Nr 186 2011
Komet-bingo!
Det är Christian Vestergaard som står för rubrikförslaget, och visst är det på pricken: Det vi ser är en astrobild på kometen Garradd helt nära stjärnhopen M15 i Pegasus.
– Fotografen heter Martin P Mobberley från England, en rutinerad amatörastronom som upptäckte en nova i M31 i december -03, berättar Christian.
Siding Spring-astronomen Gordon J Garradd i Australien upptäckte sin komet i förrfjor, långt ifrån hans första fynd.
Garradds komet (C/2009 P1) och M 15 har magnituder som ligger nära varandra, runt + 7/8 app magn, därav den dubbla “dimbolls-effekten” i synfältet.
Mr Mobberley har skrivit flera böcker, har varit en flitig gäst hos Sir Patrick Moore i The Sky at Night-programmet hos BBC och har en matig hemsida med bilder från sitt observatorium i Suffolk.
En intressant och inspirerande bekantskap på nätet!
På denna karta över kometens väg på himlavalvet, kan vi se hur nära M15 den passerade (kolla ungefär mitten av sträckan mellan 7/21 och 8/10)
M 15 är en klotformig stjärnhop, en av Vintergatans allra märkligaste. Den innehåller hela cocktailen av extrema stjärnor inklusive pulsarer, neutronstjärnor, ett misstänkt svart hål och, överraskande för klothopar, minst en planetarisk nebulosa.
ISS för nattugglor
Den internationella rymdstationen, ISS, kan ses av klarsynta nattugglor fram till mitten av augusti.
Passagetider förmedlas bl a här av Tycho Brahe-planetariet från Köpenhamns horisont, passager och höjder över horisonten som överenstämmer med Malmös.
Rekordfångst av öppna stjärnhopar
Vissa teleskop, på jorden eller i rymden, fungerar på samma sätt som en trål – de sopar upp allt i sin väg, och här är ett dagsaktuellt exempel på ett ovanligt lyckat fiskafänge:
I ett slag har ESO-astronomerna hittat 96 nya öppna stjärnhopar, detta genom det infraröda teleskopet VISTA på ESO:s Paranal-observatorium.
Och det är företrädesvis duktiga sydamerikanska astronomer, som står för bedriften.
I tidigare stjärnlodningar har dessa små ljussvaga hopar varit osynliga därför att de legat oåtkomliga genom att de varit inbäddade i Vintergatans stoftmoln, men i infrarött upphävs deras anonymitet.
* I ett år har projektet VISTA Variables in the Via Lactea (VVV) varit igång. och nu kommer resultaten pö om pö från Vintergatans stjärnbildningsområden, de centrala delarna inte minst..
* De flesta av de nya hoparna är små och består kanske av 10-20 enskilda stjärnor.
* Hittills har Vintergatsforskarna identifierat 2500 öppna stjärnhopar men det tros att det finns kanske 30 000 av dem i vår hemmagalax.
Risken för stor asteroidkrock har ökat
Coryn Bailer-Jones heter en forskare knuten till Max Planck-institutet för astronomi (MPIA) i Tyskland, som räknat på riskerna för en större komet/asteroid-krasch med jorden. Han underkänner tidigare statistiska undersökningar och har upptäckt en liten men ÖKANDE risk för en katastrofal fullträff över tid, alltså de senaste 250 miljoner åren.
Ett problem i all analys är erosionen på jorden (vind, regn, snö etc etc). Mindre nedslagskratrar eroderar snabbt, och äldre kratrar har haft mer tid på sig att erodera. Därför är större och yngre kratrar lättare att upptäcka i dag än mindre och äldre. Kratrar större än 35 km i diameter och yngre än 400 miljoner år följer inte denna erosionstrend.
I diskussionen förekommer också den spöklika stjärnan Nemesis, en sorts okänd tvilling till solen i Vintergatan, en stjärna som en del astronomer tror periodiskt stör Oorts kometmoln och skakar loss en skur farliga kometer mot vår riktning i planetsystemet. Den teorin kan nu avföras, menar MPIA-forskaren.
Kvackkvack på jorden
Det slår mig hur “asymmetriskt” fördelat livet i universum verkar vara: Antingen kryllar det av liv som här på jorden, på nästan alla djup, på ytan, i luften hur långt ut som helst… eller så talar den STORA TYSTNADEN där ute. Jag undrar om jag nånsin själv kommer att få uppleva ett definitivt bevis på utomjordiskt liv. Det verkar inte så.
Ett gott exempel på “liv på jorden”-bevis är däremot några empatiska bilder som kompisen och konstnärsvännen Hanne Hjerrild Lundström skickat över.
Andungarna har precis kommit till världen, på gården på baksidan av Malmö konsthall. De är några av rymdskeppet jordens allra senast födda medborgare.
Göteborg är målet i höst
Om Astronomdagarna i Göteborg och dess upplägg kommer info att läggas ut här. Kolla dagligen!
Det är vår vänner på Chalmers, radioastronomerna på Onsala, som håller i tåtarna med Cathy Hourelloui spetsen. Och som vanligt är vår paraplyorganisation Svenska Astronomisk Sällskapet medarrangör. Det är också sällskapets tidigare ordförande, prof emeritus Gösta Gahm som kommer att hålla årets Nordenmark-föreläsning.
