Hoppa till innehåll

ulfr

Nr 13 2010

Mer om Frida Palmér

ASTB-verksamme Niklas Henricson efterlyser information om Frida Palmér,  Lundaobsis – Sveriges – första kvinnliga fil  doktor i astronomi. Ämnet för hennes avhandling var oregelbundna variabler, och  i det allra första numret överhuvud taget av årsboken Cassiopeia 1939 recenserades “fröken Palmérs” avhandling. Hon skrev själv  om annat i denna första årsbok, ett kåseri på temat “Strövtåg i världsrymden” – om detta hade hon också med “färglagda” bilder pratat inför sällskapet tidigare.

Ordet till Niklas:

– Jag tycker det är fascinerande med kvinnliga pionärer och speciellt när det samtidigt handlar om astronomi. Hur upplevde hon sitt arbete då hon var både den första kvinnliga astronomen i Sverige men även  jobbade och hade studerat i Lund? Finns det flera bilder med henne och varför står det så litet om vår första kvinnliga astronom på Wikipedia? Är hon verkligen så ointressant för oss även om kriget tvingade henne ändra inriktning i livet bort från astronomin?
Det är bra frågor och slumpen gjorde att vi på senaste ASTB-styrelsemötet pratade om ett eventuellt huvudföredrag framöver, i höst eller tidigt våren 2011,  som belyser hennes tid i Lund, på Försvarets radioanstalt FRA under krigsåren och i Halmstad som fysiklektor efter kriget. Populär Astronomi kom in på henne i höstas men ännu mer kött på benen finns i Gustav Holmbergs kapitel om henne i Lundaögon mot stjärnorna: Astronomin i Lund under fem sekler (red. Lennart Lindgren, Ingemar Lundström, skriften utkom som årsbok 2003 för  Lunds universitetshistoriska sällskap).
Det var mycket hysch-hych om hennes jobb på FRA men inte mer än  att i en notis i Cassiopeia 1940 berättas om hennes vistelse  vid det belgiska nationalobservatoriet i Uccle. Citat:
“Hennes fortsatta stipendiatvistelse utrikes avbröts innev vårtermins början, då hon frivilligt åtagit sig vissa arbeten hos Försvarsstaben.”

Sanningen om Einstein-bilden

Det går faktiskt att fynda en hel del autografer, manuskript och fotografier av berömda astronomer och fysiker.

Klassisk bild!

Jag har letat efter William Herschel på diverse auktionshus och i alla fall nått fram till några  osignerade rader om dubbelstjärnor från 1810. Sonen John Herschel finns det desto mer av, och brev av storheter som Lord Rosse III, George Airy m fl  går också att fynda, och fram i vår egen tid vore det konstigt om inte ett namn som Albert Einstein skulle locka investerare.

Roligast är historien om den fantastiska bilden på Einstein där han räcker ut tungan. Jag har länge trott att det är något skumt med den bilden, men så är det inte alls.

Fotot togs högst officiellt av  UPI:s fotograf Arthur Sasse 1951, då fotografen besökte en glad och uppåt och lekfull Einstein i Princeton i samband  med geniets 72-årsdag. Einstein var uppenbarligen trött på att hela tiden tvingas  le mot kameran, så han skojade till det i stället.

Einstein gillade bilden så mycket att han ville ha nio kopior för eget bruk! Vilket han fick, och det är en av dessa kopior med några rader av Einstein till hans gode vän, journalisten Howard K Smith, som sommaren 2009 gick på en auktion i New Hampshire, USA. Priset 74 000 dollar, en skaplig extraintäkt för Smiths arvtagare.

Arthus Sasses snilleblixt (!) har i dag ikonstatus.

Så fult förresten av scientologerna att (miss)bruka en bild av Einstein i sina kampanjer i Malmö.

PS1. Tack till Kjell Werner, sällskapets eminente sekreterare, som grävt i Tage Danielssons oöverträffade bok Grallimatik – Struntpratets fysiologi och teknik (W&W, 1966). Citat:

Paragraf 12. Sanning och lögn. Med dessa båda substantiv kan man behändigt förvandla varje meningsfyllt resonemang till rent nonsens.

EXEMPEL:

(Under samtal om universum) “Med lögner om det krökta rummet kommer man ingen vart, herr Einstein.”

PS2. Skryt på temat “Jag mötte Lassie”:  Jag har umgåtts med en person som tagit Einstein i handen, nämligen Olof Wahlgren – Olof blev så småningom Sydsvenskans chefredaktör och min välgörare i familjeföretaget på Krusegatan 19.

