Nr 82 2016

28 juli, 2016

S And 1885:

Fortsatt fokus på supernovaresten i M31

Upphittade supernovarester i andra galaxer än Vintergatan är en bristvara, men radioastronomerna sitter på trumf när de verkligt stora och imonerande, samverkande radioteleskopen kommer igång. Det har redan glunkats en del.

Kul nog har också "optikerna" i astronomernas led mer och mer fått korn på S And 1885, stjärnsmällen i M31 som med tiden visade sig vara en supernova inuti galaxen och som aktivt bidrog till att fungera som en avståndsindiktator i kosmos. Här var vår guru Knut Lundmark på sin mammas gata! Intressant nog observerades smällen även från Lunds horisont (se nedan).

Långt om länge kunde astronomerna identifiera supernovaresten (SNR) i vår granngalax, och nu föreligger sen en tid helt nya spektroskopiska mätningar och bilder tagna med Hubble-teleskopet:

f2a

Bildkälla för denna och bilden under: Rapporten OPTICAL  AND UV SPECTRA OF THE REMNANT OF SN 1885 (S AND) IN M31

Slutsatserna, som vi vanliga dödliga kan ta till oss, visar framför allt att supernovans rest i dag är ovanligt perfekt sfärisk. Slutklämmen i undersökningen lyder så här:

"As a likely scenario, we propose SN 1885 was an off-center, delayed detonation and slightly subluminous SN Ia event similar to SN 1986g."

Då ska man veta att SN 1986g noterades på ESO för snart trettio årt sen  med dess 40 cm:s dubbelastrograf  av  Hilmer W Duerbeck, vår gamle kompis (tips: sök på W-bloggen!). Den smällen syntes i  Centarus A/NGC 5128 och flammade upp i det interstellära mörka tvärbandet längs galaxen. En magnifik upptäckarbild!

f2b

Är man det minsta intresserad av den moderna astronomins historia, är detta sensationer. 1885 gällde diskussionen bland astronomerna om "novan" flammat upp i nebulosan eller om den synts i samma riktning på himlavalvet men legat mellan oss och M31. Argumenten övervägde för att S And på något vis tillhörde M31, och med tiden visade det sig att stjärnsmällen var av samma klass som Tychos 1572 och Keplers 1604.

Och apråpos Lund  kan noteras att N C Dunér observerade stjärnexplosionen från gamla obsis  vid ett antal tillfällen och att själve G de Vaucouleurs, med biträde av  Nils Hansson och Gösta Lyngå1985 tackade Gustav Holmberg för hans hjälp att ta fram lundaastronomens ljuskurva.

Ensammare kan du inte vara

Den är nån sorts rekordhållare, stjärnan CX330. Den är en ung och orolig, eruptiv sol men verkar skapad i ett område utan större mängder interstellär materia. Den tycks ha bildats i ett "nowhere"!

Närmsta grannmoln ligger på 1000 ljusårs avstånd.

Mysteriet med hela dess komplexitet diskuteras här, i en rapport som publiceras i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.

image_4062-CX330-Star

Chandra, WISE, Spitzer och andra teleskop har koll på stjärnan, som är en ung orosande, kanske inte ens en miljon år gammal. Bildkälla:C.T. Britt et al.

I rapportern utesluts att det handlar om en nova eller att vi rör oss med ett utomgalaktiskt fenomen, t ex en AGN ("aktiv gaslaxkärna").

Amatörer med i avancerad stjärnforskning

Amatörastronomer och yrkesastronomer ligger gemensamt bakom den senaste upptäckten rörande AR Scorpiis beteende: Vit dvärg plågar röd dvärg. Se senaste ESO-messet!

* Även Hubble-teleskopets hemsida uppmärksammar saken.

* Amatörerna jobbar inom nätverk som AAVSO, tyska Bundesdeutsche Arbeitsgemeinschaft für Veränderliche Sterne e.V och belgiska Vereniging Voor Sterrenkunde.

* Så här tänks pulsen på knappt två sekunder gå till, enligt en snutt på Youtube:

* Vita dvärgar har en spännande astronomihistorisk bakgrund. Sirius B upptäcktes ju redan på 1800-tralet, men på allvar tog jakten först fart för nästa exakt etthundra år sen. Fram på 50-talet jagades vita dvärgar gärna i öppna stjärnhopar, några hittades i Hyaderna, få om ens någon i Plejaderna. Varför denna skillnad?

