ulfr

Vilka är gubbarna?

Från Peter Modie, skaparen av den fantastiska bildbyrån IBL i Ljungbyhed (www.ibl.se), har jag fått tre bilder med Stockholmsprofessorn, vår legendariske vintergatsutforskare Bertil Lindblad. Stockholmsobservatoriet hade legat i bakvattnet länge, men i och med Lindblads tillträde skedde en radikal upprustning: Saltsjöbaden kom till  och en rad nya teleskop. Institutionen blev raskt en av Europas ledande.

Bilderna visar vad jag förstår 1-meters spegelteleskopet på Saltsjöbaden (jag KAN vara ute och cykla!) och Lindblad är mannen i kepsen, han känner jag ju igen. Men vilka är de andra – han i baskern, de i hattarna?

På bilderna står att de fotats av “PERO” – kan det vara nån annan än Lindblads son, sedermera professorn Per-Olof Lindblad? Bilden är nån gång från mitten av 1930-talet, och i så fall skulle junior bara varit runt tio år.

Nyfiken i en strut på gåtans lösning!

1

Här är det samling vid teleskopöppningen.

2

Underredsbehandling av nöden?

3

Lindblad testar motoriken.

Danska raketbilder

Fler supernovor i M51-systemet

Supernovan i M51 är den tredje kolossalsmällen där borta i annalerna, men faktum är att i NGC 5195, tvillinggalaxen i systemet, small det 1945. Med 100-tummaren på Mount Wilson fick legendaren Milton L Humason visuellt syn på  supernovan, och magnituden fastställdes och så småningom, efter svårigheter, säkrades spektrum.

Supernovan var av Typ I och Humason fick ögonen på stjärnsmällen 60 dagar, trodde han, efter maximum.

Jag måste erkänna att jag är den dag som är imponerad över att skarpsynte Humason den gången visuellt genom jättetuben kunde avslöja supernovan, som låg några få bågsekunder från satellitgalaxens centrum. Humason kunde uppenbarligen sina stjärnor, nebulosor och galaxer  utan och innan. (Om Humason, se W-blogg nr 108  2011).

Borde det inte snart vara dags för en ny supernova i M31 och i vårt eget vintergatssystem? Det är ju pinsamt, det har gått över 400 år sen Keplers nova flammade upp. Och sen 1885 har det varit tyst borta i Andromeda.

Vår eminente supernovakännare Robert Cumming på www.popast.nu har flera tips på sajter med bilder på den nya supernovan i M51 (Virvelgalaxen alt Malströmsgalaxen), som flammade upp runt 1 juni.

Denna supernova gissar jag blir samtalsämnet nr 1 bland proffs och amatörer kommande sommarmånader.

Bilden ovan – klicka på den! – är från Doncaster Astronomical Society i Storbritannien och SN-fotografen heter Dave Adshead. Han hade bra koll på galaxen i slutet av mars, då absolut inget sågs på “pre”-SN-fronten. (Obs. Ibland får vi vända bilder, men i kosmos är upp och ner = ner och upp.)

M51 ligger kanske 25 miljoner  ljusår bort, så i “verkligheten” briserade stjärnan på en tid långt före människans entré på det här klotet.

ESA:s månlandare fingranskas

Forskaren heter Larry Taylor, är amerikan och har jobbast med månen i fyrtio år. Han hymlar inte om sitt uppdrag:

– Jag är Djävulens advokat!

Taylors uppgift är att smula itu, ifall det går, ESA:s nya månlandarprojekt Lunar Lander Mission, vars uppgift blir – om det förverkligas och får “luft” under vingarna – att leta bl a efter vatten på vår drabant, särskilt vid dess sydpol.

ESA står för The European Space Agency och är vår gemensamma europeiska rymdfartsorganisation.

Omkring år 2018 drar ESA:s Lunar Lander i väg på en obemannad expedition. Den ska gräva och analysera materialet på månytan “in situ”, alltså inte ta hem partiklarna till jorden.