Nr 70 2018

25 september, 2018

2 oktober blir det känt:

Vem får årets nobelpris i fysik?

Kommande tisdag 2 oktober 2018 får vi veta vem som fått årets Nobelpris i fysik och varför. Blir det ännu en gång ett pris med astrofysisk tyngd? Det återstår att se.

Notabelt är att inte sedan 1963 har en kvinna  tilldelats fysikpriset!

Det har alltså gått långt över ett halvt sekel sedan sist, och i längden kan inte nobelkommittén bortse från den absurt sneda genusfördelningen.

Till historien hör också att några av de tidigare kvinnliga kandidaterna bortdömts. Hur ska vi annars förklara missarna med t ex Lise Meitner (fissionen) och Vera Rubin (mörk materia)? Eller Jocelyn Bell Burnell, pulsarernas egentliga upptäckare?

Nobel

Åtråvärd medalj

Jag håller precis på att läsa Brian Keatings debattglada bok Losing the Nobel Prize: A story of cosmology, ambition, and the perils of science´s highest honor (W W Norton and Co, 2018), en bok som naturligtvis är välkänd för den sittande nobelkommittén. Keating, skapare av det omdebatterade BICEP/BICEP2-instrumentet, har en rad förslag för förbättring av fysikpriset. Att priset borde kunna utdelas postumt. Att priset kan gå till forskarlag. Och att det inte är för sent ännu att prisa pulsarupptäckten; Jocelyn Bell Burnell är ju bara 75 år. 

Kruxet är att priset till Jocelyn Bell Burnell i dag skulle ses som en markering mot den tidigare fysikjuryn, och det vågar inte de höga bestämmarna.

Den senaste kvinnliga fysikpristagaren (delat pris) lystrade till namnet Maria Goeppert-Mayer. När priset blev känt skrev en dagstidning i San Diego, där hon bodde:

"Hemmafru får nobelpriset".

​Den ultimata oförskämdheten!

Första bilderna från NASA:s koronasond

De första "first light"-bilderna har börjat tankas ner från NASA:s spektakulära Parker Solar Probe, och allt visar sig fungera ombord. Så här såg first light-bilderna ut:

aHR0cDovL3d3dy5zcGFjZS5jb20vaW1hZ2VzL2kvMDAwLzA3OS82MDIvb3JpZ2luYWwvMDFfV0lTUFItY3JvcC5qcGVn[1]

Högerbilden visar instrumentet WISPR:s inre teleskop med en 40-gradig vy, med den högra randen 58,5 grader från solens centrum. Vänsterbilden visar en 58-gradig vy, ungefär 160 grader från solen. Bildkälla: NASA/Naval Research Laboratory/Parker Solar Probe

Galilei fortsätter spöka

Ett sjusidigt brev till Benedetto Castelli har kommit i dagen i London, författat 1613, i vilket Galileo Galilei försöker tona ner sina upptäckter vad gäller jorden eller solen i världens centrum. Allt för att dämpa reaktionen inom den katolska kyrkan, tror vi idag. I en artikel i Nature talas om brevsignaturen G.G.:s försök till "damage control".

Hela historien väcker funderingar om den största skandalen i vår vetenskaps historia, där katolska kyrkans fundamentalister gjorde bort sig för tid och evighet.

d41586-018-06769-4_16139256[1]

Brevet med överstrykningar, korrigeringar m m. Språkforskare menar att det faktiskt är Galilei som gjort ändringarna .

Två likartade brev till matematikern Castelli existerar. Ett som kom i inkvisitionens händer, ett brev som sändes i kopior till olika mottagare, ett annat i vilket Galilei själv med hjälp av omskrivningar, överstrykningar m m dämpade sina anspråk. Varför denna ändrade version, som sannolikt är den äkta versionen,  inte kom till de kyrkliga myndigheternas kännedom i stället för den andra, låt oss kalla det utkastet, the first draft etc, är en gåta. Det andra brevet, det som nådde fram, misstänks ha fifflats med, kanske av präster som ville sätta dit Galilei för kätteri.