* En pionjär som W J Luyten diskuterade till och med om det kunde finnas binära system bestående av två vita dvärgar. Han räknade på det och fann att om de råkade snurra runt varandra och låg i vår siktlinje på vettigt avstånd så skulle en förmörkelse vara i ungefär 7 sekunder. En omöjlighet att uppfatta på 1950-talet!

* Det var Luyten som efterlyste FLER OBSERVATIONER, FÄRRE TEORIER om de vita dvärgarna. Han föredrog, som han skrev, att med tidens jätteteleskop få fram "a firm basis of observational facts under the quick-sand of current astrophysical theories" (Vistas in Astronomy, Vol 2, 1956).

Elizabeth Roemer ur tiden

Arizona-astronomen Elizabeth Roemer (1929-2016) har gått ur tiden. Hon var specialist på kometer och asteroider (upptäckte två) – detta var på den tiden det inte var "inne" att syssla med dessa himlakroppar – och hon var också medupptäckare till en av Jupiters många månar., Themisto.

Hennes fotografier och analyser av nya och gamla försvunna kometer förekom speciellt i PASP på 60-talet, "den lilla blå" som gavs ut av Astronomical Society of the Pacific.

Dags att exploatera planetvärlden?

Lars Olefeldt erinrar om att det finns ett gruvföretag kallat Planetary Resources som har fullt utvecklade idéer kring hur asteroider ska kunna utnyttjas för gruvdrift, t ex.

planetary-resources-asteroid-mining

Bildkälla: Planetary Resources

Rymdens marknadsekonomi och kommersialisering… helt oreglerat är området inte, det finns ett antal internationella traktater som styr vad som får göras och inte göras. Och det finns faktiskt advokater som är specialister på rymdlagar!

Röda fläcken höjer tempen

Nya studier från Jupiter visar att atmosfären ovanför den röda fläcken, som varit känd i flera hundra år, är varmare än omgivningen. Hur värmen växlar upp från fläcken, finns det teorier om.

Baby Blues och Galilei

Tack till ASTB-kompisen Stefan Jeppsson, som tipsar om att Baby Blues 28.7 i Sydsvenskan ägnades åt astronomi. Kuligt! Det gör faktiskt denna lysande serie av Rick Kirkman och JerryScott väldigt ofta, och på serieskaparnas hemsida – kolla http://babyblues.com/ - finns t ex denna strip:

cg4e602a38aae4e

Serien började publiceras 1990 och finns också som tv-serie. Seriens skapare belönas då och då för sin underfundiga och varma familjeserie. Kirkman är född 1953 och Scott 1955 – det är Kirkman som ritar och Scott som författar.

Det som skiljer seriens astronomi från verklighetens – fråga vår astropedagog Peter Hemborg! – är att barn är mycket mera på hugget när det gäller stjärnor och planeter och verkligen inte är ointresserade av vad som sker där ovan. Tvärsom, skulle jag vilja påstå. Det är den tacksammaste publik som finns, även om småbarnspappan i Baby Blues uppfattar saken annorlunda.

Nr 81 2016

25 juli, 2016

Snabbis i OS-tider:

Vintergatans egen rekordhållare

Det är OS-tider, och Vintergatans rekordhållare i hastighet lystrar till katalognumret US 708 (US efter  "Ultraviolet-excess and Starlike morphology", inte efter upptäckaren 1982 Peter Usher) och ingår i vår hemmagalax halo. I fjor kom sensationella uppgifter om att stjärnan har en hastighet på 1200 km/sek, den snabbaste (kända) stjärnan i Vintergatan. På fem minuter tar den sig avståndet jorden-månen.

Vad som ligger bakom denna stjärnsprinter?

Att motorn skulle utgöras av det massiva svart hålet i Vintergatans centrum  utesluts numera. I stället misstänker forskarna att stjärnan ingått i ett trångt binärt system där tvillingsolen, en vit dvärg, exploderade som en supernova och av bara farten kickade ut US 708 i en sådan hastighet att stjärnan faktiskt rör sig fortare än flykthastigheten för Vintergatan.

Stjärnans resa kommer att sluta i den intergalaktiska världen.

hypervelocity-star-speeding-away

Så här tänker sig rymdartisten stjärnans lott… Bildkälla: Ben Bromley, University of Utah

Den vita dvärgen kalasade innan explosionen på material från  den heliumstinna opch snabbroterande  US 708.

Teorierna bakom supernovasmällar som dessa (Typ Ia)  passar, vad jag förstår, hyggligt in i fallet med denne snabblöpare.

De senaste mätningarna har skett med hjälp av spektroskop på Keck II-bjässen och Pan-STARRS1 surveyarbete på Hawaii. Till sist kunde astronomerna vaska fram stjärnans överraskande stora rörelse bort från Vintergatans trygga famn.

