Regnbågar inte bara på jorden
Stimulerad av en fin bild, som min observanta och goda släkting Åse Larsson nyligen tog av en dubbel regnbåge, funderade jag på fenomenet regnbågar i vårt planetsystem.
Foto: Åse Larsson
Men först en kort utredning av SMHI-kompisen, vår skicklige amatörastronom Hans Bengtsson, om hur dubbla regnbågar skapas:
– Den korta förklaringen är att enkel reflektion mot vattendroppens baksida skapar den primära bågen, och dubbel reflektion skapar den sekundära bågen.
– Den längre förklaringen under Explanations på engelska Wikipedia::
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Rainbow
Bildkälla: NASA/Mars Pathfinder
Och på Venus, där det regnar svavel? Några regnbågar i vår mening har inte dokumenterats men väl fenomenet "glory", gloria, med kompakta, cirkulära bågar . Venus Express har gett oss detta bildbevis:
Bildkälla: ESA/Venus Express
Gloria är ett optiskt fenomen som kan observeras när man befinner sig över ett molntäcke och tittar i riktning mot sin skugga. Det bildas i vattendroppar och påminner om helgonsken, står det på SMHI:s sajt som också berättar att fenomenet oftast iakttas från flygplan på vår hemplanet.
Gloria observerad från flygplan 3 juni 2012 över Sverige. Foto Weine Josefsson/SMHI
IAU närmar sig hundra
Peter Linde, vår ordförande, är vårt öga och öra i Wien, där han med 3000 andra yrkesastronomer deltar på IAU:s kongress.
Peter kommer hem till vårt stormöte kommande torsdag full av intryck. Mycket fokus blir det på astronomins outreach, det tror jag jag kan garantera.
Kommande dubbeljubileum. Foto från Wien: Peter Linde
Nästa år är det 100-årsjubileum för IAU, men inte bara det. Det är 100 år sen "Einstein-förmörkelsen", som bevisade rymdkrökningen, det är även hundra år sedan Svenska Astronomiska Sällskapet bildades med bl a Hjalmar Branting bland "uppropsmakarna" – och det är femtio år sen den första månlandningen med astronauter.
Hur ska vi orka med allt?
Stockholm kan, Göteborg kan inte….
Gamla obsis på Observatoriekullen i huvudstan återuppstår efter en tid i malpåse. Detta är glädjande nyheter för oss inom den astronomiska "outreachen". Hallå, Göteborg!?!
Succéstoryn från Stockholm återfinns t ex här.
Tack till Jesper Sollerman för tipset. Jesper var med vid smyginvigningen härom dan. På allvar slår observatoriet upp portarna i början av nästa år.
Bildkälla: Engelska Wikipedia
Vetenskapens hus (ett Science Education Centre inom naturvetenskap, teknik och matematik) ansvarar för Observatoriemuséet. Skolfastigheter i Stockholm AB äger, förvaltar och förädlar fastigheten. Verksamheten i Observatoriet samordnas av Stockholms stads utbildningsförvaltning.
Hubble-konstanten
Hurusom neutronstjärnors sammangående till svarta hål kan brukas för att fastställa Hubble-konstanten, diskuteras här.
GK Per aktiv – igen!
Återigen ljusnar den gamla novan från 1901, GK Persei. Rapporterar AAVSO.
Nej. det blir åter fel vid kopiering av den andra webblänken. Den ska sluta med …titan2 .
(Teckenstrukturen “ ” betecknar "hårt mellanslag" (engelska: "non-breaking space") , vilket tydligen sätts in av bloggens webbformulär fastän det inte syns för avsändaren.)
Om regnbågar och halon på andra planeter: Länkarna i föregående post har råkat få fel formatering: de avslutande tecknen – – ska strykas. Alltså:
https://www.atoptics.co.uk/halo/oworld.htm
https://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2005/25feb_titan2
———–
Om regnbågar och halon på andra planeter: se t ex:
https://www.atoptics.co.uk/halo/oworld.htm
https://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2005/25feb_titan2
Kompisen Hans Bengtsson på SMHI svarar: Jadå! Och tipsar t ex om denna sajt:
https://www.space.com/38871-double-moonbow-northern-lights-photo.html
Du menar samtidigt? Bra fråga. Jag får testa SMHI-vännerna. Regn förutsätter moln och norrskenen utspelas långt, långt ovanför molnen. Men bägge har med solen att göra, ju. Indirekt och direkt.
Kan regnbåge och norrsken upplevas från samma utkiksplatsplats?