Nr 114 2011

Vesta väntar på besök från jorden

Detta kan tyckas som en paradox, men ju mer jag försöker följa med i den moderna astronomins och astrofysikens dagliga kvantumsprång framåt, utåt och uppåt, desto mer beundrar jag “de gamle”, våra astronomihistoriska föregångare. De anade mycket, spekulerade mycket, men de hade naturligtvis inte de tekniska förutsättningarna att bevisa allt.

När de första småplaneterna Ceres och Pallas upptäckts för drygt 200 år sen, banberäkningarna utförts och idén om deras gemensamma ursprung slagit rot, insåg Olbers att det fanns två ställen på himlavalvet där ytterligare asteroider borde kunna upptäckas: I nordvästra delen av stjärnbilden Virgo/Jungfrun och i västra delen av Cetus/Valfisken. Där korsades himlakropparnas  banor, och efter intensivt observerande med hjälp av nya specialstjärnkartor från dessa områden kunde både Juno och Vesta läggas till listan. De avslöjades genom noggranna mikrometermätningar när de rörde sig i retrograd riktning.

Vilket leder över till ett tips från Christian Vestergaard om att NASA-satelliten DAWN sakteliga närmar sig Vesta för en passege. NASA har putsat linserna ombord på DAWN för att dokumentera Vesta på nära håll, just nu ligger DAWN efter drygt 3,5 års rymdresa drygt 1 miljon km från Vesta (= 3 ggr avståndet jorden-månen) och närmar sig sakta, sakta med  hjälp av sina jonmotorer ett med spänning emotsett möte. När sonden är ungefär 16000 km från Vesta senare i sommar, tar himlakroppens gravitation  befälet och föser in DAWN i en bana runt planeten.

Följ svenska LOFAR-bygget

Bygget av Sveriges LOFAR-station, den norraste delen i detta unika radioastronomiska samarbetsprojekt med Holland som navet i ett spindelnät över Europa,  kan följas här: http://lofar-se.org

– Sajten är tänkt att appellera till våra internationella kollegor och landets mera lågfrekventa radioastronomiforskare så allt är på engelska men bilderna är ju inte så dumma, konstaterar Onsalas Robert Cumming.

Robert puffar också för Onsalas eget twitter: http://twitter.com/OnsalaRymd. 🙂

Varför heter det syzygy?

Oxford English Dictionary kan skryta med att den har en 1000-årig historia och omfattar åtminstone 600 000 ord. Hyggligt imponerande!

Härom året gjordes en koll, och då visade det sig att OED plockat upp 60 000 nya termer hämtade enbart  inom den biologiska vetenskapen. Det skulle vara kul att veta hur många nya astronomitermer som finns med. Jag tycker att vi drabbas varje dag av nya uppfinningar och konstruktioner av glosor och termer.

Kan någon förklara för mig varför det på engelska heter syzygy när tre himlakroppar  ligger i rad? Obegripligt för mig.

Bellman tittade uppåt

Det påstås att C M Bellman en gång drattade omkull utanför krogen, ner i rännstenen och då ska ha tittat upp och trött sluddrat:

– Stjernhvalf mig överhvälf!

Holst har ingen krater på Merkurius

Det förvånar mig, att den 1900-talstonsättare som skrivit mest och bäst “planetmusik” inte har fått nån krater på Merkurius uppkallad efter sig. Flera kompositörer finns ju på planeten. Men inte Gustav Holst!

Holst har fått namna  en asteroid i och för sig, men han hör ju hemma på Merkurius OCKSÅ. Bland de andra tonsättarna.

I väntan på att en krater får hans namn, kan du här njuta av orkestersatsen ur sviten The Planets som berör just Merkurius:

http://www.youtube.com/watch?v=RkiiAloL6aE

Det är  The Royal Liverpool Philharmonic Orchestra som spelar under ledning av Sir Charles Mackerras.