Nr 47 2023
Limhamns kalkbrott och Stevns klint
Jag kunde tyvärr inte följa med ASTB/HAS-resan till Stevns klint i Danmark denna gång, men ämnet fascinerar mig: asteroid/meteoritnedslaget för 65 ca miljoner år sedan som tog livet av dinosaurierna och släppte fram däggdjuren.
Jag har alltid undrat över eventuella likheten och skillnaden mellan Stevns klint på den danska sidan och Limhamns kalkbrott här på den svenska. Svaret ges i Emmy Molins examensarbete i geologi vid Lunds universitet 2019. Uppsatsens titel är Litologi, sedimentologi och kolisotopstratigrafi över krita–paleogen-gränsintervallet i borrningen Limhamn-2018. Finns här i sin helhet på nätet.
SAMMANFATTNING:
* Krita-paleogen-gränsen har länge varit central i diskussioner mellan forskare runt om i världen, då den markerar/sammanfaller med utdöendet av 75% av jordens arter till följd av ett enormt asteriodnedslag på Chicxulúbhalvön i Mexiko. Gränsintervallet är vida utbrett i sedimentära lagerföljder som bildades under denna tid, och kan identifieras genom sina unika kemiska egenskaper och karakteristiska litologier skapad av material från nedslaget som spreds kring jorden.
* Genom att jämföra gränsintervallet vid referenslokalen Stevns Klint i Danmark med samma intervall i Limhamns kalkbrott, beläget i södra Sverige, har tidigare studier konkluderat att det karakteristiska så kallade Fiskelerledet, som representerar gränsintervallet i Stevns Klint, inte återfinns i Limhamn. Avsaknaden av Fiskelerledet beror antingen på lokala variationer i sedimentationsmiljö, alternativt är ersatt av en hiatus med okänd omfattning. I denna studie, har detaljerade undersökningar av litologi och fossilinnehåll samt isotopstudier av δ13Ccarb- data utförts över gränsintervallet i borrkärnan Limhamn-2018 vilka jämförs med tidigare studier vid Stevns Klint.
* Litologin (baserad på Dunhamns klassifikationssystem) i Limhamn-2018 består till stora delar av mudstone i kritasekvensen och wackestone i paleogensekvensen med genomgående noduler av hårt litifierad kalksten innehållande flintakonkretioner. Detta, tillsammans med en litteraturstudie kring lokalerna, visar på att bergartssekvensen, liksom den i Stevns Klint, består av bryozodominerade kallvattenkarbonater avsatta i en marin bassäng med varierande vattendjup genom sen krita och tidig paleogen.
* Att bestämma omfattningen av hiatusen i Limhamn-2018 har visat sig svårt utan ingående biostratigrafiska undersökningar, men genom att använda δ13Ccarb data för att lokalisera gränsintervallet i borrkärnan, samt jämföra dessa med publicerad isotopdata från Stevns Klint, kan slutsatsen dras att hiatusen förmodligen inte är speciellt omfattande. Således kommer den nya borrningen Limhamn-2018 sannolikt att vara betydelsefull för framtida studier av K-Pg-gränsen, det associerade utdöendet samt det rådande klimatet under avsättningstiden i den svenska delen av Danska bassängen.
Platsen för brottet i Limhamn. Ill ur Emmy Molins arbete.
“Supernovan Zwicky” som tecknad film
Från Jesper Sollerman och Stockholms Universitet kommer denna trevliga, pedagogiska tecknade version av fenomenet med “Supernovan Zwicky” (pressrelisen på svenskan här):
Supernovan Zwicky förklaras med vattenfärger på Oskar Klein Centres Youtubekanal. I videon förklaras begreppet gravitionslinser och sammanfattas vad vi vet om supernova Zwicky. Teckning och berättande (Nikki Arendse), zoomad-in video (Joel Johansson) och musik (Night Rider – JIGLR).
TBO femtio år i år
Just nu är vi några ASTB:are som planerar och funderar över hösten -23, då TBO ska fira sitt 50-årsjubileum. Förmodligen blir det ett mindre antal träffar i jubiléets tecken uppe på kullen. Men herregud, femti år sen bygget stod färdigt. Femti!!!!
ADON
Astronomins Dag och Natt infaller i år två dagar, fredag 22 september och lördag 23 september. Fredagen har tillkommit för skolornas skull.
Årets affisch är en superestetisk fullträff.