Nr 57 2016

23 maj, 2016

Fridlund om sitt favoritobjekt

En trevlig artikel om en astronoms livslånga fascination av ett visst himmelsobjekt har skrivits av Malcolm Fridlund, sedan länge knuten till astronomin i holländska Leiden.

Artikeln handlar om L1551 IRS 5, en tråkig katalogbeteckning för ett extremt fascinerande stjärnpar i Vintergatan där planet/planetisimalskapelse är i full gång. Objektet har "förföljt" Fridlund i hela hans forskarliv, om jag säger så. I 40 år har han forskat i saken och minst 20 vetenskapliga rapporter har det hunnit bli.

Stjärnan är binär, ung (en halv miljon år gammal) och ligger 450 ljusår från oss.

Objektet kallar Fridlund för ett "marvellous laboratory", i vilket vi kan studera konsekvenserna av rörelsemängdsmomentets bevarande när ett molekylmoln kollapsar med ty åtföljande stoft- och gasdisk, jetstrålar, kaviteter, knutor, stjärn/planetbildning, strålningschockvågor m m.

l1551irs5acu

L1551 IRS5 uppe t v i det gigantiska molekylmolnet.  Foto från Bo Reipurth med hjälp av 8-meters Subaru-teleskopet, Hawaii. Färgkomposit av Robert Gendler. Bilden illustrerar Malcolm Fridlunds åberopade artikel.

The blueshifted outflow from L1551 IRS5 (upper left) has burst through the cloud surface and reveals intricate shocks as Herbig-Haro objects. Deep Hα and [SII] images obtained by Bo Reipurth at the 8m Subaru telescope; color composite by Robert Gendler. Credit: Fridlund, 2016.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Read more at: http://phys.org/news/2016-03-l1551-irs-curious-case-young.html#jCp

The blueshifted outflow from L1551 IRS5 (upper left) has burst through the cloud surface and reveals intricate shocks as Herbig-Haro objects. Deep Hα and [SII] images obtained by Bo Reipurth at the 8m Subaru telescope; color composite by Robert Gendler. Credit: Fridlund, 2016.

(Phys.org)—L1551 IRS 5 is a young binary star, only about half a million years old. Due to its proximity (about 450 light years away) and its high activity, the system has been intriguing astronomers for many years. Malcolm Fridlund of the Leiden Observatory in Netherlands, studying L1551 IRS 5 for almost 40 years, is one of the scientists fascinated by this object. He has published more than 20 scientific papers regarding this topic, and the newest one, which appeared online on Mar. 22 in the arXiv repository, summarizes his efforts to better understand this curious system.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

The binary star L1551 IRS 5 is located at the edge of a dense molecular cloud L1551 and has an atomic jet and an aligned molecular outflow that displays well separated blue- and red-shifted outflow lobes. Both stars are surrounded by a dust and gas disk that could be forming planetesimals.

Read more at: http://phys.org/news/2016-03-l1551-irs-curious-case-young.html#jCp

Notabelt i Fridlunds personliga berättelse är vilken roll alla teknikgenombrott betytt, i hans fall från ballonger till rymdsonder via radioastronomi och CCD-teknik.

Och nu väntar  ALMA på att gripa in!

x6matQVe_400x400

Malcolm Fridlund syns ofta i cyberrymden, bl a som twittrare.

Lund får halvmeters reflektor…

Idén om att lundaastronomerna skaffar sig en halvmeters reflektor av  typen Ritchey-Chrétien (Meade MAX) i allmänhetens, lundagymnasiernas, astronomistudenternas och Vattenhallens tjänst, blir förhoppningsvis av. Jag har dock ingen info för dagen om projektet med detta så kallade Observatorieteleskop.

maeden max

Ingen dålig maskin. Bildkälla: Nätet

Enda kruxet på sikt är väl medicinarnas projekterade upplysta glasbygge längs Sölvegatan.

… och Cypern får astronomiskt observatorium?

