Nr 239 2010
En kylig himlakropp i 3-D.
Julhelgen första spännande bilder kom (överraskad?) från NASA:s Cassini-sond, som bl a fotat Saturnus-månen Rhea i närbild och även gett oss en 3-D-mosaik av himlakroppen.
Rhea är en annorlunda drabant i planetsystemet, Rhea är som vår egen måne låst i fast läge visavi sin huvudplanet och Cassinis närbilder visar på väldiga ytspänningar, förkastningar och andra tektoniska rörelser nära den isiga ytan. Några tecken på vulkaniska krafter kan inte ses, Rheas geologi har formats och fortsätter att formas av Saturnus gravitation som primus motor.
Cassini-sonden har sniffat på 10 mils avstånd ovanför månytan men inte upptäckt det som många forskare satsat en slant på: Att Rhea skulle ha ett alldeles eget ringsystem över sin ekvator.
11 januari gör Cassini-sonden en ny störtdykning, bara drygt 7 mil ovanför månytan.
Lite fakta om Rhea:
√ Månen upptäcktes 1672 – 23 december – av Giovanni Domenico Cassini.
√ Rhea är en extremt vattnig och isig himlakropp, 75 procent H20 gör att månens densitet är väldigt låg.
√ Rheas yttemp kan variera från −174 °C i direkt solljus till −220 °C i skuggan.
√ För en månad sen avslöjade NASA att Rhea har en tunn atmosfär bestående av syre och koldioxid.
3-D-mosaiken ovan består av 11 svartvita bilder tagna från olika vinklar, vilket möjliggör djupseendet. En del av förkastningarna här på Rheas från Saturnus bortvända sida har ett djup på 4 km.
En del av de tektoniska fenomenen är bevisligen yngre än de unga nedslagskratrarna på Rhea.
Kallt, kallare, kallast, kallasteste…
… ja, var är det allra som allra kallast i universum? Minus 29 nu i jul mitt i Skåne (Ljungbyhed) räcker inte långt.
Faktum är att fysikerna är ganska överens om att ett oslagbart fryshål i kosmos ligger i ett labb i Brighton, där tekniker och forskare härom året med diverse konstgrepp (laser, magneter) lyckades pressa tempen i rubidiumatomer ner till 1,7 nanokelvin (= 1,7 ggr 10 upphöjt till minus 7 Kelvin). Materian här handlar om så kallat Bose-Einstein-kondensat.
Andra kyliga ställen:
* Antarktis. Där har en gång uppmätts rekordtempen -89 C.
* Triton. Neptunusmånen, med -235 C.
* Den kosmiska bakgrundsstrålningen, 2,73 K.
Julhälsning utifrån
Tack till Lars Olefeldt, som vidaresänder en julig hälsning från internatioella rymdstationen. Samtidigt skickade spaceweather.com ut en bild i helgen, som visade ISS fotograferad från fransk horisont. Dagen var 21 december (= månförmörkelsedan), så det var mycket som var på gång. Theirry Legault stod i Normandiet, han använde sig av en 10-tums Meade-reflektor, en kamera typ Canon 5 D Mark II och exponeringstiden för det sabba passagen var 1/2000-dels sekund.
Den internationella rymdstationen är nog så nära en upplyst julgran vi kan komma på himlavalvet.
Över Malmö kan vi se “julgranen” komma pilande från sydväst mot öst, väldigt lågt, 29 december kl 18.34 och 30 december kl 17.27.
Tre toppnyheter 2010
Det är inne att lista årets astronomiska begivenheter. Jag nöjer mig med de tre översta på pallen.
1. Öppningen av Tycho Brahes grav i Prag. 10 års förarbete av Århus-medeltidsarkeologen Jens Vellev!!!
2. Japanernas Hayabusa-expedition, som efter sju år lyckades återvända till jorden med originalpartiklar upplockade från asteroiden Itokawa.
3. Felisa Wolfe-Simons upptäckt av arsenikbaserade bakterier. Uppmärksammades senast i Morgan Freemans fantastiska tv-serie på Discovery Science-kanalen (Through the wormhole).
Ny blogg med astrobiologi
Från idé- och vetenskapshistorikern David Dunér i Lund via Kjell Werner, ASTB:s sekreterare, kommer tips om den sprillans nya astrobiologibloggen: http://astrobiologi.wordpress.com/
Universitetens tredje uppgift
Apropå ovanstående notis… det talas då och då förtjänstfullt om universitetens tredje uppgift, den att popularisera vetenskapen och föra ut forskningsresultaten. Det återstår mycket att göra inte minst inom vår egen vetenskap. Föredömet är Royal Astronomical Society i London, som nu i januari lockar allmänheten t ex med ett lunchföredrag på temat Life under bombardment – om kometsvärmar i solsystemets begynnelse och kring solliknande stjärnor i vår närhet i dag.