Nr 171 2010
Just nu på stjärnhimlen:
Hartley 2 passerar Perseus dubbelhop

I dag (7.10) och i morgon (8.10) passerar kometen 103 P Hartley 2 den klassiska dubbelstjärnhopen i Perseus, och astrofotograferna kommer inte att ha en sekunds ledigt. Bloggen inväntar med spänning sagolikt vackra, urtjusiga bildbevis från passagen där komet och deep sky möts.
Tyvärr är väderprognoserna för oss i Malmö och ute på TBO usla.
Runt 20 oktober anses kometen ligga jorden så nära att den går att se för blotta ögat (nära Capella).
Hartley 2 tillhör Jupiters kometfamilj, den har en period på 6,5 år och den kommer i november att detaljstuderas av NASA-sonden EPOXI under dess fransyska visit.
Bra efemerider ges lite överallt på astronätet, det är bara att googla och söka lyckan. T ex på EartSky.org!
Och svenska AstronomiGuiden har alltid något matnyttigt för hugade nattugglor.
Irlands första supernova
Den irländske amatörastronomen Dave Grennan har skrivit in sig i gröna öns astronomihistoria som den förste där att upptäcka en supernova – SN2010ik i galaxen UGV112, 290 miljoner ljusår bort och ut i kosmos. Smällen skedde således i “verkligheten” ungefär då superkontinenten Pangea skapades på jordklotet och de allra första embryona till dinosaurier började synas i faunan. Ganska längesen…
Dave bor i Raheny och upptäckte supernovan genom att jämföra bilder tagna i augusti och september. Han har ca 2600 galaxer på sitt “program”. Tidigare har han även upptäckt två asteroider.
Supernovan är av typen Ib.
Vilket material tål solkoronans extremvärme?
När NASA 2018 skickar i väg sin solkorona-utforskare rakt in i solens atmosfär, vilket hållfast material kommer då Solar Probe Plus-sondens värmesköld att bestå av?
Ingenjörerna jobbar intensivt på den frågan, förstår jag, och även om det är glest mellan koronapartiklarna är tempen 100 000-tals grader.
Rätt svar ännu så länge är – kolfiber.
Märklig måndikt
Vad menade Anna Maria Lenngren (1754-1817) med denna dikt 1793, titlad Till en astronom?
Förgäfves söker du bevisa oss till pricka
Att folk i månen bor:
Bevisa först och främst att der är vin, min bror,
Förstås sen af sig sjelft der äro de, som dricka!
Vi vet ju att William Herschel vid denna tid trodde att det fanns liv på månen och att han sa sig hellre vilja bo där än på jorden. Kan poetissan ha läst eller hört om Herschel, som – parentetiskt sagt – fick höra ett och annat syrligt av sin sedermera gode vän, den 5:e Astronomer Royal Nevil Maskelyne, som ju noga observerat månens frånvaro av atmosfär?