Nr 43 2018

22 juni, 2018

Tycho Brahe-observatoriet sett från ovan

Så här ter sig vårt observatorium från 345 meters höjd – dokumenterat av vår eminente astropedagog Peter Hemborg. KLICKA upp bilden – och njuuut av utsikten!

20180526 Peter o Carina helikopter 2

Ordet till Peter som berättar om sin egen och hustrun Carinas önskepresenter när de nollade:

- Carina och jag fick vars en helikopterfärd på våra 50-års födelsedagar 2016 och 2018. Den 26 maj lyfte vi från Bara, flög över Oxie och TBO. Vi var ca 345 meter över TBO och fick en fin utsikt över vårt observatorium.

- Vi flög vidare in över Malmö och bort mot Öresundsbron, vidare över Vellinge och så åter till Bara. Det var första gången för oss båda att flyga helikopter. Vädret var fint och utsikten var magnifik.

 

20180526 Peter o Carina helikopter 1 (1)

​ Selfie från hög höjd.

Hubble ST och ESO:s VLT överens:

Einstein håller!

Astronomer har utsatt Einsteins allmänna relativitetsteori för sitt strängaste prov hittills utanför Vintergatan med hjälp av instrumentet MUSE på ESO:s jätteteleskop VLT i Chile och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble.

Detta berättar ett pressmess från ESO.

Den närliggande galaxen ESO 325-G004 fick agera som en gravitationslins som förvränger ljus från en mer avlägsen galax som ligger bakom den. Detta skapar en så kallad Einsteinring runt galaxen. Genom att jämföra galaxens massa med hur rymden kröks kring den kunde astronomerna konstatera att gravitationen fungerar som väntat enligt den allmänna relativitetsteorin också i astronomisk skala. Detta utesluter några alternativa teorier om tyngdkraftens beskaffenhet.

Image of ESO 325-G004

Den här bilden av den närliggande galaxen ESO 325-G004 har skapats med bilder tagna av NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble och instrumentet MUSE på VLT. I den insprängda bilden syns MUSE:s karta över stjärnornas hastigheter i galaxen. Tack vare kunskap om stjärnornas rörelserna kunde astronomerna uppskatta massan i galaxen ESO 325-G004. I den lilla bilden syns Einsteinringen som bildas när ljus från en avlägsen galax böjs av tack vare galaxens stora massa. Ringen blir synligt förs när man subtraherar bort ljuset från linsgalaxens stjärnor. Bildkälla: ESO, ESA/Hubble, NASA

Forskarlaget, med astronomen Thomas Collett vid University of Portsmouth, Storbritannien, i spetsen räknade först ut massan för den elliptiska galaxen ESO 325-G004. Det gjorde de genom att mäta upp hur dess stjärnor rör sig med hjälp av instrumentet MUSE på ESO:s VLT.

– Vi använde mätningar från Very Large Telescope i Chile för att uppskatta hur snabbt stjärnorna rörde sig i ESO 325-G004. Då kunde vi härleda hur mycket massa som måste finnas i galaxen för att hålla stjärnorna kvar i sina banor, förklarar Thomas Collett.

Men teamet kunde även mäta upp ytterligare en egenskap hos tyngdkraften. Med hjälp av NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble observerade de en Einsteinring, resultatet av att galaxen förvrängt ljuset från en avlägsen galax som ligger bortom ESO 325-G004. Genom att studera ringen kunde astronomerna mäta upp hur ljuset, och därmed även rumtiden, rubbas på grund den stora massan i galaxen ESO 325-G004.

Gravitational lensing of distant star-forming galaxies (schemati

I den här bilden ser vi hur ljus från en avlägsen galax böjs av gravitationen från en galax som ligger i förgrunden, mycket närmare oss, och fungerar som en lins. Den förvränger och förstärker bilden av den avlägsna galaxen och gör att den får formen av en ring av ljus, något som också kallas Einsteinringar. Analysen av dessa förvrängninar har visat att vissa avlägsna galaxer där stjärnor bildas i mycket snabb takt, lyser lika starkt som 40 miljoner miljoner solar, och att deras ljusstyrka har förstärkts tack vara gravitationslinserna upp till 22 gånger. Bildkälla:
ALMA (ESO/NRAO/NAOJ), L. Calçada (ESO), Y. Hezaveh et al.

Enligt Einsteins allmänna relativitetsteori deformerar föremål i rumtiden omkring dem, och därmed böjs också ljus av när det passerar. Detta ger upphov till fenomenet gravitationslinsning. Effekten går bara att mäta för mycket tunga objekt. Forskare känner till ett par hundra starka gravitationslinser, men de flesta ligger för långt bort för att man ska kunna med precision uppskatta deras massa. Galaxen ESO 325-G004 är dock en av de linser som ligger närmast oss, bara 450 miljoner ljusår från jorden.

Collett berättar vidare.

