juni 2014

Kultur & Astronomi:

Andromeda-studion nu ett minne blott

Punkt sätts för Sveriges främste "spacemusiker"

Tack vare vår ASTB-medlem, legendariske koreografen och dansaren  Rolf Hepp och hans balettfilm Aniara kunde vi från vårt Oxieobsis härom året intervjua tonsättaren Ralph Lundsten (t v), vars musik beledsagade baletten.

Ett, tror jag, trevligt och annorlunda direktsänt inslag den aftonen, då observatoriet invaderades av halva det kulturella Malmö.

✒ Då visste vi inte att Ralphs berömda Andromeda-studio, i vilken så mycket av hans kosmiskt inspirerade musik skapats, skulle monteras ner. Men så har redan skett, och även hans stora hus Frankenburg, det rosa sagoslottet vid Skurusundet, ska säljas nu i höst. Förmodligen bygger familjen en mindre kåk på tomten.

✒ På Scenkonstmuseets hemsida berättas att Ralph skänkt sin elektronmusikstudio Andromeda till museet – studion är förmodligen en av de sista kompletta analoga studior som finns bevarade.
✒ Studion innehåller bland annat en 32-kanalig bandspelare, ett specialkonstruerat mixerbord och en unik synthesizersamling  och andra elektroniska ljudverktyg. Förutom den analoga studion finns även nyare digital utrustning. Donationen innefattar också ett urval av studions fantasifulla inredning/rekvisita som gör det möjligt att återskapa den ”andromedanska” atmosfären och museet kan därmed visa Andromeda i framtida utställningar.
✒ I donationen ingår en konstsamling med originalen till skivomslag från Andromedas musikproduktioner samt kompletterande arkivmaterial.

✒ Ralph Lundsten har redan tidigare donerat ett antal synthesizers och elektroniska ljudverktyg till Scenkonstmuseet (dåvarande Musikmuseet), och dessutom ett personarkiv med fotografier, brev, affischer och inspelningar. Arkivmaterialet finns i dag hos Musik- och teaterbiblioteket, en annan avdelning inom Statens musikverk.
– Scenkonstmuseet tar tacksamt emot donationen och riktar ett stor tack till Ralph Lundsten!, låter hemsidan meddela.

✒Typiskt nog är museet nu stängt för ombyggnad till 2016!

✒ Ingen kommer ifrån tidens gång, och Ralp Lundstens många fans minns med "sonor förtjusning" den suggestiva spacemusik han skapade i Andromeda-studion.

✒ Hur det unika materialet ska handhas framöver är väl skrivet i stjärnorna, och det är bara till att hålla med tonsättaren i hans sammanfattning av dagsläget:

– Otakt är världens lön!

✒ I sin nya  bok Cosmic Composer utlovas vi få veta vad Ralph tycker och tänker om uppbrottet.

Kometmötet med Mars

Hur farlig är Siding Spring-kometen, som i slutet av oktober kommer att vara Mars så nära som 132 000 km och kanske, kanske kan störa eller  slå ut de fem Mars-sonder som NASA m fl har i swing runt den röda planeten?

☀19 oktober sker närkontakten, men astronomerna verkar inte speciellt uppjagade och har räknat på mötet som tros ske rätt konfliktfritt. Ungefär lika harmlöst  som när Halley-kometens svans svepte över jordklotet 1910.

☀ Runt Mars snurrar just nu NASA:s  Mars Reconnaissance Orbiter och  Mars Odyssey liksom ESA:s Mars Express men trion kommer snart att kompletteras av NASA:s MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) och den indiska Mars Orbiter Mission-sonden.

☀ NASA:s Swift-satellit har tagit några spektakulära bilder på kometen för en månad sen. Då visade det sig när man mätte kometens storlek att dess kärna inte är större än 700 m tvärsöver. Och trots att kometen närmar sig solen, kommer partiklarna i dess koma  inte att kunna påverka jordsonderna.

☀ Kometen sprutar f n ut mängder av vattenpartiklar.