Magplask blir mave flop…

… på danska, och Copenhagen Suborbitals raketuppskjutning på lördageftermiddagen (23.7) får väl vänligt beskrivas som just det. Raketen gick flott till väders, men under nerfarten utvecklades aldrig fallskärmen.

Dock återfanns raketen och bärgades efter plasket i Östersjön.

13719667_1161722877183910_3907876474222197512_o-655x437

Bildkälla: Copenhagen Suborbitals

Nästa uppgift för de entusiastiska danskarna? Förmodligen att uppfinna hjulet på nytt.

Korsande pulsar fullt möjlig

Varför skulle inte en röntgenstrålande pulsar kunna passera genom sin grannsols ackretionsskiva? The story here!

Slump eller determinism?

Jag hade en vän på Archenholdt-observatoriet i dåvarande östra Berlin, alltså på den reellt existerande  paradisiska DDR-tiden (alla hade arbete och så fanns det förskolor plus astronomi på skolschemat), och vi hade ofta vänliga bråk om t ex slumpens skördar inom astronomin. Han gillade aldrig att jag påpekade vilken slump det var att William Herschel upptäckte Uranus. Hade Herschel riktat teleskopet mot det som visade sig vara den nya planeten drygt en vecka innan upptäckten 1781, hade planeten legat stilla på himlavalvet och  Herschel hade förmodligen trott sig se en stjärna och sen spanat vidare.

tumblr_inline_na9lbcw8Rd1qb0r08

Bildkälla:Simpsons

Inte heller  gillades bland de östtyska ideologerna att man påpekade att deras guru  G F W Hegel hade påpekat att det av filosofiska och logiska skäl (Titius-Bodes lag) inte kunde finnas någon himlakropp mellan Mars och Jupiter. Hegel hade knappt satt denna sin oumkullrunkekliga tes på tryckt papper (ha!), förrän småplaneterna började upptäckas en efter en.

En ljus "transient" på gång

Ryssarna har upptäckt via sitt MASTER-sök en spännande och ljus "optisk transient" - fakta här.

Jämförs med tidigare bilder från området måste transienten ha sprätt i väg 7-8 manituder. Minst.

Bilden via Astronomer´s Telegram:

205316.61-105633.1

Lovejoy synad från Indien

Kometen C/2014 Q2 (Lovejoy) har spektroskopiskt studerats av indiska astronomer.

När får vi se Stora Kometen?

Och på tal om detta (se förra notisen): Min generation avundas tidigare generationer stjärnskådare. Ta dem som levde på  mormorsmors tid, på 1800-talet och som fick se den ena  spektakulära kometen efter den andra. Vi har aldrig fått se ett riktigt rejält himlaskådespel. Halleys komet 1986 var mest som en 1-öressmällare jämfört med t ex Donatis komet 1858. 2 juni detta år fick italienaren Giambattista Donati korn på kometen, och den peakade på hösten med -1 magnitud och en 60-graders lång, böjd stoftsvans:

13770279_609333915894206_6876608589776523571_n

Donatis komet på norra himlavalvet, Karlavagnen t h, komethuvudet alldeles nära Arkturus i Bootes/Björnvaktaren. Bildkälla: 1888  E. Weiß in "Bilderatlas der Sternenwelt"

Först långt in på 1859 började kometen avta, kometen som var den första som överhuvud taget  fotograferades. Den kunde ses för blotta ögat i 112 dagar, i teleskop 275 dygn innan den försvann för observatörerna vid Cape of Good Hope.

Om detta och kometens ljusstyrka visavi t ex Arkturus berättas i Agnes M Clerkes oumbärliga "Baedeker"  A Popular History of Astronomy During The Nineteenth Century, som numera även finns som gratis e-book på nätet.

På nätet finns bl a detta stereofoto från kometen sedd över Londons horisont (St Pauls?):

donatistereoview

 

Nr 80 2016

22 juli, 2016

Turkiet och astronomin

Militärer ska hålla sig i barackerna och politikerna ska hålla sig till grundlagen. Gäller det Turkiet också?

Jag letar förgäves efter information på nätet för att få veta i vilken mån även landets astronomer (80-talet är medlemmar i IAU)  drabbats av bannbullorna i Turkiet. "Akademiker" är i skottgluggen, och att en del jobbar med rymden  är ingen tillflyktsort. Vad gör UNESCO, det tandlösa FN-organet? Och IAU för all del?

tyst

En del universitetssidor ser konstiga ut när man går in på dem.

