ulfr

En meteor mitt i planeten!

Jag bad nestorn i svensk amatörastronomi Rune Fogelquist rota i sitt rika bildarkiv efter en av honom fotad perseid. Där  gick jag bet, men Rune sände i ställer över  en tjusig meteor, en taurid, med riktning – Plejaderna!Tauriderna tillhör den mörka höstens meteorsvärmar, dess meteorer syns som  bäst från mitten av oktober genom november. Enckes komet anses vara “ur-fadern” till svärmen.

Men nu i veckan är det Perseiderna som gäller! God jaktlycka önskas, inte minst vännerna på Tycho Brahe-observatoriet som håller öppet hus fram på småtimmarna till och med fredag natt

Punktformig och ljusstark

Vad var det jag såg cirka 23.45 i kväll 9 augusti från centrala Malmö, mot söder, 20-30 grader över horisonten, riktning västerut, över Altair? Ljusstark och punktformig. ljusare än Jupiter – passagen gick fort undan, max ett par sekunder mellan de svaga molntapparna. Jag såg inte nåt spår.

Det kan ju inte ha varit en perseid. En annan meteor? Bolid? En lågsniffande satellit? En diabolisk illusion?  Såg fler vad jag såg?

Stjärnfödslar i parti och minut!

Även om Haro 11 tycks lysa lugnt och fridfullt så föds under den stillsamma fasaden nya stjärnor i sällan skådad takt.

Genom att kombinera data från NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble och ESO:s jätteteleskop VLT har astronomer vid Stockholms universitet och Genèveobservatoriet i Schweiz skapat en ny bild av denna oerhört ljusstarka men avlägsna galax.

Astronomerna, som letts av stockholmsforskaren Angela Adamo (bilden t h), har:

* identifierat 200 hopar av mycket unga, tunga stjärnor – de flesta yngre än 10 miljoner år gamla;

* sett att många av stjärnhoparna skiner så pass starkt i infrarött ljus att forskarna misstänker att de ännu ligger inlindade i de dimmiga kokongerna där de föddes;

* dragit slutsatsen att Haro 11 sannolikt fått sin form när två galaxer smält samman: en mer stjärnrik, och en något yngre och mer rik på gas.

* upptäckt att i Haro 11 numera föds stjärnor i rasande takt – varje år omvandlas 20 solmassor av gas till nya stjärnor!

Haro-galaxerna, som kartlades av den mexikanske astronomen Guillermo Haro 1956, lyser ovanligt intensivt i blått och violett. Vanligtvis skvallrar sådant ljus om att galaxen innehåller många nyfödda stjärnor eller en aktiv galaxkärna. Haro 11 ligger ungefär 300 miljoner ljusår bort och är bland dessa galaxer den som ligger näst närmast oss.

Forskningsartikeln som beskriver de nya resultaten (“Super star clusters in Haro 11: Properties of a very young starburst and evidence for a near-infrared flux excess”, av A. Adamo m. fl.) publiceras i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society och finns tillgänglig här.

“Stora debatten” 90-årsjubilerar

Astronomins “Stora debatt” 1920 gällde varken mer eller mindre:

* Är Vintergatan inte bara gigantisk utan den enda galaxen i universum?

* Är spiralnebulosorna lokala vintergatsfenomen eller avlägsna stjärnöar, galaxer?

Vår sällskaps grundare Knut Lundmark kom ju att bli en central figur i debatten, men 1920 stod två giganter mot varandra i debatten, vid ett möte inför National Academy of Sciences :
Mt Wilsonastronomen Harlow Shapley (senare knuten till  Harvard)  VS Heber D Curtis, Lick-observatoriet.

Den senare förfäktade galaxteorin, som implicerade att Vintergatan var betydligt mindre än  vad Shapley trodde, Shapley som försvarade sin vintergats-teori både i ord och skrift.

1924 upptäckte så Edwin Hubble en cepheid i Andromdasystemet. Han trodde ett tag att det rörde sig om en nova, men cepheiden avslöjades genom ljuskurvan och i ett brev till Shapley berättade Hubble om sin upptäckt.

En cent för Shapleys tanke när han sprättade upp kuvertet!

Shapley visade upp brevet för en kollega och utbrast:

– Här är brevet son förstört mitt universum!

Peter Linde rekommenderar två sajter där vi kan läsa om striden, vars natur mycket väl tål en jämförelse med den copernikanska omvälvningen. “The Great Debate” är ju spännande som en deckare och det är märkligt att inte Hollywood har vågat sig på ämnet, där så mycket prestige stod på spel och  de involverade astronomernas egon var gränslösa:

http://antwrp.gsfc.nasa.gov/diamond_jubilee/debate20.html

http://www.aip.org/history/cosmology/ideas/island.htm

Det spökar på Saturnus

Gasjätten med ringsystemet är för mig allt mera mystisk. Se t ex tidigare bloggar om sexhörningarna på nordpolen (blogg 126) och  de märkliga “propellrarna” i ringsystemen (blogg nr 109, nr 111).

I fjor tog HST denna bild med ringarna ställda på kant mot teleskopet och med kraftiga norr- och sydsken synliga  vid polerna.

Saturnus norrsken är något mindre men intensivare än motsvarande sydsken, vilket tyder på att planetens magnetfält inte är lika fördelat över planeten. Något är lurt. Intrrrresant!