ulfr

Allt ljus på Helge Bohlin

Nästa år ska vi fira 50-årsjubel ute på Tycho Brahe-observatoriet. 1973 kunde vi ta observatoriet i anspråk. Parallellt byggdes vattentornet, så vi hör på något vis ihop även med det. Ett tag var det fritt fram för oss i tornet men numera gäller stränga säkerhetsregler. Inget att säga om det.

Vi har många tidigare pionjärer i vårt led att tacka för att vi (läs: ASTB, Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe) finns i malmöbornas och övriga skåningars medvetande. Per-Åke Björklund var i många år ASTB-ordförande och från hans centrala position i Malmö stads förvaltning, gatukontoret, kunde han manövrera till vår fördel, inte minst när det gäller observatoriebygget.

Före Per-Åke var Helge Bohlin i många år ordförande (1950-1967). Det var då, under Helges egid, jag själv kom med som yngling i sällskapet, och Helge, som ju var rektor på Teknis och skolboksförfattare bl a, tog väl hand om mig. Jag var utan tvekan yngst bland gubbsen och gummsen och fick också stöd av fantastiska Birgitta Lundmark, Knut Lundmarks änka. Vi blev vänner vid första ASTB-träffen (kan ha varit runt 1960-61), på krogen/hotellet Residens i Malmö. Sen rullade det på.

Helge Bohlin levde åren 1892-1973. Tack till Ingemar Bohlin för lån av bilden!

Jag tror inte Helge Bohlin var särskilt blyg till naturen, men det har varit stört omöjligt att hitta några fotografier av honom i våra tidningsarkiv. Tack vare tips från Eva Bornemark, vars morfar Helge var, kom jag härom dan i kontakt med Helges son Ingemar Bohlin, och via Ingemar kan jag äntligen visa ett snyggt och propert fotografiskt porträtt av vår dåvarande ordförande.

I samband med 50-årsjubileet, hur det nu ska gestaltas nästa år, tänkte jag mig en liten utställning på TB-obsis och där ska även Helge uppmärksammas. I Cassiopeia, vår dåvarande årsbok, skrev han ett par viktiga artiklar på 50-talet på teman som “rymdraketens dynamik”, “Är solsystemet en byggnad med pythagoreisk arkitektur?”. “Elektriska och magnetiska fält i världsrymden”. Själv kommer jag ihåg ett ASTB-föredrag av honom där han diskuterade en sorts variant av Bodes lag för Jupiters då kända månar. Och jag undrar om han inte höll föredrag för oss ungdomar i MARS?

Unika hjälpredor: Cepheider i supernova-galaxer

Från rymdteleskopet ESA/NASA Hubble Space Telescope kom denna info i dag om spiralgalaxer i vilka supernovor briserat. Men inte bara det: galaxerna ligger så nära oss att vi även kunnat identifiera enskilda cepheider i dem, vilket betyder att vi kan använda både dessa stjärnor och supernovorna som avståndsindikatorer.

Ett resultat: Hubble-konstanten, som är ett mått på universums expansionshastighet ligger på 73.04 ± 1:04 kms-1 Mpc-1.

Nedanstående Youtube-film rekommenderas:

Rymdaffärer något att satsa på?

Tack till grannen och kompisen Bengt Härnqvist, som tipsar om en artikel i dagens nummer av Dagens Industri. Det är Mattias Hansson, vd och grundare av företaget International Space Asset Acceleration Compay (I.S.A.A.C) som pläderar för rymden som en ny spännande front för svensk affärsverksamhet. Rubriken lyder: “Se upp, företagare – affären finns i rymden”.

Bland seniora rådgivare som Mattias Hansson har knutit till sig hör Christer Fuglesang.

Det är ett passionerat inlägg för en annorlunda sak, det är lite snömos här och var, men också en seriös uppmaning till våra företagare att de inte ska missa tåget eller bussen eller höskrindan. Den svenska rymdindustrin är på gång.

Bland namn som nämns är rymddesignern, LTH-utbildade Cecilia Hertz, som även ingår i I.S.A.A.C.-projektet.

Hela artikeln kan läsas här.