Den stora COSPAR-konferensen (Committe on Space Research) skulle ha inletts 30 juli i Istanbul men har för första gången i dess historia (fr 1958!) ställts in.

Inga jämförelser i övrigt, men i Trejde riket utnyttjade  nazisterna riksdagshusbranden för att rensa ut motståndare. Uttrycket "virus" användes mot  judarna. Inga uppmuntyrande paralleller för den som kan sin historia.

Det allra märkligaste är alla som spontant och oorganiserat demonstrerar för den i och för sig demokratiskt valda regimen.

- Det är som om kycklingarna demonstrerar till förmån för räven, skriver en omdömesgill bloggare utanför Turkiet..

Robert Cumming har fått korn på denna sajt – tack förtipset – av astronomen Ralph Wijers i Nederländerna som har tagit initiativ till en namninsamling bland akademiker:

https://www.change.org/p/president-erdogan-reinstate-academic-freedom-in-turkey

Tidigare har jag förespråkat att Turkiet ska med oss i EU. Nu vetifasen.

Och så märkligt. När man läser på t ex om utrensningar under Hitleråren av obekväma tyska astronomer, fick några av dem arbete vid turkiska observatorier. En av dessa var Albert Einsteins gode vän Erwin Finlay-Freundlich.

Nexö 1 far i luften

Danskarna inom Copenhagen Suborbitals-projektet har inte gett upp. Lördag 23 juli kl 12.00 CEST är det meningen att den nya 5,6-metersraketen Nexö 1 ska lyfta från en plattform utanför Bornholm och nå 5-10 km upp och sen dala ner i en fallskärm.

IMG_7785

Testkörning i Köpenhamns hamn. Bildkälla: Copenhagen Suborbitals

Tychos syn på kometernas avstånd

Tycho Brahes beroende av den arabiska astronomen/astrologen Abu Mashar och dennes syn på kometer som avläsnare än planeterna, diskuteras i denna uppsats.

Sjuhundra år innan Tycho tyckte sig denne himmelsobservatör kunna konstatera att en stor komets svans låg bakom Venus, och genom att räkna baklänges på kometbanor och planetrörelser utesluts inte att detta kan ha rört sig om en av Halley-kometens passager. Både Jupiter och Saturnus nämns som tänkbara planetobjekt.

(Rapporten framgrävd av Christian Vestergaard.)

Animation med alla satelliter

En fantastisk animation med alla kända satelliter  snurrande runt jordklotet  och fakta om dem har upphittats av Lars Olefeldt. Finns här, och animationen går att peka på, zooma in och leka med.

Frida nu på Wikipedia

Så utomordentligt trevligt: Robert Cumming berättar att det från och med nu finns en Frida Palmér-sajt på Wikipedia, och den ska vi väl alla kunna bidra till framöver.

250px-Populär_Astronomi,_2009_nr_3,_omslag_(fotografi_på_Frida_Palmér)

Vadå Star Trek?

Hubbles rymdteleskop, som ju drivs av ESA och NASA, hänger på Star Trek-vågen och påpekar att även HST har ett "Frontier Fields"-program, i dagarna bevisat av den spektakulära utforskningen  av den avlägsna galaxhopen Abell S1063.

frontier-fields-round-profile-v2-300

Senaste pressrelis från HST med bilder och video här:
http://www.spacetelescope.org/news/heic1615

Notabelt är att det är femtio år sen Star Trek drog igång, och jag kommer ju ihåg hur jag och Bertil Falk "råkade" komma in på en Star Trek-convention  i New York för en fyrtio år sen. Det var "bara" runt 25 000 i hotellets stora sal…

I dag är Star Trek-fenomenet på väg att bli finkulturellt, annars hade väl inte Storsve… f´låt Svenska Dagbladet ägnat en understreckare åt Cpt Kirk et al. Tack till Carl-Olof Börjeson för lästipset.

7f4dec80-655d-4096-bf8d-1818746e3d71

Från senaste filmen, som precis haft Sverigepremiär. Bildkälla: Paramount

Enmansuniversitetets budskap

Alf Henrikson, signaturen H, "enmansuniversitetet", dagsdiktade oftare än vi tror om astronomi. Men han skrev också detta – med udden mot vår tid, mot oss här och nu?

En enda falsk eller oskön ton kan döda en hel symfoni.
Ett enda otrevligt faktum kan fördärva en skön teori.
En enda osnuten idiot kan förstöra en demokrati.

A_henrikson

Bildkälla: www.gavledraget.se