Applåder! Möjligheterna för Cypern att skaffa sig ett astronomiskt observatorium har ryckt närmare och ses  som särskilt viktigt för de kommande generationerna.

PO hittad i Vintergatan

Den för livets uppkomst så viktiga fosformonoxiden PO har nu för första gången idententifierats i två stjärnbildningsområden.

Vad har han i kikaren?

Tack till Christian Vestergaard, som påpassligt uppmärksammar oss på en liten fräck cupido i taket på ett av samtalsrummen på observatoriet i Paris.

- Ja, vad spanar den lille cupidon med refraktorn in?
 
paris
 
I mycket sträng överförd bemärkelse handlar all astronomi om att se – människan!

Stjärnor ockulterades av Plutos atmosfär

NASA berättar i ett mess att New Horizons-sonden genom specialinastrumentet Alice i fjor även hann studera två UV-stjärnors ockultation av Plutos kväve-, kolhydrat- och metanmättade atmosfär och fått både bekräftat tidigare kunskaper men också fått fram en hel del nytt.

 
nh-stellaroccultationcartoon-use
 
Ockultationerna i teorin. Ill: NASA

Svarta hål utanför Lund

Den här historien känns helt osannolik. Icke desto mindre upptäckte Peter Hemborg  häromdagen Svarta hål mellan S Sandby och Revingeby.

20160519_112328 Svarta hål (4)

Foto: Peter Hemborg

- I tidtabellen för buss 155, som kör mellan Lund och Harlösa ligger en hållplats som heter ”Svarta hål”! Helt sanslöst! Vi har alltså Svarta hål närmare än vi trodde! Strax utanför Lund.

Nr 56 2016

20 maj, 2016

Klassiska lundarapporter finns nu i NASA:s arkiv på nätet

Tack till våra vänner på astronomiska institutionen i Lund, prof Dainis Dravins och bibl Eva Jurlander som tipsar om att från och med nu finns ett antal klassiska arbeten från Lunds obsis i NASA ADS database (Astrophysics Data System, http://adsabs.harvard.edu/

20130831-010825

Lite spöklikt i dag men här utfördes "framkants-astronomi". Bildkälla: Nätet

"Efter överenskommelse med NASA/Smithsonian Astrophysical Observatory, har vi valt ut och till dem skickat flera hundra av våra äldre publikationer från åren ca 1890-1960.  Det gäller bl a serier som Meddelanden från Lunds Astronomiska Observatorium Serie I och -II (Medd. Lund Astron. Obs. Ser. I, – II), Annals of the Observatory of Lund (AnnalsObs. Lund),  Reports from the Observatory of Lund (Rep. Obs. Lund), Lund Observatory Circular (LundObs. Circular), publikationer i olika årsböcker mm.

Dessa har nu scannats in vid Harvarduniversitetet, genomgått optisk textigenkänning och ligger nu fritt tillgängliga och sökbara på ADS, många även i fulltext; för övriga fortsätter arbetet.  Förutom att göra publikationerna mer tillgängliga, torde detta kunna bidra till att uppmärksamma lundensisk astronomi, t ex genom de åtskilliga tidiga arbeten som gjorts inom olika fält men vilka inte alltid uppmärksammats eftersom de inte funnits i amerikanska databaser.  Nedan ges några exempel:

Mörk materia i galaxer flera år innan bl a Fritz Zwicky uppmärksammade fenomenet:

Knut Lundmark (1930) – Über die Bestimmung der Entfernungen, Dimensionen, Massen und Dichtigkeit für die nächstgelegenen anagalacktischen Sternsysteme, Medd. Lund Astron. Obs. Ser I, 125, http://adsabs.harvard.edu/abs/1930MeLuF.125….1L .