– Tack vare MUSE vet vi massan i förgrundsgalaxen. Vi mätte dessutom upp mängden gravitationslinsning som vi ser med hjälp av Hubble. Sedan jämförde vi dessa två sätt att mäta upp gravitationens styrka – och resultatet var precis det som förutspåddes av den allmänna relativitetsteorin, med felmarginal på bara nio procent. Detta är det mest precisa testet av den allmänna relativitetsteorin hittills utanför Vintergatan. Och allt detta med en enda galax!

År 1998 upptäckte forskare att universum idag utvidgas snabbare än det gjort tidigare. Denna överraskande upptäckt kan inte förklaras om inte universum till största del består av något exotiskt som kallas mörk energi. Den här tolkningen vilar dock på antagandet att den allmänna relativitetsteorin är korrekt också när det gäller mycket stora avstånd i universum. Den allmänna relativitetsteorin har testats med utsökt noggrannhet inom vårt solsystem, och man studerar detaljerat rörelsen hos stjärnorna i Vintergatans mitt. Tidigare har inga mer storskaliga tester gjorts. För att kunna pröva dagens bästa modeller för vårt universum och dess innehåll är det viktigt att också pröva hur tyngdkraften fungerar över långa avstånd i rymden.

Two methods of measuring the mass of a galaxy

I den här infografiken jämförs de två metoderna som använts för att uppskatta galaxen ESO 325-G004:s massa. Den första metoden utnyttjar jätteteleskopet VLT (Very Large Telescope) för att mäta upp hastigheterna hos stjärnorna i galaxen. I den andra metoden användes Hubbleteleskopet för att observera en den Einsteinring som skapas när ljuset från en bakgrundsgalax böjs av och förvrängs av ESO 325-G004. Genom att kombinera dessa två sätt att mäta upp gravitationen i ESO 325-G004 kunde forskare fastställa att Einsteins allmänna relativitetsteori fungerar också över långa avstånd i universum, något som tidigare inte har testats. Bildkälla:
 ESO, ESA/Hubble, NASA

Dessa fynd kan ha viktiga konsekvenser för alternativa gravitationsmodeller för allmän relativitetsteori. Dessa alternativa teorier förutspår att effekterna av tyngdkraften på kurvaturen hos rymdtiden följer en skala. Detta innebär att gravitationen fungerar olika över astronomiska längdskalor jämfört med hur det fungerar på mindre skala i vårt solsystem. Collett och hans forskarlag har upptäckt att det här sannolikt inte är sant, bortsett från om dessa förändringar uppstår på längdskalor mindre än 6000 ljusår.

Bob Nichol är en av medlemmarna i forskarlaget från University of Portsmouth.

– Universum är en makalös plats som tillhandahåller sådana linser som vi kan använda som våra laboratorier. Det är så tillfredsställande att använda världens bästa teleskop för att utmana Einstein, och sedan upptäcka hur korrekt hans teorier var, tillägger han.

Chalmers hemmabygge på plats

Den av Chalmersforskarna/teknikerna framtagna "tratten" till SKA-instrumenteringen, är nu på plats för viktiga test, berättar ett fylligt pressmess från Sveriges vackra framsida.

MeerKAT antenna with SKA Band 1 feed prototype

I sydafrikanska Karoo-öknen finns de 64 paraboler som tillsammans utgör teleskopet MeerKAT och som snart blir en del av världens största radioteleskop SKA. På en av antennerna testas den svenskbyggda mottagaren. Bildkälla: SARAO

Robert Cumming tipsar även om denna sajt, där vi kan se hur tratten skaktestas på Bofors i Karlskoga.

Trevlig midsommar önskas

Eftersom vi redan har högsommaren bakom oss, ser vi från och med nu fram mot en allt mörkare stjärnhimmel och ett återupptagande av variabelmätningar. Nu kommer den vår som de svage kallar höst…

th[4]

Nr 42 2018

18 juni, 2018

VM-extra från Ryssland:

ASTB-delegation på plats när Sverige vann

​ASTB:s store rorsman, förlåt ordförande, Peter Linde med dotter Amanda, är i Ryssland för att se Sveriges första match, den mot Sydkorea för några timmar sedan.  1-0 till de blågula. Och VM-äventyret fortsätter.

Under Moskva-besöket på vägen till Sydkorea-matchen hann dotter och far även besöka det berömda rymdfartsmuseet. Bilderna nedan därifrån:

20180616_181034

20180616_160225

20180616_154008 - kopia

Från fotbollsmatchen i Nizhny Novgorod där skåningen från Påarp, landslagskaptenen Andreas Granqvist, räddade nationens ära genom en kallt slagen straff, såg  det ut så här:

20180618_103507

20180617_203306

20180618_165830

Det som förenar fotboll med astronomi? Behöver jag säga att det finns inget mera sfäriskt än en fotboll!?! Och visst har astronomer och fysiker spelat fotboll. T ex Niels Bohr och hans bror.

Men inte bara det. Det finns dessutom en "fotbollsnebulosa", som ser ut så här:

Gemini Image Captures Elegant Beauty of Planetary Nebula Discovered by Amateur Astronomer

Bildkälla: Gemini Observatory/AURA. Fotot föreställer Kronberger 61, det jonisaerade skalet runt en blå centralstjärna som syns nästan i mitten av nebulosan. 

