Hoppa till innehåll

Nr 49 2011

Dagens rättelse 1:

Även asteroiden Lundia har en måne!

Bild från 2009 av Lundia på 16,6 magn - med ett 24-tumsteleksop. Foto: Kevin Heider

En komplettering. Tack till ASTB:s vicechef Anders Nyholm, som påpassligt noterar apropå förra bloggen:

– Tack för nya W-blogginlägget om asteroidmånar! Glöm inte att vår egen 809 Lundia, döpt av Max Wolf i Heidelberg efter du-vet-vad, också har en måne, upptäckt 2005.

Relevanta data finns t ex här:
http://www.johnstonsarchive.net/astro/astmoons/am-00809.html

På nätet står att genom ljuskurvestudier kunde polske astronomen A Kryszczynska med flera i september 2005 upptäcka en måne till Lundia men att denna måne och huvudobjektet är lika stora, 6 kilometer. Avståndet mellan kropparna är cirka 12 kilometer. De cirklar runt varandra på 15,4 timmar.

Genom senare CCD-fotometriska mätningar har polackerna finslipat sina mätningar genom och pratar nu (= 2009) om avståndet 15,8 km ocvh diametern 9,1 km.

I facklitteraturen kallas Lundia för en  “synkron binär asteroid”

Dagens rättelse 2:

“Svensken” är fransman!

Tack till Robert Cumming, som erinrar om att Johan Olofsson – se förra bloggen – faktiskt är en fransk astronom.

Jag har snokat runt lite om  denne unge forskare och han tycks ha rötterna i Grenoble.

På sin hemsida berättar Monsieur Olofsson om sitt intresse kring protoplanetdiskar runt sollikande stjärnor (T Tauri-stjärnor).

Hela den spännande ESO-rapporten kring planetskapandet finns förresten här:

http://www.eso.org/public/archives/releases/sciencepapers/eso1106/eso1106a.pdf

Kim Nilsson tar hjälp av ELVIS

Det var en lysande föreställning i Vattenhallen  i kväll i Lund – detta kan ju bli en av ASTB:s bästa möteslokaler framöver. Mycket folk på plats, spännande att få strosa omkring bland alla kuliga prylar och experiment – och så kröntes kvällen av ett lysande föredrag signerat Kim Nilsson om hennes arbete som ESO-galaxforskare i Heidelberg. Pedagogiskt, klartänkt, frågestimulerande.

Kim har förflutet som amatörastronom – hon var MARS siste ordförande, själv var jag den förste. Men som jag alltid säger om föreningars uppgång och fall:

Gråt inte över spilld mjölk!

Allt har sin tid.

Kim Nilsson har en trevlig hemsida. Den finns här, med make, katter och allt.

Där kan också läsas om hennes satsning på ELVIS-projektet, som hon pratade om i kväll.

Goodbye, Gliese 581g!

Potsdam-astronomen René Heller punkterar en del överoptimistiska tongångar apropå “beboeliga zoner” runt stjärnor med låga massor typ röda dvärgar.

René Heller och Potsdam-teamet har räknat på diverse tidvatteneffekter, som kan orsaka att jordlika planeter i ett sånt system får en rotation som är vinkelrät mot planetens omloppsbana (= frånvaro av årstider, kalla poler, stekheta ekvatorsplan) och dessutom begåvas med ett synkront år/dygn á la jordens måne.

Heller och hans team har särskilt synat  Gliese 581g, som i höstas  väckte världsvid uppmärksamhet och som somliga astronomer trodde var beboelig. Men  Gliese 581g har inga årstider, planetdygnet är lika med planetens år, och  sannolikt finns inget vatten på planetytan.

Så: Goodbye Gliese 581g! Eller snarare: Auf wiedersehen!

– Om vi vill finna en jord nr 2, måste vi leta efter en sol nr 2, lyder budskapet från Potsdam.

Skepticismen från W-bloggens sida (se W-bloggar nr 167 och nr  178 2010), var nog inte så dumt trots allt.

3 kommentarer till “Nr 49 2011”

  1. PS.
    Nu har jag klickat in mig på Roberts sajter och känner mig MYCKET KLOKARE apropås di svenske. Thanks!

  2. Astronauten Kjell – medicinare? – är jag nyfiken på sen länge. Jag tog kontakt med NASA för ett år sen för att få veta hans bakgrund, men för en gångs skull så klickade deras generösa service,. Har han “taiwan:ska” rötter?
    Ja, man undrar över namnens bakgrund. Nått blågult finns där väl hos alla. Missionärsbarnbarnbarn???????

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.