Hoppa till innehåll

Nr 28 2016

Smakprov på vår påskkonst:

Östra Grevie anfaller från rymden!

Vad är det för märkliga pyramider vi kommer att få se under påsken? Varför landar de just här? Från vilken värld kommer de?

Eleverna på Konst och design-lnjen, Östra Grevie folkhögskola, gästar oss under påsken på temat "Rymdkonst – Konstrymd" och kommer att visa en hel del utomhus och något mindre inomhus, där det kanske blir utrymme för lite andra saker också.

Exempel på det vi kommer att få se på gården:

tbobs_OG_affisch-1

Foto: Emil Henriksen

– Det går ju att tolka in  mycket här! Själv tycker vi att det finns en fin ödslighet i motljuset i de mystiska formerna som landat på åkern. Det är ju också en liten föraning om vad som komma skall, berättar Max Andersson, lärare på folkhögskolan.

Fakta om utställningen: Scrolla ner till förra W-bloggen.

Herschels ryska teleskop floppade

William Herschel sålde sina teleskop över hela Europa, även till Sverige och Stockholm där instrumentet fortfarande står. Ett av hans storverk var en 20-fots bjässe med en spegel på 12 tum, som beställdes av den ryska tsaritsan Katarina den Stora – för St Petersburg-akademiens löpande  räkning.

* Ja, räkning och räkning. Ryssarna ville bygga fundamentet själva för att på så sätt spara pengar. Uppgiften klarade de inte av, och efter en massa förvecklingar på stort och litet plan kompletterade Herschel bygget men instrumentet kom aldrig till bruk.

* Nu berättas den dramatiska storyn i Journal for the History of Astronomy.

330px-William_Herschel01

Ingen muntergök…

* Herschel gillade gesten att utses till ledamot av akademien i den ryska huvudstan, men han blev förbannad när han läste att den bortgångne akademiledamoten, finlandssvensken Anders Johan Lexell kritiserat honom för att han velat uppkalla sin nyupptäckta planet efter den engelske kungen  (Georgium Sidus). Uranus blev det.

* Hur lynnig var William Herschel? Dessutom var Lexell död sen länge.

Klassikern V 404 Cyg utmanar

Enormt snabba ljusstyrkevariationer har noterats i V 404 Cyg, inte bara optiskt utan även i radio-och röntgenspektrumet.

Himlakroppen klassades länge som en nova (upptäckt 1938) men i dag spökar både begrepp som svarta hål och mikrokvasarer i förklaringen.

Inte ens kaffeautomaten saknas!

Christian Vestergaard har sett ett ännu nyare, ännu mera detaljerat LEGO Observatory – det finns massor av titta på när detta obsis är helt färdsigbyggt.

2313464-o_1ab6fla8h8r5sk99s1qgg7rj7-full

Ett av astronomens viktigaste hjälpmedel tronar i innanmätet: En kaffeautomat!

De ljusa fläckarna förändras på Ceres

Observationer som gjorts med spektrografen HARPS vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile har avslöjat oväntade förändringar i de ljusa fläckarna på dvärgplaneten Ceres. Fläckarna ljusnar i dagsljus och visar även upp andra förändringar. Observationerna tyder på att materialet i fläckarna är flyktigt och förångas i solljusets varma sken.

3,6-metersteleskop i La Silla, Chile, har astronomer nu kunnat registrera fläckarnas rörelse på grund av Ceres rotation runt dess axel. Dessutom framträder andra, oväntade variationer som pekar på att materialet i fläckarna kan förångas av solljus.

Artist’s view of bright spots on Ceres imaged by the Dawn spac

Rymdartistens uppfattning. Bildkälla: ESO/L.Calçada/NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA/Steve Albers/N. Risinger (skysurvey.org)

Ceres tycks skilja sig avsevärt från asteroiden Vesta och asteroidbältets övriga kroppar. Trots att den är relativt isolerad verkar Ceres vara aktiv inutib Forskare vet redan att Ceres innehåller större mängder vatten, men det är oklart om de ljusa fläckarna har en koppling till detta. är också okänd.

Galaktiska murar

Plötsligt surfade jag in på Journal of Cosmologys sajt där det står att det finns "galaktiska murar" som är 100 miljarder år äldre än Big Bang.

Tidskriften anses inte ha den största trovärdigheten bland astronomer, förstår jag.

Merkuriuspassage 9 maj

9 maj har vi öppet för allmänheten på Tycho Brahe-observatoriet för att kika på Merkurius, som drar fram över solskivan. Blir det dåligt väder hos oss, har vi alltid möjlighet att få in direktsändning via NASA TV eller något liknande.

Senaste Venuspassagen för 4-5 år sen, det var en tidig morgon, lockade stora mängder ut till oss. Vi hade lovat frallor och kaffe till de morgonpigga. Fikat tog snabbt slut.

Och tänk om inte bara Merkurius syns… gamle trotjänaren Vulcanus kanske gör oss den äran?

image-20160203-28534-l1hc3i

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.