oktober 2011

Dimman lättar – i kosmos!

Den danske tonsättaren Carl Nielsens fina musikstycke Dimman lättar (på danska Taagen letter) har fått en pendang inom astronomin:

Forskare har använt ESO:s jätteteleskop VLT för att göra unika nedslag i tiden då universum blev genomskinligt för ultraviolett ljus.

* Denna korta, dramatiska men ganska okända fas i den kosmiska historien, som ägde rum för cirka 13 miljarder år sedan, kallas återjoniseringens tidsålder.

* Genom att studera några av de mest avlägsna galaxerna som någonsin upptäckts kunde forskarna för första gången upprätta en tidslinje för återjoniseringen.

* De kunde dessutom bevisa att denna fas måste ha varit kortare än vad astronomer tidigare har trott.

– Arkeologer kan återskapa en tidslinje av det förflutna utifrån artefakterna som de hittar i olika lager av jordmån. Astronomer kan gå ett steg längre: vi kan titta direkt mot det avlägsna förflutna och observera det svaga ljuset av olika galaxer vid olika stadier i kosmos utveckling, säger Adriano Fontana vid Astronomiska observatoriet i Rom, som ledde projektet.

Hela pressmeddelandet med bilder finns här.

PS.

Vill du lyssna på en vackert bildsatt nätversion av bl a Carl Nielsen-stycket, så kolla upp denna version på Youtube.

Dimman lättar – i NGC 5253

Samtidigt berättas i dag att det sannolikt är massiva stjärnor som sopat bort den ultravioletta  dimman. Astronomen Jordan Zastrow, Universty of Michigan, har synat en intensivt stjärnbildande dvärggalax i Centaurus och hittat spår, som pekar tillbaka till “dimman”-epoken i kosmos början.

Detta låter så spännande så vi ber att få komma tillbaka till ämnet.

Ännu en klyddande satellit

Det var känt tidigare, men nu börjar också den tyska röntgenjagande rymdsonden ROSAT (ROentgen SATellite) klydda på allvar och tros störta ner genom jordens atmosfär nån gång mellan 20 oktober-25 oktober (+- 3 dygn).

Ännu en gång skyller rymdteknikerna på ökad solaktivitet, vilket påverkar jordatmosfären.

Ett antal fragment förväntas överleva den helvetiska passagen genom jordatmosfären, bl a teleskopets huvudspegel  på 84 cm. DEN vill jag inte ha i huvudet!

Nyaste exoplaneten…

… kallas  MOA-2009-BLG-266Lb.

Här är lite hårddata om himlakroppen:

* Planetens massa: m_p = 10.4 ± 1.7 M_⊕

* Moderstjärnans massa M = 0.56 ± 0.09 M

* Banradien AU

* Perioden yrs

Vad LOFAR lovar

Europas storsatsning LOFAR inom radioastronomin – se first light-bilden från Holland i förra W-bloggen – lovar bli något alldeles speciellt. Upplösningen av rymdobjekten slår alla rekord, och på den i W-bloggen 258 nämnde tyske radioastronomen Olaf Wucknitz sida på Argelander-institutet  i Bonn kan vi ta del av detta pedagogiska exempel.

Kvarsaren 3C196 observerades i nedanstående bild av endast en LOFAR-station, i Holland, och upplösningen är på 11 bågsekunder. Inga detaljer kan ses.

Men skåda!

Med systerteleskopen i Tyskland, Frankrike och England inkopplade blev upplösningen plötsligt denna – den steg med en faktor på 30 (= 0,35 bågsekund). Nu ser vi att det rör sig om två komponenter på 5,5 bågsekunders avstånd från varandr5a.

Med LOFAR:s lågfrekventa superteknik går det att spä på upplösningen ytterligare med en faktor två.

Kolla gärna in Olaf Wucknitz magiska sida för ytterligare info.

Bildtext, tack!

Kompisen Christian Vestergaard hittade denna bild och han vill – som jag – gärna ha en lämplig bildtext/pratbubbla. Så varensågoda, W-bloggsläsare!

Maila mig ditt förslag (ulf.r.johansson@telia.com) och du kan få ett fint bokpris som förstapris. Jag och Christian sitter i den tvåväldiga juryn!

Sista dag för ditt bidrag är 20 oktober 2011 kl 12.00 CET.

Ok? Ok! Kom loss!