Nr 48 2022
I Peter Nilsons och Harry Martinsons sällskap
När säsongen att “titta på stjärnor” är över, dvs sommaren är här, är det dags för intellektuellt torrsim. Gärna i form av astronomisk litteratur men varför inte också odla intresset för våra kulturhistoriska och astronomifokuserade författare: Peter Nilson och Harry Martinson t ex.
Från Peter Nilson-sällskapet rapporterar styrelseledamoten Hans Starlife att Peter Nilson var Uppsala-astronomen som sadlade om och blev författare.
– Hans författarskap innefattade både populärvetenskap och skönlitteratur, och kretsade ofta kring de stora, tidlösa och kosmiska frågorna. Frågor som är lika aktuella idag – om inte än mer aktuella! Vi är nog många som har uppskattat hans unika strövtåg i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap – och där astronomin nästan alltid spelade en stor roll.
– Tyvärr gick ju Peter Nilson bort alltför tidigt. Idag har en ny generation astronomi-intresserade växt upp, och alla kanske inte känner till hans tankevärldar. Och det tycker vi är synd! Så nu har vi startat upp Peter Nilson-sällskapet. Det är en nationell förening, men hälften av styrelsen råkar bo i Skåne. Och Peter Nilsons änka är hedersmedlem!
– Vi vill också uppmuntra till nya projekt som verkar i Peter Nilsons anda. Och nu har vi kommit ut med första numret av vårt medlemsblad, Stjärnmakaren. Om några av era medlemmar skulle vara nyfikna, så är de hjärtligt välkomna! Mer information finns på sällskapets hemsida: http://peternilsonsallskapet.se
Pga närheten är vi mer uppdaterade med Harry Martinsons sällskap, som vi varit i kontakt med från och till – det får gärna blir mer “till” framöver.
På sällskapets hemsida kan vi surfa in om denna Youtube-snutt om Martinsons syn på litteraturens chans att överleva i tv:s tidsålder. Han var optimist trots allt, och det har väl utvecklingen även bevisat. Boken är inte död!
Prisad Charlotte Johannesson
Charlotte Johannesson har fått årets kulturpris av Malmö stad. Välförtjänt – grattis! Senast jag såg hennes verk på Malmö konsthall (2017) var de rymdinspirerade inslagen påfallande i en del verk.
En gång i tiden, på 1980-talet, drev Charlotte och hennes man Sture Johannesson Digital Teatern, de var de första konstnärerna att använda datorer i sin konst. Bl a inköpte vi en del illustrationer på Kvällspostens kulturredaktionen.
Upptäck lagom mycket!
1954 porträtterades Knut Lundmark i tidskriften Idun (nr 14, 5 april) och fick bland andra vetenskapskändisar bidra till artikeln “Vetenskapens svindlande minut”.
Lundmarks största minne var när han lyckades mäta avståndet till Andromedasystemet, M31, och fick avståndet 650 000-700 000 ljusår. En banbrytande mätning. “Jag gick som i feber.”
Lundmark citerar i Idun vad hans professor (och välgörare) i Uppsala Östen Bergstrand brukade säga:
– Upptäck inte för mycket!
“Lagom” var annars inte direkt Lundmarks ledord.
(Tack till Klas Hyltén-Cavallius som tagit en kopia av artikeln i Idun.)
Lagomskulpturen i Lund hade Lundmark gillat…
… den sattes från början upp av Uardaakademien. Fotokälla: https://kulturportallund.se/mattenheten-lgm/


