegaCAM just när det gäller att kartlägga det avlägsna universum.
VST är det senaste tillskottet bland teleskopen vid ESO:s Paranalobservatorium, ett toppmodernt 2,6-metersteleskop utrustat med en gigantisk 268-megapixelkamera vid namn OmegaCAM.
* Leo-tripletten är en magnifik grupp av växelverkande galaxer, belägna cirka 35 miljoner ljusår från jorden. Alla tre är spiralgalaxer, som vår egen Vintergata. Detta syns inte direkt i bilden eftersom galaxernas skivor lutar olika relativt siktlinjen.
* NGC 3628, till vänster i bilden, ses från sidan och har tjocka stråk av stoft längs med galaxens plan.
* Galaxerna M 65 (i det övre högra hörnet) och M 66 (i det lägre högra hörnet), som båda ingår i Messiers katalog, lutar tillräckligt mycket för att göra spiralarmarna synliga.
Stora teleskop kan vanligtvis bara studera en av dessa galaxer åt gången, men VST:s synfält – dubbelt så brett som en fullmåne – klarar att fånga samtliga tre galaxer i en bild. VST bringar också ett stort antal ljussvagare och mer avlägsna galaxer i dagen.
Ett av VST:s vetenskapliga mål är att leta efter mycket ljussvagare objekt i Vintergatan, t ex bruna dvärgar, planeter, neutronstjärnor och svarta hål. Man tror att dessa objekt finns utspridda i vår galax halo, men att de vanligtvis är för ljussvaga för att kunna upptäckas direkt ens med stora teleskop.
VST förväntas öka vår förståelse av mörk materia, som tros vara den största beståndsdelen av galaxhalon.
Apropå ovädret i Chile för några veckor sedan, har ESO även pytsat ut denna bild:
Det var den värsta stormen på tio år i området runt ESO:s Paranal-obsis, men alla försiktighetsåtgärder vidtogs för att skydda personal och teleskop. Till ingredienserna i ovädret hörde hög fuktighet, vindar på 30 sekundmeter, minusgrader och grusiga vindar,
Observatoriet gick miste om tre viktiga nätter, men chefen Andreas Kaufer är rätt nöjd ändå med 340 klara nätter per år….
La Silla-observatoriet femtio mil söder om Paranal påverkades inte alls, vilket däremot APEX-teleskopen och ALMA på den 5000 meter höga platån Chajnantor gjorde. Här handlade det inte minst om – snö! Men instrumenten rapporteras ha överlevt kung Bores plötsliga attack.
Stjärnbarn
Så kul med föräldrar som döper sina barn efter stjärnor.
Jag har t ex en granne vars minsta tjej heter – Mira!
Och Nina Pressing, Malmös egen okrönta musikaldrottning (med i Legally blond på Nöjesteatern tillsammans med Jan Malmsjö i höst), berättar att familjens senaste tillskott fått det vackra namnet Stella Melody.
Mira, upptäcker jag, heter faktiskt över 2500 svenska kvinnor i förnamn, visar statistiken.
Kul för oss är att det finns 30 kvinnor som har förnamnet Cassiopeia. Vilka kloka föräldrar de tjejerna haft!
Förnamnet Luna bärs av över 500.
Polaris bärs av en (1) mansperson i landet, och ingen bär namnet Betelgeuse.
Förnamnet Tycho, i den stavningen, bärs av 75 män i landet. Varianten Tyko får 422 träffar, Tyge bärs av tre svenskar som efternamn och 13 som förnamn.
Hubble-konstanten just nu…
Aktuellt värde på Hubble-konstanten i vårt “lokala universum” enligt dagsfärska noteringar från galaxforskande radioastronomer i Australien:
67±3.2km/sek/Mpc
4,8 procents noggrannhet.
“Förarhytten” i en rymdfärja
Hur ser en rymdfärjas cockpit ut inifrån? Det vet Lars Olefeldt, som skickat över denna interaktiva sajt där vi kan “resa runt” 360 grader upp och ner i förarhytten.
Vi befinner oss ombord på Discovery, som ju tog Christer Fuglesang upp till ISS två gånger.
Mot Göteborg går vår färd
Astronomdagarna äger i år rum i Göteborg. Alla fakta här!