☀ Kometen, med katalogbeteckningen C/2013 A1 /Siding Spring), upptäcktes av välkände Robert H. McNaught med hjälp av den gamla Uppsala-Schmidten (0,5 m) på Siding Spring-observatoriet i  New South Wales, Australien. McNaught har upptäckt flera kometer därifrån. På grund av indragna understöd från NASA och ANU jobbar McNaught numera med annat.

Framtiden roligare förr

Hur NASA-visionärerna tänkte sig framtida rymdkolonier på 1970-talet, omtalas i denna "retrofuturistiska" artikel med bilder.

Tack till Lars Olefeldt för artikeltipset.

Erkänn att framtiden var roligare förr.

Vem uppfann uttrycket "supernova"?

Då och då dyker frågan upp: Vem kom på uttrycket "supernova"? Knut Lundmark spökar i förhistorien.

En viktig källa utgör Lick-astronomen D E Osterbrocks bidrag "Who Really Coined the Word Supernova? Who First Predicted Neutron Stars?", som presenterades 2001 inför American Astronomical Society.

Osterbrocks svar på bägge frågorna: Fritz Zwicky och Walter Baade.

Artikelns "abstract" meddelade:

The answer to both questions is Walter Baade and Fritz Zwicky. They used the word and postulated that the remnants could be neutron stars in the abstract of their joint paper "Supernovae and Cosmic Rays," presented orally by Zwicky at an American Physical Society meeting at Stanford in December 1933. The abstract was published in the Physical Review in early 1934, and was a condensation of their two joint papers in PNAS in 1934.

The concept that there is a special class of "much more luminous novae" (Lundmark 1923), which we today call supernovae, was put forward by Knut Lundmark (1920), who called them "giant novae," and independently by Heber D. Curtis (1921). Hubble (1929) referred to them as "exceptional novae," and Baade (1929), writing in German, as "Hauptnovae" (chief novae).

According to a review article by Zwicky (1940), he and Baade introduced the term supernovae in seminars and an astrophysics course at Caltech in 1931. Lundmark (1933) actually first published the word (as "super-Novae") in a paper dated December 31, 1932 but published in 1933. He was at Lick and Mount Wilson during the fall and winter of 1932-33, and it is much more probable that he heard it there than that he coined it himself.

In their abstract and PNAS papers Baade and Zwicky "advanced the view" that supernovae represent the collapse of "ordinary stars into neutron stars," because that gave about the right total energy released in the outburst. Many physicists believe that Lev Landau (1932) had introduced this concept, but actually his paper is about relativistically degenerate stars and does not mention neutrons, neutron stars, nor a density. Freeman Dyson (1971) in his published lectures on neutron stars and pulsars correctly credited the concept to Baade and Zwicky (1934).

Pioneer-sonderna

Anders Nyholm erinrar om att Pioneer-sonderna finns där ute i planetsystemet men sen länge slutat sända. Eller snarare har vi slutat ta emot signalerna.

Tänk om man kunde, som Anders filosoferar, få Pioneer 6 på tråden igen? Den skickades upp 1965 (för snart femtio år sen!) i en heliocentrisk bana innanför jordbanan och NASA hade kontakt med sonden så sent som 2000. Förmodligen fungerar den fortfarande, trots att den förutspåddes bara ha ett liv på ett halvt år.

En bra sammanfattning av Pioneer-sonderna och deras  banbrytande historia ges här.

Shakespeares stjärnor

Vi kan diskutera till dö´dagar vilken som är den bästa svenska översättningen av William Shakespeare Julius Caesar, men jag tycker att gamle stofilen C A Hagberg fortfarande håller:

"Ej felet,Brutus, bor hos våra stjärnor,/Men hos oss själva, om vi duka under…"

Överhuvud taget är astronomin och astrologin hos Shakespeare ett intressant kapitel, och naturligtvis var Knut Lundmark inne på ämnet i en matig uppsats i ASTB:s årsbok Cassiopeia.

Bl a tycks ju Shakespeare, när han pratar om pest i solen, syfta på för ögat synbara solfläckar.