Nr 60 2011
Hur såg Tycho ut i slutet av sitt liv?
Porträttören, vem det nu var, är ju inte bra på att måla händer, t ex, men han har fångat orossjälen Tycho Brahe desto bättre. Tycho var bekymrad mer än vanligt vid denna tid innan det definitiva genombrottet i Prag hos kejsaren Rudolf II, han, kejsaren, som enligt min uppfattning “var galen i Prag men tokig i horoskop”.En fullvuxen galaxhops-glop!
Astronomer har upptäckt och uppmätt avståndet till den mest avlägsna fullvuxna galaxhopen som hittills hittats, berättar ett spännande pressmess från ESO. Trots att hopen ses vid en tidpunkt då universum var yngre än en fjärdedel av sin nuvarande ålder (z = 2,07) så är den överraskande lik galaxhopar i vårt nuvarande universum.
Raphael Gobat vid forskningsinstitutet CEA i Paris är huvudförfattaren till studien i vilken observationerna från ESO:s VLT användes.
– Vi har mätt upp avståndet till den mest avlägsna fullvuxna galaxhop som någonsin hittats. Det som är överraskande är att när vi tittar närmare på hopen så ser den inte särskilt ung ut. Många av galaxerna har stadgat sig och liknar inte de stjärnbildande galaxer som man annars brukar se i det tidiga universum, säger han.
Att galaxerna ser röda ut beror dels på en myckenhet röda stjärnor, dels på den generella rödförskjutningen.
Kraftstationen Enceladus producerar för mycket värme
Värmeutstrålningen från Saturnusmånen Enceladus sydpolsområden är betydligt större än forskarna tidigare räknat med. NASA:s Cassini-sond har skickat över mätningar, som visar på en värmeekvation som är en magnitud större än tidigare beräkningar.
Vi vet sen 2005 att områdena vid Enceladus sydpol är geologiskt aktiva och att denna aktivitet löper längs fyra parallella stråk (130 km ggr 2 km), dessa så kallade “tiger stripes” (tigerränderna) som utmanar planetforskarna.
När forskarna räknar på värmeekvationen får de inte delar och helhet att gå ihop. Tidvatteneffekter genom det gravitionella samspelet Enceladus och månen Dione räcker inte för att förklara utsläppen, inte heller värmen från den naturliga radioaktiviteten räcker på långt när.
Det är väl ingen härdsmälta på gång?
Operettcharmörens möte med Einstein
Det berättas att Max Hansen (t v), vår store danske operettcharmör – legendarisk på Malmö stadsteater för sin medverkan i Vita hästen på 50-talet – 1933 råkade möta Albert Einstein på tåget mellan München och Berlin.
Max Hansen såg att Einstein satt i en kupé, knackade på och stack in huvudet:
– Ursäkta mig, professor Einstein, men kan ni säga mig om Leipzig stannar vid detta tåg?
Mina läsefrukter om Hitlers astronomer
Årets första nummer av Populär Astronomi har precis kommit eller är på väg att distribueras som bäst till prenumeranterna, och de som är nyfikna på vilka läsefrukter som ligger bakom min artikel om Hitlers astronomer rekommenderas t ex följande:
* Indrek Martinson, Bengt Edlén, Kungl Fysiografiska Sällskapet i Lund, Årsbok 1993-1994
* Dieter Hoffmann, Einsteins Berlin – Auf den Spuren eines Genies, Wley-VCH Verlag, 2006
* Flera viktiga artiklar av prof Hilmar W Duerbeck, bl a German Astronomy in the Third Reich, ingår i Organizations and Strategies in Astronomy, Vol. 7, Ed. A. Heck, Springer, 2006
* Michael P Seiler, Kommandosache “Sonnengott”: Geschichte der deutschen Sonnenforschung im Dritten Reich und unter alliierter Besatzung, Verlag Harri Dutsch, 2007
* Gerard P Kuiper, German Astronomy during the War, Popular Astronomy, 1946 (finns på nätet)
* Kapitlet Kvinnliga pionjärer av Gustav Holmberg, ingår i Lundaögon mot stjärnorna, Lunds universitetshistoriska sällskap, 2003
* Cassiopeia, 1940 framåt, årsbok för vårt sällskap, ASTB.