ulfr

* De mystiska källorna på himlen som kallats radioblixtar (på engelska fast radio bursts, FRB) har fram tills nu varit svåra att lokalisera. Därför har astronomer hittills inte med säkerhet kunnat peka ut blixtarnas värdgalaxer, och definitiva bevis för att de har sitt ursprung långt utanför vår galax har saknats.

* Nu, med nya mätningar, har forskare kunnat fastställa avståndet till en radioblixt långt utanför Vintergatan och därmed även kunnat uppskatta hur mycket energi den alstrar.

Radioblixtarna, som endast lyser under en bråkdels sekund, har gäckat astronomer i ett decennium sedan de upptäcktes. Att precist kunna lokalisera en radioblixt kräver mätningar med radioteleskop som är utspridda över stora avstånd. När samtidiga mätningar från flera teleskop kombineras kan högupplösta bilder skapas.

* 23 augusti 2016 registrerade teleskopuppställningen Karl G. Jansky Very Large Array i New Mexico, USA, en radioblixt från den hittills enda kända källa till upprepade radioblixtar, känd som FRB 121102. Med hjälp av mätningen kunde källans läge på himlen fastställas till en bråkdel av en bågsekund.

* Forskarna ville zooma in ännu ett snäpp, och för att göra det använde de Areciboteleskopet i Puerto Rico samt teleskopnätverket European VLBI Network (EVN), som länkar samman teleskop i hela världen, bland annat Sverige.

* Tack vare teleskopens spridning över jordklotet kunde forskarna bestämma källans position med ytterligare tio gånger bättre precision.

* Med hjälp av ett av världens största teleskop för synligt ljus kunde forskarna dessutom upptäcka att blixtarnas källa ligger i en galax. Genom att mäta upp galaxens spektrum med 8-metersteleskopet Gemini North på berget Mauna Kea, Hawaii, USA, fick de fram galaxens rödförskjutning, ett mått på hur mycket universums expansion sträckt ut strålningen under dess färd mot jorden. Det ger i sin tur en uppskattning av det oerhörda avståndet dit: mer än tre miljarder ljusår.

* Att en dvärggalax är värd för FRB 121102 kan ge viktiga ledtrådar till vad som egentligen ligger bakom dess blixtar. Sådana galaxer väntas innehålla orörd gas som är renare än Vintergatans.

* – Förhållandena i denna dvärggalax är sådana att mycket tyngre stjärnor kanske kan bildas där än vad som är möjligt i Vintergatan. Källan till radioblixtarna kanske är de mycket tätpackade resterna efter en sådan stjärna som exploderat, föreslår Jason Hessels (ASTRON och Amsterdams universitet), som är medförfattare till artiklarna.

* Alternativt skulle radioblixtarna kunna skapas nära ett supertungt svart hål som håller på att sluka gas i sin omgivning, tror forskarna.

25-meters trotjänare på Onsala. Bildkälla: Chalmers

* För att försöka skilja mellan dessa två scenarier använder nu forskarna några av världens främsta radioteleskop tillsammans med andra teleskop för synligt ljus, röntgenstrålning och gammastrålning.

* – Om vi till exempel kan använda Areciboteleskopet för att upptäcka regelbundenhet i blixtarnas ankomsttider skulle det vara ett starkt belägg för att källan är en roterande neutronstjärna, säger Jason Hessels.

* Astronomer vill nu ta reda på om alla radioblixtar som hittills upptäckts har samma ursprung – eller om det finns flera olika typer. För att gå till botten med radioblixtarnas ursprung behöver fler källor lokaliseras på liknande sätt som med FRB 121102.

* Michael Lindqvist vid Onsala rymdobservatorium har haft insyn i observationskampanjen.

* – Gåtan om radioblixtarna är en av de mest spännande inom dagens astronomiforskning. Radioteleskopnätverk som EVN har en nyckelroll att spela i att en gång för alla fastställa vad det är för fenomen som egentligen ligger bakom dessa oväntade och märkliga källor, säger han.