Nr 169 2010
Fantastisk stjärnkrubba i Enhörningen
Visuellt nära Orionnebulosan men i verkligheten dubbelt så långt bort, på 2700 ljusårs avstånd, har vi Monoceros R2, från vilken ESO i dag vid middagstid presenterade nya spektakulära bilder.
Området i stjärnbilden Enhörningen/Monoceros öster om Orion har studerats av ESO:s Chile-baserade, vidvinkliga IR-observerande VISTA-teleskop och visar en rikt stjärnalstrande trakt i Vintergatan: I det enorma mörka molnet döljs en stjärnkrubba med nyfödda, massiva stjärnor, som sprätter i väg sina stjärnvindar och sin strålning ut i kosmos och skakar om det interstellära stoftet.
Lita hårda fakta från ESO:s pressmess:
* Med sitt enorma synfält, stora spegel och mycket ljuskänsliga kamera, så är VISTA perfekt anpassat för att ta djupa bilder i infrarött som samtidigt täcker stora områden på himlen.
* Monoceros R2 är ett sådant område och VISTA:s synfält är ungefär 80 ljusår tvärs över på det avståndet.
* Eftersom stoftmolnen är nästan helt genomskinliga vid infraröda våglängder, så kan man med VISTA se många unga stjärnor som är dolda vid de synliga våglängderna. De tyngsta av dessa stjärnor föddes för mindre än tio miljoner år sedan.
* I Monoceros R2:s täta kärna, inte större än två ljusår tvärs över, trängs en mängd mycket tunga unga stjärnor med en klunga andra objekt som strålar starkt i infrarött. Troligen är dessa objekt nyfödda massiva stjärnor, omgivna av varsin stoftskiva.
* Det ljusstarka moln som befinner sig längst till höger i mitten av ESO-bilden kallas NGC 2170 (upptäckt av William Herschel, går att se i mindre amatörteleskop) och är den mest ljusstarka av reflektionsnebulosorna i det här området.
* VISTA har en primärspegel som är 4.1 meter i diameter, detta gör teleskopet till världens största kartläggningsteleskop. Teleskopet är även utrustat med en 67 miljoner pixlars infrarödkamera som är världens största.
Elastisk Newton-motståndare
Jag har tidigare puffat för Thomas Levensons förnämligt underhållande bok Newton and the Counterfeiter, som handlar om Newtons kamp mot penningförfalskarna i London, särskilt “förfalskarnas konung” William Chaloner – som Newton till sist fick hängd för högförräderi. Newton basade ju för myntverket efter tiden i Cambridge.
En del lines etsar sig fast i minnet, som att Chaloner & Co i sina gärningar demonstrerade en “elastic moral sense” – en elastisk moralkänsla.
Posten siktar mot stjärnorna!
Det är Christian Vestergaard som tipsar:
– Från Postens webbutik kan man köpa frimärken med astronomi- och rymdfartsmotiv!
Det finns både förstadagsbrev med Christer Fuglesang, astronomiska motivkort m m till försäljning. Ganska trevligt, faktiskt.
Det slår mig att i USA kan man sen länge köpa astronomiska frimärken, t ex detta med legenden Edwin P Hubble:
V2:orna stördes från Malmö
Till en av de mera märkliga berättelserna i Johanna Parrika Altenstedts bok Operation Stella Polaris (se blogg 162), hör hur britterna under andra världskriget – från svensk mark – avlyssnade och försökte störa V2:orna, som testsköts från Peenemünde. En av dem hade dessutom tidigare dansat ner i Småland, Bäckebo, ur kurs. Det tog inte många timmar innan svensk militär och brittisk expertis var på plats.
Två radiostationer upprättades i Sverige från brittisk sida:
* på södra Öland, i en stuga i Ottenby, där två britter lyssnade in Peenemündetrafiken;
* en ytterst hemlig radiostation på brittiska konsulatet i Malmö.
Det senare ska jag kolla upp mera i detalj framöver.
Särskilt framgångsrika var nu inte engelsmännen, för trots radiospaningen/störningen lyckades Hitler-Tyskland dra i väg 100-tals V2:or mot London. Avskjutningsramperna var mobila och fördes långt västerut.
Strindbergs “exoendo-planeter”…
Jag gräver just nu i August Strindbergs Ockulta dagboken och konstaterar att mitt bland alla galenskaper träffade han också helt rätt. Han kom på ett enkelt matematiskt samband – det måste vara en förenklad variant av Titius-Bodes lag som spökar, men jag har för dålig mattekoll för att bevisa det – som han menade angav planeternas avstånd från solen “till och med planetoiderna”..Buzz Aldrink-drinken äntligen hemma!
Visst finns det en drink uppkallad efter vår månresande astronaut med svenska rötter:
En Buzz Aldrin består i mitt hem av fyra delar pressade clementiner, 2 delar persikavodka och 1 del Cointreau. En riktig multikultidrink!
Det amerikanska originalet är något annorlunda, men jag tror inte Buzz skulle märka nån som helst skillnad efter några stycken.
Nån drink namnad efter Neil Armstrong känner jag inte till. Inte heller Christer Fuglesang. Fast han lär inte ha spottat i glaset som KTH-student!