Brevet kom i dagen så sent som i början av augusti då en italiensk  PhD-forskare grävde i Royal Societys samlingar, där brevet legat i åtminstone 250 år.

Gaia jagar ´Oumuamuas hemstjärna

Kometresten ´Oumuamuas interstellära ursprung har nu tack vare den nya Gaia-katalogen (ämnet för prof em Lennart Lindegrens ASTB-föredrag torsdag kväll på institutionen i Lund) skalats ner till fyra kandidater. Rapport här.

Ryugu får snart besök – vad händer då?

En förstudie av den japanska  Hayabusa 2-sondens mjuklandning på asteroiden Ryugu finns här.

Projektets genomförande, dess väl och ve, beror mycket på asteroidytans beskaffenhet och om landaren MASCOTS hastighet vid landningen, vilken uppskattas till 19 cm/sek. Skillnaden mellan en krasch och en rebound ut i planetvärlden är inte att leka med för teknikerna. Vad består regoliten på ytan av?

Senaste JAXA-news här med unika bilder.

Katla på gång?

Det händer något just nu i den legendomspunna isländska vulkanen Katla, som för hundra år sedan hörde av sig senast. Nu finns tecken på ett större kommande utbrott.

Skulle Katla smälla nu med 600 m glaciär över sig som ett lock, lär effekterna bli förödande för norra Europa. Så här såg det ut 1918:

katla1918_74[1]

Vacker regnbåge över vacker bro

Härom dan trodde inte gamle hockeykompisen Pehr Malmström sina ögon: Världens vackraste regnbåge syntes vid Öresundsbron.

Pehrs foto talar för sig själv:

42390247_1828030187233246_1811104055645175808_n[1]

Nr 69 2018

20 september, 2018

"Hanteln" á la Mount Hindby

Trots de besvärande yttre omständigheterna med en irriterande "konstnärlig" ljusstråle, som svept över Malmös stjärnhimmel under projektet Metropolis by Light , lyckades Hans Hilderfors härom kväll pricka in Hantelnebulosan från Hindby där han bor. Bravo!

M27 Dumbell ver 2 (2)

Tittips: KLICKA upp bilden på skärm! Foto: Hans Hilderfors

- Det var fuktigt och dålig transparans men testerna gick bra, utrustningen fungerade efter sommarvilan. M27 aka Dumbbell aka Hantelnebulosan ligger bra till nu varför det blev mitt val som avslutande test.

- Mina smalbandsfilter tycks klara att  även ”skära” igenom ”himmelsljus”!

 - M27 är en planetarisk nebulosa upptäck av Charles Messier 1764. Den ligger i Rävens stjärnbild, storlek ca 8´ x 6´, således ganska liten. Det är en av våra närmaste planetariska nebulosor, avstånd ca 1000 ljusår.

* Bilden beskuren till ca 0,7° x 0,5°

* Exponering  10 x 4 min vardera med Hα- och OIII-filter  (smalbandsfilter 3 nm)

* Färgsättning HOO, dvs Röd = Hα och Grön samt Blå = OIII.

Ales stenar: Sista striden det är…

Jag sympatiserar med arkeologerna i Lund, som nu vill sätta stopp för Bob G Linds utgjutelser vid Ales stenar. Nånstans går en gräns. Arkeoastronomin har dessutom sin storhetstid bakom sig. Kolla Sydsvenskan 14.9.

Striden om skyltarna vid skeppssättningen i Kåseberga får arkeologen Bengt Söderberg att uttala:
​"Det är som att jag skulle få sätta upp en egen skylt vid Vasaskeppet där det stod att det är en ubåt från 1920-talet."

Ales stenar har sin historia knuten till järnåldern, Lind som i Sydsvenskan utser sig själv till en fenomenal expert och ser stenarna som en solkalender med avsändare från bronsålderns folk. 

