Unikt meteorfall över Mal… Niagara!
Inte Malmö i går kväll… men de som gifte sig och firade sin bröllopsnatt vid Nagara-fallen 1833 lär aldrig ha glömt den här kvällen och natten. Ordet till Christian Vestergaard:– Visserligen inte Perseiderna men väl en målning på Leoniderna när den svärmen “stormade” 1833, över Niagarafallen någon gång i november månad
– Rapporter förekom att man då kunde observera mellan hundra och tvåhundra tusen (!) meteorer i timmen.
– Den här spännande bilden finner man i den antikvariska boken Bilderatlas der Sternewelt från 1892 av österrikaren Dr. Edmund Weiss. Boken kom också ut i en svensk upplaga som jag råkar ha i min ägo.
Christian tipsar också om en metoerlänk med info om Perseiderna m fl svärmar, meterorshowersonline.
Första Perseid-natten
Det klarnade upp så småningom i Malmö och blev en riktigt fin natt med säkert många meteorfall. Från min balkong mitt i stan med dess begränsade synfält åt söder var det dock “tyst”.
Peter Linde rapporterar om rekordmånga besök på ASTB:s och TBO:s webb, och Sydsvenskan hade reportageteam på plats i Oxie i går. Artikel ska finnas i dagens Malmö/Lund-upplaga, rapprterar observatoriechefen Niklas Henricson. På nätet finns reportaget här.
Perseidrna har verkligen varit ett “fall” framåt för oss.
Vilken planets flagga är detta?
Tro det eller inte, men en viss grannplanet till oss har redan fått sin egen flagga. Och den ser ut så här:
Planeten heter Mars, och flaggan är i högsta grad inofficiell men sanktionerad av lobby-organisationer som The Mars Society och andra.
Mars-trikolorens röda färg anses syfta på den röda planeten i dag, de gröna och blå fälten syftar på Mars sedan jordborna fått liv i vår grannplanet. Ja, drömma kan man ju alltid.
Flaggan fladdrar på diverse ställen på jordklotet där Mars-forskning pågår och den har dessutom gjort en tur med astronauten John M Grunsfeld ombord på jänkarnas arbetshäst nr 1, rymdfärjan Discovery. Året var 1999.
Den som letar på nätet upptäcker andra förslag till Mars-flaggor.
Det är kanonbra att information om Perseiderna ges till massmedia, så mycket som möjligt. Detta är en av de mest spektakulära astronomiska händelserna och något som allmänheten kan uppleva utan några instrument. Ett litet problem kan dock vara att många får orealistiska förväntningar. Om man befinner sig under en stadsbelyst himmel – vilket ju många gör – kan man inte se tillnärmelsevis lika meteorer som ute på landet. När gränsmagnituden för blotta ögat är 4.0 uppfattar man bara var 11:e perseid som man kan se med perfekta landsbygdsförhållanden (gränsmagnitud 6.5).
En rätt viktig sak är också att man tänker på att perseiderna uppträder på endast ca 100 km höjd i vår egen atmosfär. Alldeles självfallet ser man inte fler perseider om man tittar mot nordost (mot radianten) än om man tittar i någon annan riktning. Det skulle i så fall betyda att man alltid, oavsett obs-ort, hade befunnit sig sydväst om ett område av atmosfären som perseiderna föredrar… vilket förstås är helt ologiskt. Det kommer inte fler perseider över Småland än över Tyskland än över Västergötland, osv. Man ska titta där himlen är mörkast (ofta rakt upp!). Till nästa års perseider måste vi försöka få den här informationen korrekt gentemot media.
Gårdagens intervju med Peter Linde (ordf. i ASTB och doc. i Astronomi) tillsammans med Nils-Erik Olsson (ordf. STAR) kan läsas/lyssnas här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=3917228
Igår hade vi gäster från både Skånska Dagbladet och P4 – Malmöhus. Tyvärr var vädret mot oss här i södra Sverige. Däremot fick jag veta att Stockholmarna har dragit nytta av meteorskurarna under torsdagskvällen.