oktober 2011

Vad var det vi såg 1883?

Ständigt väl uppdaterade Universe Today-bloggen citerar en spännande undersökning från Mexico som diskuterar de “ufo”:s som fotograferades av den mexikanske astronomen  José A. y Bonilla 12 augusti 1883 från Zacatecas horisont,. Flera objekt passerade över solskivan, och tre år senare skrev han en artikel om fenomenet i tidskriften L´Astronomie.

I stället för att dilla om ufo;s och flygande tefat, har några mexikanska astronomer räknat på observationerna och kommit fram till att det handlar om är splittret från en krackelerande komet.

Med utgångspunkt från Bonillas observationer, menar sig dagens forskare nu kunna slå någerlunda fast att:

* Avståndet till kometsplittret låg nånstans i gapet mellan 538 och 8062 km.

* Kometens bredd låg mellan 46 m och 795 m.

* Längden var mellan 68 m och 1022 m.

* Även gissningar av kometfragmentets massa och kometens ursprungsmassa ges.

1883 sågs två kometer, 1983 I Brooks-Swift och  1883 II Pons-Brooks, från vilka fragmernten skulle kunna härröra.

Trots alla sannolikheter hit och dit i diskussionen i papperet, så känns ett stort ? fortfarande som en nödvändig gardering.

Månen vs Jupiter

Det har varit en  imponerande syn att se månen och Jupiter nära varandra på himlavalvet senaste kvällar.

Många frågar vad det är vi ser, och det är ju inte svårt att svara på. Och många blir väldigt intresserade när man frågar om de är morgonpigga, för 15 juli 2012 kommer månen att ockultera gasjätten (vilket ju händer då och då), väl synlig för oss i södra Sverige på morgonkvisten

Starten på en snygg ockultation kan se ut så här med Jupiters fyra stormånar liggande militäriskt på rad på väg att täckas av månskivan:

Boken om Hoyle i nyutgåva

Oxford/Cambridge-utbildade Simon Mitton kom för tio år sen med en förträfflig biografi, Fred Hoyle: A Life in Science. Nu har boken  kommit i nyupplaga på Cambridge U Press.

Biografin är läsvärd därför att Mitton osminkat tar fram  dramatiken kring den sannerligen mångfacetterade  Fred Hoyle när han i bitterhet lämnade sitt institut i Cambridge och Hoyles  kritiska synpunkter på Nobelpriset till Antony Hewish och Martin  Ryle. Nobelkommittén “glömde” Joycelyn Bell som gjort pulsarupptäckten. Hoyle försa sig i en intervju, antydde att hon bestulits på sin upptäckt, och sen rullade storyn på.

Hoyle fick korrigera sig och förbjöds av en rasande Ryle att överhuvud taget yttra sig kritiskt om saken offentligt i fortsättningen. Hoyle fick helt enkelt munkavle. Annars skulle  han stämmas för förtal. Ryle och Hoyle gick aldrig riktigt ihop, jag ska återkomma till konflikten.

Hoyle var  en av 1900-talets stora astronomiteoretiker som aldrig fick Priset. Mot sig anses Hoyle ha haft den olycksaliga pulsarskandalen. I Nobelkkommittén ledde dessutom den kosmologiske moståndaren Hannes Alfvén ifrågasättandet av Hoyle, men i Lund fick han i alla fall plåster på såren genom ena halvan av Crafoord-priset.

Det var i Lund Hoyle överraskade alla  genom att själv bo på ett förstklassigt hotell medan hustrun Barbara sov över i vaktmästarstugan vid observatoriet i stadsparken. Hon kanske ville ha det så?

USA toppar listan

Det är inget att bråka om, USA är den ledande astronomi-stormakten i dag. Landet kanske rentav toppar just nu och kan inte komma mycket längre.

Ett bra bevis på styrkan är antalet medlemmar i proffsens American Astronomical Society – cirka 7000.

IAU, den internationella paraplyorgaisationen, har ca 10 500 yrkesverksamma medlemmar.

Supernova-“trålning”

Israelerna är långt framme i utforskningen  av universums stora stjärnsmällar. Via Tel Aviv-astronomernas hemsida kan vi allmänintresserade surfa in på en interaktiv  sajt med info om de allra  senaste supernovafynden 10 miljarder år tillbaka i universums historia.

Sajten utgår från den “trålning” efter gamla supernovor av Typ Ia som Subaru Deep Field-observationerna möjiiggör från Hawaiis horisont.

Under två nätter observerade 8-meters Subaru-teleksopet ljuset från 150 000 galaxer och detekterade runt 150 supernovor, av vilka 12 är de äldsta nånsin – runt 10 miljarder år gamla.

Tack för nu…

… vi ses nästa gång.