Sökandet efter exoplaneter medelst astrometri innan bl a Peter van de Kamp genomförde liknande projekt:

Erik Holmberg (1938) – Invisible Companions of parallax stars revealed by means of modern trigonometric parallax observations,

Medd. Lund Astron. Obs. Ser. II, 92, http://adsabs.harvard.edu/abs/1938MeLuS..92….5H

 Kosmologi:

Carl Vilhelm Ludvig Charlier (1908) –  Wie eine unendliche Welt aufgebaut sein kann, Medd. Lund Astron. Obs. Ser. I, 38, http://adsabs.harvard.edu/abs/1908MeLuF..38….1C

224549938_4c26288a-6f00-434a-8b2a-1e14ae592dc3

Charlier – veckotidningskändis!

Störningar av planetbanor och celest mekanik:

C. V. L. Charlier (1900) – Zur Theorie der sekularen Störungen, Medd. Lund Astron. Obs. Ser. I, 15,  http://adsabs.harvard.edu/abs/1900MeLuF..15….3C

C. V. L. Charlier (1911) – Die analytische Lösung des Bahnbestimmungsproblems, II. , Medd. Lund Astron. Obs. Ser. I, 46,  http://adsabs.harvard.edu/abs/1911MeLuF..46….1C

Stjärnors fördelning och rörelser i Vintergatan:

C. V. L. Charlier (1916) – Studies in stellar statistics III. The distances and the distribution of the stars of the spectral type B, Medd. Lund Astron. Obs. Ser. II, 14,  http://adsabs.harvard.edu/abs/1916MeLuS..14….3C

C. V. L. Charlier & Walter Gyllenberg (1919) -  Die Bewegung der Sterne verschiedener Spektraltypen, Medd. Lund. Astron. Obs. Ser. I, 92,  http://adsabs.harvard.edu/abs/1919MeLuF..92….1C

Karl Gunnar Malmquist (1927) – Investigations on the Stars in High Galactic Latitudes 1. Colours and Magnitudes of 3700 Stars within 10º of the North Galactic Pole, Medd. Lund. Astron. Obs. Ser. II, 37, http://adsabs.harvard.edu/abs/1927MeLuS..37….3M

Doktorsavhandlingar:

Frida Palmér (1939) – Studies of Irregular Variable Stars, Medd. Lund Astron. Obs. Ser. II, 103, http://adsabs.harvard.edu/abs/1939MeLuS.103….3P

frida7

Frida Palmér – Sveriges första kvinnliga fil dr i astronomi. Här vid meridiancirkeln i Lund. Bildkälla: Lunds Observatorium

Planerna på Oxiebacken

Härom dan var W-bloggen lillvärd för en eftermiddagsträff på TBO med folk från VA Syd och Käglinge Egnahemsförening och projeket med ett "Naturum" eller "Unikum", som Per Ragnarson så fyndat också kallar projektet. VA Syd-killarna, som alltså ansvarar för vattentornets säkerhet, såg positivt på saken, dvs att i gattet t v mellan tornet, åkern och observatoriet längre ner, sätts ett antal fasta stolar och bord och kanske ett regnskydd klätt inuti med kort info om vatten, Oxiehistoria (inkl Galgbacken), natur och astronomi.

Per Ragnarson har ritat på saken och så här tycker han det kan se ut när vi projicerar Andromedagalaxen på vattentornets undersida:

UNIKUM Vattentornet med Andromeda 001-1

Ill: Per Ragnarson

Malmöborna kommer, när projektet förverkligats, få en  fin utkikspunkt i geografin, i historien och… vertikalt.

Redan har för övrigt en brunvitspräcklig  tamkanin bosatt sig här uppe. Den verkar inte rädd – frågan är bara hur vi ska hantera denne ovane uteliggare.

Titius-Bode spökar

Titius-Bodes lag trodde jag var "avskaffad", men nu visar det sig att lagen kan tänkas fungera även i exoplaneternas värld - även i jakten på fler exos i ett fjärran solsystem.

Hubble ST spanar in Mars

Nyligen stod Mars och jorden varandra som närmast på tio år, och HST passade på att från sin rymdplattform fotografera vår röda grannplanet.

22 mars står planeten i opposition, men redan 12 maj tjuvstartade HST med att ta bilder av fenomen på Marsytan så små som 30 km i diameter.