Njurens evolutionära betydelse

Läkartidningen uppmärksammar i ett lärt inlägg av lundamedicinaren Anna Lindgren hur den "Den evolutionära skapelseberättelsen" lyder enligt Homer Smith (1895-1962):

"I begynnelsen var tillvaron iso-osmotisk…"

Njurens betydelse kan inte nog framhållas när vi skriver om organiskt liv i universum. Njuren är A och O.

Stort tack till Carl-Olof Börjeson, som hittat artikeln.

Homer W Smith, som han skrev sig ibland, har bl a författat denna klassiker:

H_SMith_WEBB[1]

Tre sorters materia

Tack som vanligt till Lars Olefeldt, som gillar ordlekar – även på engelska. Denna toppar min lista för tillfället (ill hittad nånstans på nätet):

41913604_2129422053758208_6101892679178649600_n

Nr 68 2018

16 september, 2018

Försvar för  den mörka natten

Vi vet att detta är kontroversiellt. Framför allt många kvinnor vill ha belyst vägar och stigar på nätterna av fruktan för överfall. Själva känslan av trygghet må vara irrationell, men den går inte att bortse ifrån. Den ska respekteras.

Vi astronomer älskar kvälls- och nattmörkret, då kan vi se det vi lever för. T ex se vintergatan svepa fram över natthimlen, en upplevelse som alltfler jordbor numera går miste om därför att våra städer är så upplysta.

Malmö är i detta sammanhang en paradoxernas stad.

Å sena sidan stödjer stan det internationella Earth Hour-projektet varje mars månad genom att under en timma släcka ner de offentliga byggnaderna, t ex vattentornen. Miljömanifestationen startades av Världsnaturfonden (WWF) i Australien 2007 och har bara vuxit sedan dess. I år deltog 258 av Sveriges 290 kommuner vid sidan av storstäder som London, Moskva, Sydney och Rom.

Å den andra släpps just nu den ljuskonstnärliga satsningen Metropolis by Light fram i full frihet med bl a en  ljuspelare, som pendlar över stjärnhimlen.  Varför det? Varför inte i stället låta stjärnorna leva sitt liv ostört och allt levande, som har stjärnorna som inbyggda kompasser? Ett naturens eget komplement till alla de vackra ljusinstallationerna i stans parker.

Ljusförorening Malmö (1)

Foto: Hans Hilderfors

Vår egen ASTB-astrofotograf Hans Hilderfors noterar att under dessa omständigheter blir det garanterat inget astrofotograferande från hans horisont  ("Mount Hindby") under dessa dagar. Hans brukar framgångsrikt slåss mot fullmånen och gatulampor, men här stöter han på patrull.

Själv håller jag koll på en variabel stjärna i Cassiopeia, just där ljuspelaren sveper fram och tillbaka.

Jag håller med Hans om att vi ska tänka diplomatiskt, vi representerar ett i mångas ögon udda särintresse. Dessutom: Ökad tillgång på billigt ljus (LED) lär inte förbättra situationen framöver.

Och så har vi i övrigt ett fantastiskt bra samarbete med Malmö kommun, unikt i landet. Utan Malmö stad – inget Tycho Brahe-obsis!

Hoppet står till ökad förståelse för ljusföroreningarnas negativa inverkan biologiskt, inte minst för oss själva. Även ekonomiska argument typ belys det som avses och begränsa oönskat ströljus med bra armaturer.

Hans tipsar om en förnämlig Youtube-film om ljusföroreningarnas växande betydelse: 

Stor månutställning på Louisiana

Konstmuseet Louisiana i Humlebaek, på andra sidan Sundet, öppnade härom dagen sin stora utställning på temat månen. Utställningen, som lite i förväg firar 50-årsminnet av den första månlandningen 1969,  har fått  fantastiska recensioner, och det finnns inga ursäkter: VI MÅSTE DIT!

Utställningen står till slutet av januari 2019 och täcker alla aspekter av människans intresse för vår drabant. Med på utställningen finns Galileo Galileis originalteckningar av månkratrarna från 1610!

maanen_fritz_lang_frau_im_mond_marketing_2304x1242

Motiv från Fritz Langs film Frau im Mond, som gick på biograferna som stumfilm på 20-talet.