3 D-premiär i bloggen – sf inspirerar konstvinnaren David Krantz
Dags för en innovation i Cassiopiabloggen! Det är roligt när kulturerna möts och befruktar varandra. Jag sitter med i Stiftelsen Malmö Konsthallsförening av år 1931 med Richard Thörn som ordförande och vi premierade senast (= 26.5.2010) “3 D-konstnären” David Krantz med 75 000 kr i stipendium.
David höll en förnämlig presentation på Malmö konsthall av sig själv och sin väg till konstens och animationens rike. Bland annat, visar det sig, har David en gång i ungdomen inspirerats av Eugen Semitjovs rymdseriefigur Allan Kämpe, och i bokhyllan har från tid till annan en sf-författare som Ray Bradbury (Den illustrerade mannen) gett uppslag och idéer.
Hur Davids ortsspecifika konst – just nu ställer han ut i Umeå, björkarnas stad – kan se ut i 2 D, kan skådas här.
Framöver kan vi ta del av Davids 3 D-konst på Sjöbo konsthall 19.6 – 13.8, Staffanstorps Konsthall 29.8 – 3.10 – dessutom i Lövestad 10 – 31 juli 2010.
För att uppleva Davids bild på en bärfis ovan måste du ha 3 D-glasögon (rött vänster, blått höger). Avatar-glasögonen fungerar inte.
Inspirerad av David jagade jag fram ett par astronomiska bilder i 3 D. Bilderna ligger på nätet. T ex dessa av solen (http://www.sungazer.net/3dsun.html) och Andromedagalaxen (©2006 BNIP Software December 2006). Klicka på dem!!!
Ven blågult i 350 år
Nu är ett fält, där Troja förr låg.”
Ett PS i “stereo”
Nasa:s tvillingsond STEREO har tagit dessa bilder av en komet på väg mot solen – från olika håll, nästan exakt samtidigt. Kometen överlevde sensationellt denna rymdkyss med solens korona och försvann in i kromosfären.
Det är första gången en rymdsmäll av denna sort har dokumenterats, berättar tidskriften Astronomy på sin nyhetswebb.
– Vi tror att detta är första gången en komet har fångats i 3 D-rymden så lågt ner i solens korona, säger en av astronomerna bakom upptäckten Claire Raftery, tidigare knuten till Dublin’s Trinity College.
Och rätt svar…
.. i förra bloggtävlingen var – Eugene “Gene” Cernan. Han är den hittills senaste jordbon på månen. Cpt Cernan har en egen hemsida, där han frispråkigt bl a talar ut om USA:s nya Nasa-budget och mycket annat. Han har skrivit boken The last Man on the Moon och varit med i Ron Howards film In the shadow of the moon, som kom härom året.
Niklas kommer ihåg rätt, och det handlar om mycket pengar, 100 miljoner cirka, och när jag pratade med Jens om saken sa han att det var en stor fond som var beredd gå in, jag tyckte han sa nått a la “Medicinfond”, en fond med massor av dansk klöver?
Så allt är möjligt. Det är väl mest den svenska byråkratin, “Ämbetet” (Riksantikvarie-ä) som kan tänkas strula.
Ojdå, vilken grej! Jag hade ingen aning om att det finns konkreta planer i den riktningen. Om pengarna kan utverkas, så kan man tycka att saken borde lösa sig. Det skulle naturligtvis ha ett väldigt PR-värde för Ven och Landskrona kommun om Uraniborg återuppstod ur ruinerna som en Fågel Fenix. Ingen borde väl hysa något prinicipiellt eller politiskt motstånd mot en så god idé, kan man tycka?
Finansiellt vore det kanske annars naturligt om Danmark och Sverige bidrog med fifty-fifty. En dansk astronom, verksam på mark som nu är svensk.
Jo, vi hade en föreläsning av Jens Vellev för inte så länge sedan, där Danmark har pengarna att bygga om Uraniborg, men saknar dessvärre tillstånd för att göra det. Så det är numera snarare en politisk än en financiell fråga.
Ja, redan på 1650-talet lär Tychos anläggning ha varit mer eller mindre utplånad. Det var nog både tidens naturliga tand och materialbehövande Ven-bönder som bar skulden till detta.
Byggandet av Uraniborg hade förresten kostat en förmögenhet. Nästan 1 % av den danska statsbudgeten gick åt, vilket lär vara världsrekord genom alla tider när det gäller ett lands satsning på ett enskilt vetenskapligt projekt, även moderna rymdprojekt inkluderade. Man kan bli lätt överraskad över hur det kunde kosta så mycket.
Vad skulle det kosta att bygga upp Uraniborg idag? Det finns ju gott om teckningar, så vi vet hur slottet såg ut. Jag undrar om det inte någon gång, förr eller senare, trots allt kommer att göras? Tanken är onekligen lockande, även om det förstås handlar om avsevärda summor som ska satsas.