T h ses den mörka Syrtis Major Planitia, som astronomer redan på 1600-talet kunde ana sig till. Dock såg de inte vad HST kan se: Moln över den gamla.inaktiva vulkanen.

Mars in opposition 2016

Bildkälla: ESA/NASA/Hubble Space Telescope

Lite vägledning:

Mars in opposition 2016 (annotated version)

Mer info om Marsbilden här.

Brittiska naturvetare säger nej till Brexit

I dag (20.5.16) väckte det stor uppmärksamhet att drygt 250 brittiska skådisar, författare, konstnäreer m fl stödjer Storbritanniens kvarvarande i EU.

Och naturvetarna?

Bland vetenskapsfolket råder en närmast bedövande stor EU-positivitet. I slutet av mars stödde 83 proc EU-medlemskapet enligt en undersökning i Nature. Och då hade ännu inte Londons förre borgmästare Boris Johnson hunnit jämföra EU med Hitler och Napoleon!

Resan 6 juni – en intressant "double"

Om ASTB:s och våra halländska vänners gemensamma utflykt  till Blentarp (50-årsminnet av Frida Palmérs bortgång)) och Ales stenar, kan läsas på vår hemsida.

frida

Tankar för helgen

Nerpräntat av  Sir Bernard Lovell, Jodrell Banks skapare, i boken The Individual and the Universe (1959):
"The pursuit of the good and evil are now linked in astronomy as in almost all science. … The fate of human civilization will depend on whether the rockets of the future carry the astronomer's telescope or a hydrogen bomb."
 
SNN0821XX-_1562201a
 
Bildkälla:The Sun

Nr 55 2016

18 maj, 2016

Jens Vellev föreläser om Tychos gravöppning

Tips från vår ordf Peter Linde: Jens Vellev, medeltidsarkeologen i Århus, blir ju hedersdoktor i Lund 27 maj. Men redan dagen innan, på torsdan,  föreläser Jens  i Lund på temat ”Genåbningen af Tycho Brahes grav i Prag 2010 – og hvad der derefter fulgte”.

Tid: kl 10.15-ca 11: 

Lokal: LUX hörsal övre, Helgonavägen 3, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet.

TB_AUPC_05

Jens på plats i Prag 2010. I handen håller han resterna av  Tychos kranium. Foto: Jacob C. Ravn, Aarhus University.

Från Lund berättas att Jens installeras påföljande dag som hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten i Lund vid promotionen i domkyrkan.

Fakta om vår vän Jens Vellev:
Han är är en av Europas ledande forskare och förmedlare inom fältet medeltidsarkeologi/historisk arkeologi, och hela hans verk har präglats av bredd, idérikedom och ett unikt entreprenörskap av stor betydelse för forskare i Lund och på många andra platser.
Jens Vellev är känd som initiativtagare, ägare och huvudredaktör för den ansedda tidskriften ”Hikuin” och förlaget Hikuin som startades 1974. Vellev var även en av initiativtagarna när ämnet medeltidsarkeologi etablerades vid Aarhus Universitet i Danmark 1972. Han medverkade senare till att ämnet breddades så att det från 2006 kom att inkludera renässansen. Jens Vellev tog initiativ till de nordiska kyrkoarkeologiska symposierna med start 1981, till ”Medeltidsåret 1999” och även till ”Renässansåret 2006”.

Jens Vellev har bedrivit en omfattande kulturhistorisk forskning med fokus på medeltidens och renässansens byggnader, föremål och teknik, vilket har kommit till uttryck i en lång rad artiklar och böcker om t ex Viborg domkyrka, Asmild klosterkyrka, gravar, klockgjutning, brobyggande, järnproduktion (utgrävning vid Järnmöllan i Halland), saltproduktion (vilket ledde till rekonstruktion av salthyddor på Läsö och till invigning av ett Saltcenter i Mariager) och tidigt pappersbruk på Ven och andra platser.

