Nr 8 2017

17 januari, 2017

Ännu en nebulosa dokumenterad från Mount Hindbys horisont:

"Bubblan" fångad av Hans Hilderfors

Alla observatorier bör heta något på "Mount": Mount Wilson, Mount Hamilton, Mount Stromlo… Mount Oxie. Ännu en makalös bild kommer från "Mount Hindby" och Hans Hilderfors, vår astrofograferande ASTB-medlem, som fortsätter överraska oss med vad som faktiskt går att se och dokumentera med nyaste optiken och teleskoptekniken mitt i Malmös ljuskakafoni, i Hans fall i stadsdelen Hindby. (Tips: Scrolla ner till tidigare HH-bilder.)

Hans senaste exempel rör "Bubblan", the Bubble Nebula aka NGC 7635, som 15 januari tedde sig så här – bilden ungefär lika stor som fullmånen.

-  Bilden beskuren till ca 41´ x 33´. Hα exponering 8×15 minuter. Samma utrustning som tidigare kvällar, berättar Hans.

Bubble Nebula

Foto: Hans Hilderfors

Hur yrkesastronomerna ser på nebulosan framgår ur en av förra årets APOD-bilder från NASA:

https://apod.nasa.gov/apod/ap160422.html

Vad vet vi om "Bubblan"?

Svaret är att vi ser en H II-emissionsnebulosa i stjärnbilden Cassiopeia och att bubblan skapats av en intensiv stjärnvind från en ung massiv O-stjärna (ca 45 ggr solens massa).

En ingående spektralanalys med några av världens största teleskop har publicerats tidigare under fjoråret.

Minnesbild av Zwicky

Vår tidigare lundaprofessor Arne Ardeberg noterar att han förvisso var på supernova-konferensen i italienska Lecce 1973 och att Fritz Zwicky "var lika livlig och engagerande som alltid".

Själv avrapporterade Ardeberg fotometriska och spektroskopiska mätningar av den ljusa supernovan i NGC 5253, en supernova som briserat 1972.

Mer om asteroiden 16 Psyche

Lars Olefeldt tipsar om NASA-planerna på ett besök på den extremt metallrika asteroiden 16 Psyche.

Asteroiden upptäcktes 1852 av en observatör i Neapel.

Solen enligt ALMA

Tidigare dolda detaljer på solen har avslöjats i nya bilder från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile. Bland annat får vi en ny inblick i de mörka, förvridna, centrala delarna av en solfläck som är lika bred som två jordar.

Dessa, de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner, innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka fysiken hos vår närmaste stjärna. ALMA:s antenner är specialdesignade för att kunna avbilda solen utan att skadas av den intensiva hettan från det fokuserade ljuset.

ALMA observes a giant sunspot (1.25 millimetres)

Denna bild från ALMA av en enorm solfläck togs vid våglängd 1,25 millimeter. Solfläckar är relativt kortvariga fenomen som förekommer i områden där solens magnetfält är både starkt och extremt koncentrerat. De har en lägre temperatur än de omgivande områdena, vilket är varför de ser relativt mörka ut.

Dessa är de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner. De innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka den gåtfulla fysiken hos vår närmaste stjärna. Källa: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)

Image of the solar surface alongside a close-up view of a sunspo

Denna bild av hela solen togs i det röda, synliga ljuset som skickas ut av järnatomer i solens atmosfär. Ljus vid denna våglängd kommer från solens synliga yta, fotosfären. En svalare, mörkare solfläck som syns tydligt i skivan visas här som jämförelse bredvid bilden från ALMA, tagen vid våglängden 1,25 millimeter.

Bilden av hela solskivan togs med kameran Helioseismic and Magnetic Imager (HMI) ombord på satelliten Solar Dynamics Observatory (SDO). Källa: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), NASA.

ALMA observes the full solar disc

En karta över hela solskivan har också gjorts av en enskild ALMA-antenn vid en våglängd av 1,25 millimeter, genom en metod som kallas snabbskanning. En enda ALMA-antenn är tillräckligt tillförlitlig och snabb för att kunna producera en karta av solskivan på bara några minuter. Kartan ger en lågupplöst bild av temperaturfördelningen i kromosfären över hela skivan och kompletterar därför de detaljerade, interferometriska bilderna av enskilda särskilt intressanta områden. Källa: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)

Pressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1703/

Sir Johns son John var det

Tack till Hans Bengtsson, som läst på: Den John Herschel jag skrev om i förra W-bloggen var helt riktigt inte "the" John Herschel, den betydande 1800-talsastronomen, utan Sir Johns son – John Herschel som levde åren 1837-1921. Bild och kortfakta från Santa Cruz-arkivet här.

Teleskop med vikt strålgång

Från Christian Vestergaard kommer en bild på  den legendariske tyske teleskopkonstruktören Günther Nemec, som, tror vi, arbetade på den belgiska firman Lichtenknecker Optics.
- Instrumentet som herr Nemec står vid kan vara en s.k. "Schaer-Refraktor"  tillverkad av Lichtenknecker. Alltså
en refraktor med "vikt strålgång".

