Hoppa till innehåll

Nr 155 2010

  • av

Amatörastronomer utan gränser

Suliman Baraka visar stjärnorna. Foto: Amjad Hammad/The Electronic Intifada

Förlåt en gammal pacifistisk reflex, men hade IUAA, den internationella  amatörastronomiska unionen IUAA,  fortsatt  på allvar, hade vi kunnat göra ett och annat för utsatta områden på jorden – områden  där vanligt hederligt,  arbetande, fredligt och astronomiintresserat folk finns, verkar och lever.

Jag tänker t ex på de palestinska amatörastronomerna. Det är klart att de finns, men har du hört talas om dem?

Jag snokade runt på nätet och hittade faktiskt en story från i  somras om den kringresande  astronomen  Suleiman Baraka på Gaza-remsan, vars teleskop – en Meade LXD 75 – t ex funkat från taket på franska kulturcentret. Med massor av nyfikna närvarande.

Helt ofarligt  är det inte att montera upp ett teleskop här, eftersom israelerna kan misstolka ett teleskop som en pjäs som avfyrar de avskyvärda blinda Hamas-raketerna.

Baraka har en fil dr i astronomi och har jobbat för NASA i USA och har bestämt sig för att göra den fredliga astronomin till saken nr 1 i sitt liv sen hans son omkom i ett israeliskt flygangrepp 2009. Ett av hans projekt är att starta upp ett rymdinriktat forskningsprojekt vid ett palestinskt universitet.

Vi borde hålla ögonen på Israel (som jag är en varm beundrare och stödjare av i övrigt, inga missförstånd här tack)  så att inte  paranoida dumskallar omöjliggör t ex att Gaza-astronomerna kan köpa in teleskop; Barakas egen Meade-reflektor höll på att aldrig kunna  importeras p g a blockaden.

Med ovanstående i åtanke undrade jag förstås vad Israels amatörastronomer tycker och tänker och gör. Säkert vill de konkret  jobba tillsammans med likasinnade på andra sidan. Mellanösterns stjärnhimmel är fantastisk, mörk, hel och odelbar!

Tills vidare får israelerna nöja sig med artiklar om hur amatörastronomer hjälpte till vid Israels bildande 1947-48. Inom gerillarörelsen Haganah fanns en astronomisk gruppering på ett 30-tal amatörer, vars teleskop kom till användning under arabstaternas överfall, och de kunde framgångsrikt identifiera fientliga posteringar.

Problemet var teleskopens begränsade synfält, varför amatörerna samordnade sina teleskop så att synfälten blev desto större.

I  Israels historieskrivning går dessa amatörastronomer under namnet “Zaichik’s people”, efter en professor i botanik som ledde operationerna.

Amatörastronomer är i dag vanligt folk. Kvinnor. Transor. Män. Jobbare. Byråkrater. Akademiker. Avdankade journalister. Pensionärer. Unga. Tänk om de fick träffas och ha stjärnmöten tillsammans! Detta är en mänsklig rättighet, som borde skrivas in i FN-stadgan.

Vulkaner på exoplaneter?

Det är inte alls omöjligt, varken teoretiskt eller praktiskt, att identifiera vulkaner på närbelägna exoplaneter. Detta enligt Harvard Smithsonian Centre-astronomen Lisa Kaltenegger, som hävdar att vulkanutbrott 10-100 ggr större än Pinatubo-smällen (Filippinerna, 1991) mycket väl kan skådas av Hubble-efterföljaren James Webb-teleskopet när det väl sänds upp.

Rymdbolagets utförsäljning

Jag begriper mig inte på ekonomin och matematiken bakom skrotningen av Rymdbolagets satellitdivision, Mangos och Tangos skapare. Den som läser PopAst på webben och i papper får en god uppdatering av turerna i detta tysta drama. Nu är det plötsligt Spanien, en av Europas sjukaste ekonomier, som tar över stafetten. Obegripligt.

Det hela  låter inte klokt, det låter illa genomtänkt, det låter kapitalförstöring lång väg – ungefär som när vi införde förbudslagen om och satte handklovar på kärnkraftsforskningen.  En hel generation innovativa tekniker drog utomlands eller  skolade om sig till fastighetsmäklare.

Teknisk spetskompetens är vad vi behöver i det här landet, inte neddragningar.

Hallå politiker!?! Tänk uppåt, utåt. Tänk låååångsiktigt!

Observatorium i Cardiff

Det är lika roligt varje gång ett amatörobservatorium ser dagens ljus. Nu rapporteras om att i  Wales huvudstad Cardiff har amatörerna fått ett nytt obsis – efter många års väntan.

Cardiff och Malmö är inte så olika, de är gamla industristäder bägge två som ser framåt och bytar kostym. Observatoriet drivs av Cardiff Astronomical Society och sällskapets målsättning är inte så annorlunda från TBO:s.

I väntan på att jag hittat fram till det walesiska order för Big Bang får vi nöja oss med Vintergatan på språket: llwybr llaethog,

Sokrates kloka ord

Mer språk! Niklas Henricsons senaste kommentar  fick mig att undra över det där uttrycket “Det enda jag vet är att jag ingenting vet!”.  Alla riktiga astronomers enda rättesnöre!

Det fanns bara ett sätt för mig att lösa gåtan – Niklas är hemma i språket –  och därför vände jag mig  till min  gamle lundalärde vän Gert Cervin, musikkompis, rotarian, en av de första att översätta de försokratiska fragmenten till svenska.

Ordet till Gert:

– Nej, det är för en gångs skull inte nån försokratiker som är i farten, utan Sokrates i egen hög person som hasplar ur sig detta slagord i början av sitt (förmodligen av unge Platon formgivna) försvarstal.

– Den tekniskt vedertagna hänvisningen till stället är 22 D, efter spalterna i en gammal renässansupplaga av Platon.

– Kontexten är den, att en bekanting till Sokrates hade uppsökt oraklet i Delfi med den provocerande frågan, om det fanns någon som var visare än Sokrates.

– Nix, svarade oraklet. Detta förbryllade i högsta grad Sokrates, som menade att oraklet för en gångs skull var ute och cyklade.  I vederläggande syfte gav han sig därför i slang med en uppburen politiker, men fann under samtalets gång att denne, som för många människor,
och i all synnerhet i sina ögon,   gällde för att vara vis, i själva verket inte var det.

– Både hans interlokutör och   många i publiken blev förbittrade, så Sokrates fick dra sig tillbaka, tänkande i sitt stilla sinne: Jag är kanske ändå visare än den här mannen, för det är visserligen sant att ingen av oss vet nånting om sanna och sköna väsentligheter, men  –  HOUtos men OIetai  ti eiDEnai ouk eiDÅS, eGÅ de, HÅsper oun ouk OIda, oudE OIomaj. Så ordagrant som möjligt: “den här mannen tror att han vet nånting, jag däremot, eftersom jag alltså ingenting vet, så tror jag det inte heller”.

–  Och han fortsätter, inskärpande  “det tycktes mig att jag åtminstone på denna speciella punkt var visare än han, eftersom jag inte tror mig veta vad jag inte vet.”  Vidare experiment resulterade – surprise! surprise! – i samma resultat.
De grekiska  accenterna är litet luriga – i synnerhet på det digitala tangentbordet! –  så Gert har enkom för ändamålet uppfunnit den föga eleganta metoden att markera betonade stavelser med stora bokstäver.

– Observara vidare, att kombinationen OU markerar svenskans långa slutna O-ljud, avrundar Ger dagens språklektion.

Så fantastiskt underbart att dagsaktuell astronomi och gammelgrekiska hittat varandra!