TB_AUDK_16

Tychos kranium – Tychos söndriga näsa… Bildkälla: Aarhus University

De senaste åren har Jens Vellevs forskning kring astronomen Tycho Brahe och hans observatorium, slott och pappersmölla på Ven rönt mycket uppmärksamhet . Under stor mediebevakning och efter många års strävan kunde Vellev leda en internationell forskargrupp vid öppningen av Tycho Brahes grav i Prag i Tjeckien 2010.

Syftet var att undersöka de fysiska kvarlevorna för att få klarhet om Tycho Brahes hälsa samt dödsorsak. Undersökningen har presenterats i TV-program på DR2 och även i SVT Vetenskapens värld 2013 samt andra fora.

PS.

På något vis vill vi ju gratta Jens under hans tid i Lund. Vi får se hur vi får till det.

Gabriella blir Fråga Lund-kändis!

Vad kul att Gabriella Stenberg Wieser blir, påpekar Peter Hemborg, kändis i det nygamla programmet Fråga Lund. Gabriella har ju varit hos oss och pratat om Rosetta-projektet (avslutas i höst), och nu väntar ett nytt massmedialt äventyr, dels hennes eget, dels Jupiter-programmet Juice. Här finns en bra Youtube-film med fokus på bl a  Jupiter-missionen, inspelad 2013:

Polska astronomiprogram i tv

Tack till Hans Bengtsson, som hänger på min kommentar i min förra W-blogg om astronomi i tv. Hans påpekar att det finns en riktigt utsökt serie astronomiska TV-program (många avsnitt!)från Polen: Astronarium. Kan ses via Youtube.

-  Jag förstår ingen polska men jag förstår att programmen är bra. Lugna och resonerande. Informativa. Inte bara en massa flashiga effekter. Något för svenska tv-bolag att ta efter!
Här är ett av avsnitten:


 

Vackra smycken i stjärnvärlden

Stjärnbijouterier i den högre skolan, kommer från ESO:s senaste pressmess.

Deep sky-objekt från Köpenhamns horisont

Även på andra sidan Öresund fotograferas deep sky-objekt. Som M 101 – under 13 timmars exponering, en fotodokumentation uppmärksammad bl a av Sky and Telescope.

2016-05-16_573a4109d61a8_M101-LRGB-13HoursFinal2016-1000

Foto:Niels V Christensen

Niels V Christensen har en mycket sympatisk programförklaring för sin rika bildsajt med dess vidare surflänkar:

"… which have one purpose only, to show and share with you my best astro pictures taken from Copenhagen, Denmark".
Niels observatorium ligger mindre än 10 km från Köpenhamns city!!!

Niels borde bjudas över till ett möte med oss å det snaraste.

Sverige med på Kinas nya månprojekt

Vårt lilla avlånga land är med på ett hörn när Kina 2018 mjuklandsätter sin farkost Chang’e-4 på månens baksida. Vännerna på IRF i Kiruna svarar för ett av de vetenskapliga instrumenten ombord: Martin Wiesers med kollegers skapelse, en Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN), en detektor för energirika men ändå neutrala atomer.

Nyheten upphittad av Christian Vestergaard.

I messen påpekas att detta är andra gången Sverige är med på månen, efter Hasselblad-kamerorna.

Tråkig nyhet – Hannibal Lecter finns där ute

Detta är inget kul att rapportera om som gammal nyhetsräv inom vårt astronomiska gebit, men nu finns det även bevis på att vita dvärgar kan konsumera grannstjärnor så att de förvandlas till bruna dvärgar. The other way around, so to speak.

Alltså: Det är inte så enkelt att bruna dvärgar är alltid stjärnor i vardande, de kan också under miljarder år ha varit vanliga hederliga stjärnor som en elak vit liten granne käkat på. Rent Hannibal Lecter-beteende. Fy!!! Tvi!!!

HannibalLecterSOTL

Obehaglig typ i stjärnvärlden. Bildkälla: Universal Studios