Meridiancirkeln flyttad över gatan

Några bildbevis från Dainis Dravins, vår lundaprofessor. Nu är sagan all, den stora meridiancirkeln är nertagen och flyttad från Astronomihuset över Sölvegatan till Fysikum i Lund där den astronomiska divisionen numera finns. Astronomerna är utlovade – tacka Anna Arnadottir för det – en värdig plats för det historiska instrumentet. Även “schäslongen” lär få följa med.

 

 

 

PS 1.

Tack till Petzy Ahlström som fortsätter jaga “Tychoiana” – nu har hon hittat dels en videointervju från Landskrona Vision med Sven Wollter som Tycho Brahe, dels ett bidrag i Kulturens värld från jubileumsåret 1996 då Wollter – med familjerötter på Ven!!! – förekom i Landskronas storsatsning på Tycho:

Av upphovsrättsskäl återger vi inte hela artikeln, kanske Petzy tar med sig tidskriften på kommande möte inom vår historiska ASTB-grupp. Den glassiga tidskriften gavs ut som medlemstidning av Kulturen i Lund men blev för dyr.

Sven Wollter får oss att erinra om Broinvigningen 2000, då en kortpjäs om Tycho Brahe visades vid brofästet med Börje Ahlstedt som vår Venastronom.

Själv skrev jag en runa över Tycho Brahe och hans förhållande till Roskilde Domkirke i samband med Traveller´s Club och föreningens bussresa dit tidigare i sommar. Inga konstigheter, det blev så här i travlarnas tidning Hänt nr 3 2026:

 

PS 2.

ASTB-vännen Anders Larsson och jag själv samlade oss till en Köpenhamnsfärd för att ta del av Ole Römer-utställningen i bibliotekshallen Rundetårn. Vi var bägge besvikna, materialet i utställningen var för tunt. Dock nämns att han var polischef i huvudstan.

Best in show är en video som visar hur Römer gick till väga då han insåg att ljuset hade en ändlig hastighet – han mätte Jupitermånen Ios förmörkelsetider och insåg att något var galet mellan prognoser och verkliga utfallet. Diskrepansen berodde på ljusets hastighet, nästan 300 000 km/sek.

Det flaggas i Köpenhamn för en ny bok om Ole Römer (“Gamle Ole”) och den är förhoppningsvis bättre i alla avseenden.