PS1. Peter och Amandas äventyr kan följas på Peters facebook-sida. Gör det!

PS2. Gunnar Bernstrup tycker i kommentatorsfältet att fotbollsnebulosan ovan behöver pumpas upp. Även detta finns det ett astronomisk svar på, med hjälp av den lilla stjärnbilden kallad Luftpumpen/Antlia Pneumatica! 

Antlia

Nr 41 2018

16 juni, 2018

Polsk tv dokumenterar vår SSS-skulptur

Det kom ett trevligt mess från vår professor emeritus Gösta Gahm i Stockholm:

Under augusti månad 2018 kommer ett polskt tv-team att göra en film om Sweden Solar System, SSS. De planerar att besöka praktiskt taget alla modeller från söder till norr. Producenten Aldona Hartwinska kommer att ta med sin farfar, som alltid velat göra en resa genom rymden. Han var en gång testpilot i polska flygvapnet. 

images

- Jag träffade producenten i Torun i söndags. De har redan gjort en fin videosnutt om SSS. Hennes farfar var testpilot efter andra världskriget och transporterade militärflygplan från Moskva till Polen, berättar Gösta Gahm.

SSS är världens största skalenliga modell av solsystemet med Globen som normalen (solen).På TBO  tronar sedan i fjor den sydligaste utposten, och det ska bli intressant att se vad det polska teamet tycker om vår sofistikerade dvärgplanetskulptur som både lyser och talar.

2007OR10-300x226

 

Nytt från Chalmers:

Jetstråle från stjärndödande svart hål​

Astronomer som arbetar med ett projekt för att studera supernovor blev överraskade när det som först såg ut som en supernovaexplosion var i själva verket något annat: en stjärna som slets isär av ett supermassivt svart hål.

Under många år kunde forskarna kunde följa händelsen i Arp 299, ett par av kolliderande galaxer nästan 150 miljoner ljusår bort. Många teleskop observerade detta gemensamt, bland dem 25-metersteleskopet i Onsala, Sverige, som ingår i teleskopnätverket European VLBI Network (EVN).

Artist conception of a tidal disruption event (TDE) that happens when a star   passes fatally close to a supermassive black hole, which reacts by launching a relativistic jet.

Rymdkonstnärens uppfattning av fenomenet.

Denna sällsynta typ av stjärndöd kallas gravitationell sönderslitning (på engelska tidal disruption event, eller TDE). Det sker när den kraftfulla gravitationen hos ett supertungt svart hål sliter sönder en stjärna som kommit allt för nära den tunga bjässen.

Teoretiker har lanserat idén om att materia som rivs bort från den dödsdömda stjärnan under en tid bildar en roterande skiva runt det svarta hålet. Skivan alstrar både intensiv röntgenstrålning och synligt ljus, och från skivans mitt sänds jetstrålar av materia ut i hastigheter som närmar sig ljusets.

Nu har astronomer direkt avbildat en sådan jetstråle och sett hur den förändras över tid.

Arp299_V3-NRAO-movie[1]

Animerade radiobilder av Arp 299B. Klicka upp bilden så kommer den spektakulära animationen igång. Bildkälla: NRAO

Hela pressmesset återfinns här.

Tidigare Onsala-forskaren Eskil Varenius, numera knuten till Jodrell Bank, berättar i pressmesset ovan att  ett globalt nätverk av radioantenner som samarbetar är det enda sättet att i detalj se en sådan jetstråle och studera hur så avlägsna objekt utvecklas.
- Det är otroligt vad dessa teleskopnätverk kan åstadkomma. Detta är är ett solklart fall där internationellt samarbete uppnår en helhet större än summan av dess delar, säger han.

Framtida rymdteleskop

Tack till Lars Olefeldt som tipsar om en blogg som beskriver framtida rymdteleskop, de som följer på James Webb-teleskopet.

Vi ber att få återkomma, för här finns fantastiska projekt på gång.  

Tengborgs ungdomsstipendium utlyst

Från Astronomisk Ungdom inlöper detta mess:

Det har återigen blivit dags att nominera kandidater till årets Rosa Tengborg-stipendium! Ungdomsstipendiet, som vi delat ut sedan 2009, uppgår till 5000 kronor och tilldelas en ung astronomientusiast, amatörastronom, astronomistudent eller någon som på annat sätt är aktiv inom astronomi i Sverige. Gärna någon som gjort något nyskapande och häftigt, eller som har påverkat många i sin omgivning.

rosa_logga_500[1]

Känner du till någon ungdom i Sverige, som på något sätt är verksam inom astronomi, som skulle passa som årets stipendiat? Maila ditt förslag, innehållande en kort motivering, namn, ålder och kontaktuppgifter till kandidaten, till stipendium@astronomiska.se senast den sista augusti 2018. Stipendiet utdelas årligen i samband med Astronomins dag och natt, som i år inträffar den 29 september 2018.

Tidigare stipendiater finns listade här på stipendiets sida.