Planetariet nystartar!

Glädjande nyhet från Lunds horisont: Planetariet på obsis, som legat i malpåse några år, återuppväcks ur sin slummer och nystartar snart i Vattenhallen Science Center, LTH:s eget populärvetenskapliga och populärtekniska experimentarium för skolelever och andra intresserade.

Snart dags!

Helgen 20-21 mars är det öppet kl 13-16.

Målet med detta Science centrum är det ingen som hymlar om (tack för det!):

Att i första hand locka fler niondeklassare att välja NV- och teknikprogrammen på gymnasiet, att  bibehålla söktrycket till LTH:s utbildningar trots minskande ungdomskullar OCH att bidra till en jämnare könsfördelning plus medverka till att bredda rekryteringsunderlaget till LTH:s utbildningar.

Ambitionerna är högt ställda för denna “kreativa högborg”:

40 000 besökare per år 2014 mot dagens cirka 2000.

Bokningar och info: vattenhallen@lth.se, tel 046-222 43 51

Skakande rapporter

Flera observatorier i världen ligger i  eller obehagligt nära jordbävningstrakter. W M Keck-observatoriet på Hawaii är ett exempel, observatoriet med sina fantastiska dubbelteleskop hade så sent som  2006 känningar av rörelser i jordens inre i samband med  det största skalvet på tjugo år.

Allra senast var det Chiles tur, men inget högdramatiskt verkar ha hänt där på själva astronomifronten. Resten är jävlig nog. Rymdbolaget har ju dessutom en station i Chile, men Rymdbolagets pressinformatör Johanna Bergström-Roos berättar för bloggen att allt är som vanligt-

– Vi var naturligtvis i kontakt med dem.

Vet man överhuvud taget något om de astronomiska förutsättningarna numera på Haiti, tragedin Haiti som nu försvunnit under medias händelsehorisont?

Den som går in på nätet hittar en intressant hänvisning till jordbävningen som förstörde stora delar av  San Francisco 1906, för drygt hundra år sen.  Just då monterades den nybyggda 6o-tummaren  för Mt Wilson-observatoriet ihop  i en verkstad i SF och hela bygget höll på att förstöras. Mer tur än skicklighet att så inte skedde den gången.

Överraskande annonsör

Facktidningen för den svenska turistbranschen heter Turism & Resor och har i senaste numret inför TUR-mässan i Göteborg en trevlig liten annons från – Rymdbolaget! “Välkommen till SSC Esrange Space Center” heter det, och i inbjudan utlovas vi  få uppleva Europas enda civila rymdbas, få insikter i svensk rymdindustri och vad som döljer sig bakom begreppet “rymdstaden Kiruna”.

Håller sig framme!

Rymdbolaget är värd en eloge för att företaget håller sig framme!

Turist- och PR-oraklet Ove Persson i Malmö håller i tidningens annonser, och är det nån som vet hur en slipsten ska dras så är det Ove “PRson”.

Kosmos på isländska

Islänningarna håller sig med ett ovanligt vackert ord för kosmos/universum/världsalltet:
Alheimi.

Ny Harry Martinson-översättning

Senare i vår ska vi ju inom ASTB ta oss till “Harry Martinson-land”, det vill säga blekingska  Jämshög med omnejd, och notabelt är att intresset för vår rymdresande Nobelpristagare är oförändrat stort. Beviset på det är att den översättande skotten Robin Fulton nu är färdig med sin tolkning av ett antal Martinson-dikter. Volymen heter Chickweed Wintergreen: Selected Poems; det har flaggats för samlingen några år.

Chickweed Wintergreen blir skogsstjärna på svenska, och i Passad 1945 diktade Martinson att “Skogsstjärnorna frodas aldrig, / De bara reder sig / med karg nätthet i mossan.” Fint.
På nätet finns ett par tidigare Martinson-översättningar av Robin Fulton, som genom åren tagit sig an en rad av våra färgstarka svenska poeter (Tomas Transträmer, Werner Apenström,  Gunnar Ekelöf m fl) och som prisats för det bl a av Svenska Akademien.
Några rader på hur det kan låta när han översätter inledningen i Harry Martinsons dikt Hembyn (ur Modern lyrik, 1931).
I hembyns daggmaskluckrade trädgård
växer ännu aklejan
blir till
In the gardens of my home village, where earth-worms loosen the soil,
the columbine still grows