Hoppa till innehåll

Nr 58 2010

  • av

Status, makt & observatorier

Pampigt värre! Entrén till Saltsjöbadens observatorium. Foto: Åke E:son Lindman/Statens Fastighetsverk

Jag bad min kollega från tiden på  KvP-kulturen Anna-Mi Wendel (hennes Kvarnbyblogg är alltid värd att läsa) tycka till om observatorier och arkitektur:

“En del av en byggnads funktion är att uttrycka sig även som statussymbol. Om verksamheten fastigheten skräddarsys för har många maktpoäng blir huset därefter, se polishus, tingsrätter, stadshus, etc och jämför med förskolor, biljettexpeditioner och vårdcentraler och liknande.

Men det här skiftar ju med tiden, vilket märks inte minst på järnvägsstationer: en gång visionära pampiga hem för de frustande futuristiska loken och vagnarna som tog passagerarna in i framtiden, i dag mest bara hem för duvor och uteliggare, resandefolket hastar snabbt förbi till synes rädda för att få en järnbalk i huvudet, stationshusen ser ju överlag otillräkneliga ut numer.

Samma öde har nog stjärnkikeriet drabbats av:

Observatorierna som byggnadsverk säger väl idag mest bara att verksamheten som där bedrivs inte har hängt med i jakten på statuspoäng och maktutövning. Om det nu är en harmonisk koppling eller inte mellan fasad och innehåll ska jag inte bedöma.”

Prisvärd forskning

Den tyske astronomen Oliver Gressel prisas 27 maj för sin galaxforskning, som entydigt visat att supernovor skapar så kraftiga interstellära turbulenser att detta i sin tur driver en galax – med vidhängande magnetfält – likt en dynamo.

Gressel arbetar i dag vid Queen Mary University i London.

Malmö vs Lund

Malmö har i alla fall något som Lund inte har: En universitetsholme!

Planck-satelliten satt på plats!

Goda nyheter från Dronningens By. För:

– Missionen går perfekt, og vi får særdeles gode data, som vil kunne opklare, hvad der skete ved universets skabelse og hvordan og hvorfor verden ser ud som den gør, berättar Pavel Naselsky vid Niels Bohr Institutets “Discovery Center”, Köpenhamn, i ett pressmess .

Planck får ytterligare ett år på sig. Ill: ESA

Planck-satelittens uppgift är att studera universums allra första början, den kosmiska mikråvågsstrålningen 300 000 år efter “BB” (Big Bang).

I maj i fjor sände ESA upp Planck, som nådde sin position vid L2 (Lagrangepunkten 2) 50 dagar senare. L2 är en viktig parkeringsplats, för därifrån tar jordens och solens gravitation ut varandra och Planck kan jobba i fred och mäta universums strålningsrester efter BB med  en noggrannhet på (ja, du läser rätt) 0,00001 Celsiusgrader.

Det allra bästa är att Planck fått förlängt förordnande. Ett år var det tänkt att satelliten skulle  jobba, men uppdraget har utökats med ytterligare ett år.

– Ved et rent held kom satellitten hurtigt ud af Jordens bane, og det sparede så meget brændstof, at missionen kan fortsætte i et år yderligere, så det vil give os dobbelt så mange data.

Genom sin rotation runt sin  egen axel en gång i minuten plus att sonden ändrar riktning en gång i timmen, kan Planck skanna av universum under ett halvår. Och här råder ingen tvekan: Planck kommer att bomba oss med hyperintressant info!

Kort, kortare….

Världens kortaste sf-berättelse? Denna lär ha skrivits av Fredric Brown 1948 i Thrilling Wonder Stories och bar titeln Knock:

“Jag var den absolut sista människan på jorden. Då knackade det på dörren…”

Men Browns kortis går att pressa. Om Halleys kometsvans varit dödande, kunde man tänka sig denna fiktiva observatoriejournal:

“Halleys kometsvans passerar just nu över jordklo….”

Eller denna variant på olyckan på Yerkes-observatoriet 1897 då det rörliga golvet till 40-tumsrefraktorn  gav sig och rasade ner i undervåningen (i verkligheten skadades ingen, ren tur):

– Se upp för golvet!!!

– Vilket go…..?

PS.

Bonusläsning,  en kortrysare i fem ord av Ernest Hemingway:

“Barnskor till salu. Aldrig använda.”

Hemingway anses också vara skaparen av denna kortkorta jakthistoria från Afrika:

“Nu du gnu.”

Tips till Copernicus-resenär

Om du ska till Polen med färjan och siktar in dig på att besöka Copernicus museum och grav i katedralen i Frombork, rekommenderas någon av morgonbussarna från Gdansk. Tar cirka två timmar.

Copernicus, Tycho, Peenemünde – är det inte märkligt att så mycket timat inom vår astronomi- och rymdfartshistoria just här, alldeles i närheten?