G. Nemec

Bildkälla: https://de.wikipedia.org/wiki/G%C3%BCnther_Nemec

Principen för denna refraktortyp:

schaer-refraktor

Nr 7 2017

14 januari, 2017

Djupdykning i Licks arkiv

Ibland känner vi på W-bloggen ett behov av att gräva i källorna en stund. Som här: Från Lick-observatoriet i Californien går det att surfa in om Santa Cruz-universitetets fantastiska digitalarkiv med 100-tals bilder av naturvetare, inte minst astronomer. Svenska 1800-talsastronomer som Axel Möller och Hugo Gyldén återfinns där men också denna kvartett:

1. När Camille Flammarion (1842-1925) i sin krafts dagar poserade i sitt privatobservatoriuum såg det ut så här vid hans teleskop:

fasllmasrion

Flammarion var ju Frankrikes store populärvetare på slutet av 1800-talet men levde så länge in på 1900-talet att han fick vara med om galaxgenombrottet. Hans böcker inspirerade ett par generationer astronomer, i Sverige t ex Knut Lundmark, vår egen ASTB-grundare.

2. Inte heller detta fotografi på skotskfödda Williamina Fleming (1857-1911) tillhör vanligheterna:

flemming

Flemings karriär började som ensammamma och hushållerska hemma hos astronomfamiljen W H Pickering i Boston, Harvard-astronomen Barnard som upptäckte hennes astronomiska talanger. Fleming upptäckte flera novor och variabla stjärnor genom att detaljstudera fotografiska plåtar. Hon anses dessutom ha upptäckt Hästhuvudnebulosan i Orion.

Att Fleming hade skarp syn tycker jag hennes intensiva ögon avslöjar.

3. Fransmannen C M Gaudibert - jag saknar hans födelse- och dödsår – var en duktig kartläggare av månen och gjorde bl a små månglober. Han recenserade även månlitteratur i publikationen från  Astronomical Society of the Pacific. Jag gillar Monsieur Gaudiberts avslappade stil vid sitt teleskop!

gaudibert

4. En personligf favorit för W-bloggsredaktören är denna dam, irländskan Agnes M Clerke (1842-1907). Jag läser nästan dagligen  delar av hennes bok, en sann "Baedeker",  om 1800-talets astronomiska upptäcker, som utkom i flera, uppdaterade upplagor: A Popular History of Astronomy during the 19th Century.

clerke

PS. I arkivet finns  även ett foto av Sir John Herschel, som jag starkt ifrågasätter. Det liknar inte honom alls.

Offer fört Vintergatans framfart

Vintergatans mest avlägsna stjärnor har ett avstånd på 300 000 ljusår och anses, visar en rykande färsk rapport, ha norpats från dvärgellipsgalaxen i Sagittarius (upptäckt 1994-95).

Ny teknik medger fingranskning av solytan

Trots att astronomin håller sig med eget fackterms "abakadabra"-språk, som vi vanliga dödliga inom communityn blir lätt irriterade på, så förstår jag i alla fall så mycket som att "multi-conjugate adaptive optics" medger en  rejäl förbättring av upplösningen när solytan ska granskas i detalj – i realtid.

Rapporten i Astronomy & Astrophysics från Big Bear Solar Observatory i Californien finns här.

Tekniken bygger på tre speglar och höghastigshetskameror (2000 bilder/sek) som fokuserar på ljuset från tre olika höjder i jordens atmosfär: vid ytan, 4,8 km upp och 9,7 km upp.

Om vi inte fattar tekniken, fattar vi i alla fall resultatförbättringen:

283742342309-sun-2

Bildkälla: BBSO

Århus planetarium räddat?

Samtidigt som Århus borta på Jylland börjar dra igång alla aktiviteter i samband med att stan utsetts till Årets kulturhuvudstad i Europa, kommer uppgiften att Orion Planetarium fått en nådatid. Fattas bara ett sådant år!

- Ja, Orion Planetarium fick en chans till. "Stötteforeningen" Orions Planetariums Venner" lyckades med att klubba igenom "fredsplikt"
i ett år. Detta då "bygningsfonden" hotat att lägga ner verksamheten, berättar Christian Vestergaard.

Läs mer om varför på länken  http://www.orionplanetariumsvenner.dk/  .


cropped-OrionPlanetarium-270x270

Principia gick för rekordpris

Christies i New York har ett originalex av Isaac Newtons Principia från 1687 gått för den nätta summa 3,7 miljoner dollar – en bit över 30 miljoner SEK!

Kvinnor inom rymdfarten

Filmbolaget Fox har släppt långfilmen Hidden Figures, som handlar om de afroamerikanska kvinnornas roll bakom den amerikanska rymdfartsutvecklingen.

hidden-figures-poster

Bildkälla: Fox Movies

Filmen handlar om  Katherine Johnson (spelad av Taraji P. Henson), Dorothy Vaughan (Octavia Spencer) och Mary Jackson (Janelle Monáe), som arbetade för NASA och som spelade en stor men "obesjungen" roll bakom uppskjutningen av astronauten John Glenn i en bana runt jorden.

