Ramlösa-bubblor på  Enceladus

Vad händer vid sydpolen på Saturnus-månen Enceladus?

Bilden härom dan – bl a återgiven på PoPAsts webb – fick många av oss att haja till, och nu talas det i NASA-rapporter om en underjordisk “Perrier-ocean” av bubblande havsvatten som en förklaring. Vi i Sverige kan väl lika bra prata om en Ramlösa-effekt???

Det är Cassini-sonden som här upptäckt natrium- och kadium-salter och diverse  kolrika föreningar, och forskarna tänker sig fenomenet så här:

Att det “varma” bubbelvattnet pressas upp genom ett hål i den tjocka månisen, fräser ut som en geyser, en del av molekylerna försvinner ut i rymden, en del kyls ner och faller ner som vatten som rinner tillbaka in i måndjupen genom håligheter i isen.

Sen upprepas processen.

Att något spektakulärt är på gång har vi länge vetat, men det är först nu tack vare Cassini-sondens senaste motsolsbilder som geyser-fenomenen kommit upp på, förlåt,  ytan.

Isen på Enceladus,  vid sydpolen, anses ha en tjocklek på ett par kilometer, så det är väldiga krafter som är på gång.

Cassini- bilden ovan  är från  slutet av  2009 och visar åtminstone fyra tydliga geysrar.

Obs: Det är  Saturnus som belyser månen, solen lyser på Enceladus och geysrarna bakifrån.

NASA-forskarna tror att vattentempen under isen  ligger runt plusminus noll Celsius, och att yttempen ligger runt  80-180 grader Kelvin. Men det råder stor osäkerhet i mätningarna, bortsett från den iakttagna skillnaden yta (kallt) /djup (varmt).

Enceladus diameter är cirka 50 mil.

Visst är denna måne en utmaning!

Prata skånska i kosmos!

Bloggtipsaren COB alias Carl Olof Börjeson tipsar:

– Tips till läsning och blogg: Tidningen Språk, som damp ner just nu. har en stor artikel om de(-t) språk som används för att kommunicera med utomjordingar.

Mitt förslag är är att vi pratar skånska, det blir enklast så för alla.

Gunnar Larsson-Leander porträtteras i Johans bok

Vår tidigare ordförande Gunnar Larsson-Leander (f 1918!!!) i ASTB är en av de som djupporträtteras i Johan Kärnfelts lysande bok Allt mellan himmel och jord. Johan skildrar bl a olika amatörastronomöden, och Gunnar är den, visar det sig,  som gick hela den låååånga vägen, från amatörastronom på 30-talet med egetbyggt obsis i Hälsingland,  brevvän med Knut Lundmark till variabel- och novakännare –  till observator och professor i Lund och ordförande för ASTB.

Gunnar har alltid slagit vakt om oss amatörer, och det var en karaktärsdanande  upplevelse – smaka  på de orden! –  att som ung grabb få ränna runt på gamla obsis i Lund och plåga honom och Nils Hansson med korkade och barnsliga frågor.

När vi nästa gång möts i ASTB står kultur på programmet, och får jag bara erinra om att i PopAst:s föregångare, Astronomisk Tidsskrift, utredde Gunnar en gång allt värt att utreda om James Joyce och astronomin i det stilbildande och banbrytande romanverket Ulysses.

Gunnar Larsson-Leander – en hedersman!

Kometen Hartley 2

4 november är det dags: Då passerar EPOXI-sonden i en fart bedömd till 12,3 km/sek kometen Hartley 2 – det är femte gången i vår historia som en komet fotas, mäts, detaljstuderas  och vägs  på nära håll.

Avståndet vid detta flyby 4.11.2010 bedöms till 700 km.

Det ges för få Nobelpris…

… till astronomer och astrofysiker.

Nog sagt!