Hoppa till innehåll

Nr 61 2014

  • av

14 juni 2014:

Knut Lundmark föddes för 125 år sedan

"Himlen var en skådeplats, så god som någon annan, för det, som hände utanför den vardagliga trånga och begränsade världen…" (från Nya himlar, 1943).

✫ Denna skådeplats, som han upplevde som barn under det norrländska nattmörkret med stjärnor och norrsken och årstidsförändringar,  kom att bli Knut Lundmarks egen scen under ett långt, komplext forskarliv och liv som svensk kulturpersonlighet.

✫ I dag 14 juni för 125 år sen föddes Lundmark i Älvsbyn, där han ligger begravd och även hedrats med landets första rymdmonument samt fått en skola namnad efter sig. 1929 tillträdde han professorsstolen i Lund. 1937 grundade han Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe efter ett kändisupprop.

✫ Vi gratulerar vårt sällskaps grundare och vår store 1900-talsastronom i hans himmel.

✫ Fakta om Lundmark återfinns på vår unika Lundmark-sajt www.knutlundmark.se, en sajt som förhoppningsvis ska vara helt komplett denna sommar. Fast färdig med Lundmark blir vi aldrig, framför allt inte nu sedan hans betydelse för galaxgenombrottet och hans roll som pionjär bakom idén om universums expansion före Edwin P Hubble ("arvfienden") allt oftare lyfts fram.

✫ Sajten kommer också med tiden att presenteras på engelska.

✫ Vi har ofta anledning att komma in på "Knut Emil" inom vårt sällskap, och en viktig nervpunkt för intresset utgör Lundmark-samlingen på Lunds Universitetsbibliotek, en samling som försetts med en del rariteter senaste år efter Martin Johnsons bortgång. I W-bloggsredaktörens privatbibliotek förblir tills vidare  dock några få rara manus, bland annat Lundmarks berömda IAU-föreläsning i 1932 (Cambridge, USA) t då han ombads på några dagar sammanfatta nebulosa- och galaxutforskningen sedan förra IAU-mötet och hade anledning att i detta forum notera sina egna första beräkningar från 1925 av de "anagalaktiska" nebulosornas rätlinjiga relation mellan radialhastighet och avstånd.

✫ Jag har också i min ägo Lundmarks manus och skisser till hans berömda Harvard-föreläsningar 1936 – en guldgruva som vi ska syna inom ASTB:s historiska klubb vad det lider.