Planet Nine-optimismen ökar

Många planetforskare tror att den så kallade Planet Nine snart kommer att avslöjas där ute i planetsystemets ytterkant.

Och nu har det dessutom börjat spekuleras i om "nian" rentav från början varit en herrelös interplanetariskt vandrande  planet som fångats in på vår hemmaplan.

En bild som säger allt

Vissa bilder säger mer än tusen ord, och därför nöjer jag mig med detta foto från Vita huset och astronomiträffen där med ungdomar  i höstas.

Vita huset får nya hyresgäster i veckan som kommer. No more said!

ea41c93119b56875acfde5b0d4810862

Bildkälla: obamafamily.tumblr.com

Nr 6 2017

11 januari, 2017

Anders Nyholm gräver i källorna:

Zwicky värderade Lundmark mycket högt

Tack till Anders Nyholm på AlbaNova, Stockholms universitet,  som kompletterar vår diskussion i senaste W-bloggar om Fritz Zwicky, Knut Lundmark "et Allan". Ordet till Anders:

"När det gäller Fritz Zwickys syn på Knut Lundmark finns ett intressant spår från Zwickys sista år. Vid supernovakonferensen i syditalienska Porto Cesareo, maj 1973, gav Zwicky bidraget Review of the Research on Supernovae.

Vid tiden för konferensen hade Zwicky ett knappt år kvar att leva. Hans översikt är, inte minst som historisk källa, läsvärd än idag. Den sista meningen är mycket intressant om man undrar över Zwickys värdering av Lundmark.

Här bifogas en bild av det aktuella textstället ur konferensboken, som kom ut 1974. Blotta namnet ("Lundmark-Hubble redshift constant") på den konstant som oftast ges namn efter Hubble ensam visar oss att Zwicky var väl införstådd med Lundmarks bidrag. Att Zwicky satte Lundmarks namn först och sedan Hubbles kan antyda ett ställningstagande i prioritetsfrågan."

zwicky_1974

Med på denna konferens var även lundaastronomen, sedermera professorn Arne Ardeberg.

Zwickys artikel finns här på nätet:

http://adsabs.harvard.edu/abs/1974ASSL…45….1Z

En modig förutsägelse

År 2022 +/- 1 år kommer ett sensatioNellt novafemonen att kunna ses för blotta ögat i stjärnbilden Cygnus/Svanen: Två stjärnor med beteckningen KIC 9832227 är på väg att kollidera och skapa en så kallad röd nova.

Prognosen  lades fram av Calvin College-professorn Larry Molnar på senaste mötet med American Astronomical Society i Texas.

Mycket pedagogiskt förklarar Molnar den kommande smällen med att det är som att tvinga in två jordnötter i ett och samma skal.

1

Vad händer om vi pressar in två jordnötter i ett och samma skal?

Mer fakta om prognosen i detta Calvin College-statement.

Uffe ger dig tillfälle testa din danska

Christian Vestergaard tipsar om sin kusin Uffe Gråe Jörgensens Youtube-förläsning på temat "Er Jorden almindelig men livet unikt?"

Frågan är:

Er universet fyldt med planeter, hvor livet aldrig opstår? Eller bombarderes andre jordkloder konstant med ødelæggende asteroider? Eller hvorfor er vi tilsyneladende er så alene i universet?


Uffe hade vi som ASTB-föreläsare för ett  antal år sedan. Jag kommer ihåg att han överraskade oss med då senaste nytt om exoplaneters – exomånar! I dag pratar vi t o m om exokometer…

Uffe är i dag knuten till astronomteamet vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn, och flera av oss äldre kommer ju ihåg när han och andra unga danska amatörer dök upp på våra skånskdanska träffar på 60/70-talen. Det var då det.

Uppsala med i VLT:s planetjakt

Tack till Robert Cumming, som påpekar apropå senaste PM från ESO om Alfa Cen och Breakthrough-miljardären Jurij Milner så nämns där att Uppsala universitet ska vara med och uppgradera instrumenteringen på VLT.

- Det gäller Mikael Karlsson på Institutionen för teknikvetenskap som utvecklar teknik för att etsa med diamanter för att bygga nya slags koronografer – se t ex http://www.forskning.se/2013/03/06/diamant-etsad-med-ny-metod-visar-tidigare-okanda-himlakroppar/.

Den som tror att 2017…

… blir ett bättre år än det förra räcker upp handen.

Striden om de mest basala mänskliga rättigheterna i världen fortsätter, att flickor t ex får lära sig läsa gärna en bok om astronomi, och jag kan inte illustrera saken bättre än med detta lån från underfundige, skicklige tecknaren och kommentatorn Gavin Aung Than (uppmärksammad bl a på bloggen Bad Astronomy för några år sen):

proxy