Hoppa till innehåll

Nr 62 2014

Spänningen stiger och spekulationerna tilltar:

Pluto väntar på besök

Det märks att amerikanernas intresse för dvärgplaneten Pluto – deras planet – är i stigande inför New Horizons-sondens passage nästa år. Det dyker upp fler och fler artiklar och spekulationer om himlakroppen.

✔ Senast ventileras idén om att Charon, Plutos ena måne, kan ha (haft) en underjordisk saltvattenocean och kanske dessutom har en yta full av sprickbildningar som andra månar i planetsystemet (Jupiters Europa, Saturnus Enceladus).

✔ Om Charons bana kring moderplaneten en gång varit starkt elliptisk följer en rad konsekvenser: Att gravitationseffekter skapat ytsprickor plus värme i kärnan, dessutom har Charon en 1/8-del av Plutos massa (rekord i vårt planetsystem). Även detta spelar roll i beräkningarna.

✔ I dag snurrar Charon i en nästan cirkulär bana runt Pluto (banexcentriceten = 0,00), och de bägge himlakropparna är låsta av "Newton" så att de visar samma sidor mot varandra. Så har det inte alltid varit.

✔ På senare tid har även diskuterats i vilken mån det kan finnas "trans-plutoniska" planeter; bl a finns funderingar på en eller två himlakroppar, en även längre ut än jorden = 250 AU  = 250 "astronomiska enheter" = 250 jorden/solen-avstånd bort.

✔ Pluto har ju även ett svenskt intresse. Det var vår för tidigt bortgångne MARS-medlem Leif Andersson som under sin alltför korta yrkeskarriär som astronom  borta i USA fokuserade sina krafter på isplaneten där ute och dess planet/måne-relation. Bl a ockultationerna på 1980-talet. Kolla tidigare W-bloggar!

✔ Leif blev postumt belönad för sin Pluto/Charon-forskning både med en månkrater och en asteroid.

Kepler-smällens kusin

Likheterrna mellan supernovaresten förbunden med Keplers supernova 1604 och en äldre "kusin" i Stora Magellanska molnet, diskuteras i en ny forskarrappport baserad på Spitzersondens mätningar.

Jakten på biomarkörer

Hur vi kan upptäcka biomarkörer typ molekylärt syre i exoplaneters atmosfärer, avhandlas i en ny rapport.

Inte bara det: Det kommande infrarödkänsliga James Webb-teleskopet kan mycket väl identifiera den typ av "industriella föroreningsmolekyler" som finns i vår egen jords atmosfär (CH4, N2O, CF4 m fl), förutsatt att den jordlika exoplaneten finns i en beboelig zon runt en vit dvärgstjärna.

Vilket museum?

Vetenskapsmuseer i hela världen uppmärksammar Tycho Brahe. Christian Vestergaard, W-bloggens förste vice, hittade denna bild häromdan på nätet. Var är vi? Vi tycker att vi kan läsa oss till en engelsk text i bakgrunden.
–  Tycho ser ut att iordningställa sin ekvatorialarmilla för nattens mätningar på Uraniborg, menar Christian V.

Snabbare än ljuset

NASA-forskare och ingenjörer jobbar faktiskt på "snabbare-än-ljuset"-farkoster, påpekar Lars Olefeldt.

Trixet är att färdas genom rymdtidens maskhål.

Avslöjad!

I samband med ett Rotary-föredrag i Malmö (Malmö Södra RK, själva föredraget handlade om asteroidhoten mot jorden), togs en avslöjande bild på W-bloggaren himself – ja, vad är vi ute efter egentligen när vi gubbs kikar?