ulfr

Karl Sandels hette fotografen

Tack till Peter Modie, legendaisk bildbyråägare till IBL i Ljugnbyhed, som berättar att fotografen som tog bilderna på Saltsjöbads-astronomerna – se blogg nr 138 – var ingen mindre än Karl Sandels (1906-1986), yngste medlemmen i en legendarisk fotograffamilj (farfar Carl Sandels var fotograf liksom pappan Knut Hjalmar Sandels).

Vad det än är så är det ett av de märkligaste exoplanetsystemen hittade hittills. Det är astronomer vid Sydafrikas stora observatorium SAAO som hittat ett trångt binärt stjärnsystem, en liten vit dvärg och en röd jätte, som kringcirklas av två gasjättar. Dessutom stjäler hela tiden dvärgstjärnan gas och stoft från den röda tvillingen.

Astronomerna som lett utforskningen heter Stephen Potter och Encarni Romero-Colmenero.

Stjärnorna är så  små att de snurrar runt varandra på ett par timmar och skulle få plats inom vår egen sols volym!

Stjärnorna förmörkar varandra i vår riktning, vllket gjort det möjligt för Potter och hans medarbetare att detaljgranska förändringar i ljuskurvan över en lång period. Dessa förändringar finns och kan endast tolkas två sätt: Som en störning i de magnetiska fälten, vilket är mindre sannolikt, eller sannolikare som gravitationseffekter från två jätteplaneter med massor 6 och 8 ggr större än Jupiters. Den yttre planeten tros ha en starkt elliptisk bana.

Planeternas varv runt stjärnorna är 16 respektive 5 år.

Stjärnsystemet bär katalogbeteckningen UZ For/Fornacis/Ugnen (delar av Ugnen kan spanas in i Sydsverige).

Upptäckten har skett med hjälp av supernytt observationsmaterial från Southern African Large Telescope (SALT) och idogt grävande i äldre arkiv, som går 27 år tillbaka. Trägen vinner!

Praktfull solexplosion

Riga-astronomerna bevakar jorden

Borta i Riga på andra sidan Östersjön finns på astronomiska institutionen ett laserstyrt “satellitöga” som ingår i ett världsomspännande nät för att mäta diverse förändringar i jord- och månbanorna, avståndet jorden-månen, jordklotets form, geodesi kort och gott, ja även mätningar av de tektoniska plattornas rörelser på jorden sker med hjälpa av dessa laserinstrument. Därför vet vi i dag att i Europa sker små tektoniska rörelser på 25-30 mm/år i nordöstlig riktning, utom i det Egeiska området där rörelserna sker på tvärs men å andra sidan är mindre.