Nr 133 2015
Tycho-arving är guldsmed i Köpenhamn
Min avhållna svägerska Martha Johansson (f Horn) i Höör är synnerligen slängd i släktforskning och utredde härom året att det pulserar Tycho Brahe-blod/dna/gener i min kropp. Blodslinjen löper inte direkt från Ven till Södra Förstadsgatan 82 i Malmö, det är många vindlingar och snedsprång på vägen. Absolut. Men i alla fall.
* * * Desto mera imponerad blir jag av att Christian Vestergaard har hittat en äkta Tycho Brahe-arving i Londonutbildade Sophie Bille Brahe, som är verksam som guldsmed och smyckedesigner i den danska huvudstan. Engelska The Telegraph porträtterade henne härom dan och i den artikeln påpekades att Sophies "great-great-great-grandfather" var just Tycho Brahe.
Bildkälla: http://sophiebillebrahe.com
* * * Om inte förbindelserna helt havererar över Öresund ska jag besöka hennes butik på Nikolaj Plads efter nyår. Det roliga är att flera av hennes smycken, ringar, halsband, örhängen etc, har inspirerats av stjärnbilder. Så här ser t ex hennes vackra dubbla Cassiopeia-ring ut:
* * * Jag undrar så vad Sophie tycker om det faktum att det guld och det silver hon arbetar med, har skapats i supernovor av samma typ som gjorde Tycho Brahe världsberömd en gång.
* * * Sophies hemsida finns här: sophiebillebrahe.com/
Nya fantastiska Pluto-bilder
Märkliga bilder från Pluto har publicerats senaste dagar, bl a en svit foton på NASA Photojournal-sajt som pusslats ihop på basis av LORRI-systemet ombord på New Horizons kort tid innan sonden var Pluto som allra närmast 14 juli i år.
Centaurus A synad
Med hjälp av Magellan-teleskopet (6,5 m) har astronomerna nu i detalj synat halon som omger Centaurus A-galaxen aka NGC 5128, 11 miljoner ljusår bort. Fynden är lika rika som aha-upplevande. Bland annat har nio nya satellitdvärgar kommit i bild.
Algols period fastslogs av de gamla egypterna
Alla amatörastronomer som sysslat med variabla stjärnor vet hur lång den historien är, att den går tillbaka till vår renässans – nu blir den berättelsen ÄNNU LÄNGRE! Ity två Helsinkiforskare har statstikanalyserat en gammal egyptisk kalenderpaparys kallad Cairo Calender 86637 (CC) och konstaterat att i detta dokument finns mycket gamla observationer av förmörkelsevariabeln Algol omtalade (Algol = den egyptiska guden Horus för övrigt, det handlar om gudarna nämligen).
Algols period på 2,85 dygn och månvarvet på 29,6 dygn reglerade de egyptiska gudarnas göranden och låtanden, Vi pratar om tiden 1244-1163 f Kr, så det handlar om en rejäl justering av det historiska protokollet. Algol anses ju först med John Goodricke 1783 ha fått sin period bestämd. Tretusen år senare!
Bildkälla: Den finska rapporten på nätet
Det är, vad jag förstår, en tung, genomresearchad och statistiskmatematisk genomgång som Lauri Jetsu och Sebastian Porceddu presterat i rapporten Shifting Milestones of Natural Sciences: The Ancient Egyptian Discovery of Algol’s Period Confirmed.
Helsinki-teamet har tidigare haft ögonen på Algol, och nu tycker de sig kunna se bekräftat sina tidigare teorier om ökningar i Algols period till följd av att massöverföring skett i det binära systemet. Papyrus + modern astrofysik = sant! Jag väntar med spänning på den kritiska expertisens kommentarer!
En modern upptagning av Algolsystemet (som egentligen består av tre stjärnor) ser ut så här när CHARA-interferometern var igång 2009:
Bildkälla: CHARA
Så här summerar de bägge historieastronomerna sin uppseendeväckande upptäckt i artikelns Conclusions:
What was the origin of the phenomenon that occurred every third day, but always 3 hours and 36 minutes earlier than before, and caught the attention of Ancient Egyptians? Our statistical analysis leads us to argue that the mythological texts of CC contain astrophysical information about Algol. In 1596, Fabricius discovered the first variable star, Mira. Holwarda determined its eleven month period 44 years later. In 1669, Montanari discovered the second variable star, Algol. Goodricke determined the 2.867 days period of Algol in 1783. All these astronomical discoveries were made with naked eye. Since then, they have become milestones of natural sciences. Our statistical analysis of CC confirms that all these milestones should be shifted about three millennia backwards in time.
Nova nära klothop i M31
En nova har upptäckts i M31, Andromedagalaxen, nära den klotformiga stjärnhopen med katalogbeteckningen Bol 124. En slump eller hör de ihop? Svaret vet vi ännu inte.
Hubble önskar god jul
Det ramlar in trevliga och annorlunda julkort hela tiden, och det här kommer från HST-teamet:
