Nr 234 2010
Fullmånen i 3-D
Det är tillåtet att vara lite hemmablind, så varensågoda – här är fullmånen i en 3-D-studie. Fram med de klassiska glasögonen i 3-D och njut av fotoskicklige fransmannen Laurent Laveder (PixHeaven.net), som använt sig av olika bilder tagna 2006 och 2007.
Monsieur Laveder har en egen hemsida, och den finns här: http://www.laurentlaveder.com/,
Ytterligare ett litet nostalgiskt 3-D-bidrag kan jag inte låta bli att förmedla:
Apollo 17:s landingsplats (= den gula pricken), söder om kratern Littrow.
Apollo 17 var den hittills senaste bemannade månexpeditionen, och året var 1972. Snart 40 år sen.
Den jordbo som senast satt sin fot på månen hette och heter Eugene A Cernan.
1972… var ens hälften av de nu levande jordborna födda då? Det tror jag inte.
W-bloggen vinner terräng
Tack till Calle Rockbäck (t v) som på sin utomordentligt underhållande blogg gör häftig reklam för W-bloggen.
Vi tackar ödmjukast och önskar en RIKTIGT GOD JUL och ett RIKTIGT GOTT NTTT ÅR till Calle.
Det är roligt att W-bloggen finns med lite här och var i bloggosfären utanför det direkt astronomiska, t ex hos Anna-Mi Wendel, hos Gunnar Bernstrup och… nu Calle!
Juliga barnböcker
Julklappstips dan före dan före dan före….
På pallen placerar sig tre underhållande OCH angelägna barnböcker. Alla bör finnas i en som det heter välsorterad bokhandel (reservation med andra ord för Akademibokhandeln).
1. Överst på pallen förre tv-meteorologen, idoge miljökämpen Pär Holmgrens barnboksdebut med Torstens resa ut i vida världen – en fin liten bok om vår hotade värld med djur och natur. Förnämliga illustrationer av Moa Lundholm. Detta är en bok som i samtalstonen mellan gammal (farmor) och ung (sjuåringen Torsten) mycket påminner om Astrid Lindgren och Tove Jansson. Och så reser farmor och Torsten ut i världen tack vare farmors magiska gungstol. Ett riktigt ufo!!!!
2. Tvåa…det är ofrånkomligt, det måste bli Christer Fuglesang, även han barnboksdebutant med Rymdresan – även här är det en sympatisk äldre person, farbror Albert, som håller i tåtarna och resan med målet – Mars. Illustrerad av Alvaro Tapias.
3. Och trean? Helena Rundgrens/Maria Beskows Blinka lilla supernova. Tidigare omskriven här på W-bloggen.
Jakten på Higgs
Kommer den masskapande Higgs-partikeln nånsin att hittas? Den läckande LHC-maskinen på CERN skulle egentligen behöva ses över under ett års uppehåll, men i fruktan för att amerikanerna med sin Tevatron, som egentligen helt skulle stallas, ska upptäcka den gäckande masspartikeln, kör CERN vidare för halv maskin.
Som helgens nummer av danska Weekend Avisen frågar: Gömmer sig partikeln i Europa eller i USA?
Om den nu överhuvud taget finns.
Stjärnströmmar och NGC 1055
Christian Vestergaards kompis borta i Californien Ken Crawfordf fortsätter att producera fantastiska Deep Sky-bilder.
Ken är ett typexempel på en “så kallad” amatörastronom som är snubblande nära att kunna skriva yrkesastronom på sitt visitkort; hans bilder används t ex av Max Planck Institutets toppforskare David Martinez-Delgado, som jobbar med stjärnströmmar mellan galaxer, stjärnstråk i vintergatornas haloklot som är ett ett resultat av galaxer som genom gravitationen gått ihop för miljontals år sen.
NGC1055 är en typisk sån galax där stjärnströmmar kan ses, och en rapport i år av Martinez-Delgado et al har typiskt nog titeln Stellar Tidal Streams in Spiral Galaxies of the Local Volume: A Pilot Survey with Modest Aperture Telescopes. Så vi kan ju räkna med att framöver, när pilotstudien avklarats, kommer ytterligare bidrag från amatörerna.
Med “local volume” menas galaxer, om jag förstått det rätt, som ligger inom ett avstånd på 10 Mpc från den lokala galaxhopen (i vilken ju Vintergatan och Andromedagalaxen är de tongivande och Stora och Lilla Magellanska molnen utgör småkrafset)).
NGC1055 upptäcktes från allra första början av William Herschel under hans nebulosasvepningar i Slough, England ja ja.
Intensiv stjärnbildning
Med hjälp av Herschel Space Telecope (3,5 m) har ett brittisklett internationellt astronomteam nu visat att redan för 11 miljarder år sen, inte ens 4 miljardr år efter Big Bang, stod stjärnskapandet i de första magnifika galaxerna högst på dagordningen. Takten i stjärnfödslarna var betydligt högre än vi tidigare trott, och som vanligt får en massa läroböcker dras tillbaka och skrivas om.
√ Skandalen i Köpenhamn
Det är obegripligt att fuskare och fifflare får hålla på i det akademiska vetenskapssamhället. Köpenhamns universitet skakas just nu av den utdragna skandalen med Milena Penkowa, och universitetsledningens trovärdighet på andra sidan Sundet kan verkligen diskuteras.
Sydsvenskan har försökt att sätta dit universitetsrektorn i Lund i höst, men misslyckats. Skillnaden är att de danska medierna grävde djupt innan de slog till. Sydsvenskan slarvade betänkligt och det blev en massa halvkvädna visor av alltihop. Mycket väsen för ingenting.
Inom astronomin är vi gudskelov befriade från fifflande personer. Eller….? Jag har i tidigare bloggar skrivit om stölden ur dvärgplanetupptäckaren Mike Browns och hans kollegers datamaterial, men visst är detta undantag från regeln.
Jag vill ha min naivitet oanfrätt i behåll!