Hoppa till innehåll

ulfr

Nr 102 2010

Närkontakt med Lutetia

Det är mycket asteroider nu. I kväll (lördag 10 juli) skrevs astronomi- och rymdfartshistoria igen (grattis ESA!) och det finns ingen anledning för oss européer att inte skryta med det:

Då började nämligen ESA:s kometjagare Rosetta sända bilder från asteroiden Lutetia på allvar!

Passagen förbi  Lutetita på drygt 3100 km:s avstånd skedde i flygande fläng, sonden håller  en hastighet på 54 000 km/h och ESA:s och Max Planck-institutets  tekniker och forskare har haft full sjå att hålla Rosetta och instrumenten (inte minst den vidvinkliga OSIRIS-kameran)  på rätt kurs. Lutetia är den största asteroiden hittills som haft besök från jorden.

Några bilder från utflykten lördag afton (jordtid)

Rosetta fick korn på asteroiden i går 9 juli 2010...
.. och sen har det bara blivit bättre och bättre för att på lördagskvällen vid 18-tiden börja klarna på allvar för att...

.. lite senare börja likna nått.

Asteroiden på ännu närmare håll. Pricken i bakgrunden är- Saturnus!

Bumling med karaktär! Lite stukad, men i alla fall.

Mitt i småplaneten! Bildcredit för fotosextetten ovan: ESA 2010 MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/RSSD/INTA/UPM/DASP/IDA

Om OSIRIS noteras den blågula närvaron: OSIRIS kan ta bilder av ytan på himlakroppar och panoramabilder av kometers slöjor av gas och stoft.

OSIRIS står för Optical, Spectroscopic, and Infrared Remote Imaging System. Det är en kamera, som astronomiska observatoriet vid Uppsala universitet bidragit med optiska filter till. Flera svenska astronomer deltar också i kamerateamet.

Rosettas egentliga mål är kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, men det mötet sker inte förrän 2014.

Innan denna “grazing” med Lutetia har det spekulerats vilt bland astronomer vad Lutetia är för en himlakropp. Nån trodde att det MÅSTE finnas en gigantisk krater på asteroiden, andra har spekulerat om nickeljärn-innehållet blablabla, och vi får ju se vad Rosetta-fynden kommer fram till. Tidigare i kväll på ESA:s livestream-sändning blarrade  överstechefen David Southwood om ett astronomiskt “detektivarbete”, och det är ju precis vad astronomi i dag handlar om. En sorts brottsplatsundersökningar – vi ser aldrig vad som hände från början, bara ATT NÅGOT  har hänt. Och sen får vi försöka räkna ut baklänges och på tvären och på alla sätt  alla “när, var, hur”. Och i bästa fall göra en prognos, detta KOMMER att hända…

PopAst är som vanligt också uppkopplat på senaste nytt. Vem bryr sig om bronsmatchen i VM? Varken skottar eller skåningar.

PS. En kul grej hände på vägen till Lutetia. 2008 passerade Rosetta även den märkliga asteroiden Steins (s:et ska vara med!), en mindre bumling, och vi fick så småningom denna bild hem i 3D. Fram med 3D-glasögonen igen!

Asteroid i 3D. Foto: ESA

Youtube har fler Roma-bilder

Struntade i vilket...

På vårt eget Tycho Brahe-obsis hemsida finns  bra med Roma-material. Lyssna! Och det börjar dyka upp en del spektakulära Roma-ockultationssekvenser på Youtube. Gå in och kolla.

De aktiva amatörastronomerna i Skåne gjorde ett tappert försök, kepsen av för  er alla,  men mot vädergudarna kämpar även vi amatörer förgäves. Också  moln på jordklotet utgör en del av den lägre atmosfärastronomin. Jag stod vid norra strandsidan av Pildammarna i Malmö, där jag brukar titta på ISS:s passager,  och kände mig både  ensam och lätt dum. De enda som glodde på mig var ännu dummare och sömnigare  kanadagäss, som jag verkade störa. Jag  hade ju sett från burspråket hemma på 82:an en halvtimma innan  att det här blir ändå inget.

Det mest fantastiska tycker jag i övrigt är beräkningarna av Romas skugga.  Jag beundrar djupt beräkningarna och sifferexercisen  bakom – även om jag inte fattar  hur det går till. Det är helt otroligt!

Det svalkande kosmiska vattenhålet var en – asteroid!

Direkt från asteroidbältet!

Jag har inte skrivit om astronomernas behov av ät- och drickbart på en tid. Såna  här fantastiska dagar kan jag bara rekommendera en sak, och det är – frukt. Kör med  apelsiner eller hacka en ananas eller annan frukt, men låt de ligga en stund i kylskåpet så får det en extra svalkande effekt.

Och drick mycket! Inte bara derivat av you know what utan även vatten – ur den kommunala kranen, vatten,  detta otroliga LIVSmedel som kanske härrör från kometer eller ännu mera sannolikt från asteroider en gång i tiden. För en tid sedan rapporterade ju  två av varandra oberoende forskarlag i Nature att asteroiden 24 Themis (diameter 200 km) , som snurrar mellan Mars och Jupter, är en riktigt frostig och isig  himlakropp  vars mineraler – även i djupare skikt – innehåller mycket mer vatten än vad vi tidigare trott.

Därför denna nya teori:

Att när vårt astronomiska hem bildades för ett antal miljarder år sen, kraschade också vattenblaskiga asteroider in i protojorden, och därför kan vi i dag svalka oss med ett glas kallt, gott kommunalt vatten i Malmö. Kometteorin har inte avskaffats, men det är något  som inte stämmer (t ex mätningen av  isotopfaktor-skillnaderna mellan H2O:ets deuterium och vanliga vätet på jorden och i kometer typ Halley, Hale-Bopp m fl).

Var vi än rör oss handlar allt om – astronomi! Märkligt. But that´s a fact.

Helgens citat-tävling

Vilken författare – han gillade katter, var verksam både som poet och dramatiker –  har i en berömd diktsamling skrivit denna oerhört märkliga rad? Boken kom redan 1925.

På så sätt tar världen slut på så sätt tar världen slut på så sätt tar världen slut ej med en skräll men ett pip.


Undergångsprofeterna – en kandidat med flera???

Dagens bloggkandidat till surgubbarna Statler & Waldorfs hederspris till en undergångsprofet? Jag vill hemskt gärna ha med filosofen  John Leslie, som skrivit boken The end of the world – The science and ethics of human extinction.

Titeln passar mig, men sen – när jag läser jag på och  ser John Leslie på nätet – så framstår han ju som  en typisk vänsäll, empatisk medmänniska. Han tycker synd om oss! Det  känns  nästan taskigt att ta med honom. Frågetecknen kring hans kandidatur är nödvändiga. Dessutom har han i en bok  filosofiskt utrett konsekvenserna av att vi lever i ett multiversum, alltså inte bara ett universum utan flera universa. Vad betyder det för oss här och nu?

Men professor´n  får finna sig i sitt bittra öde, för ger man sig in i den eskatologiska sfären så kan vad som helst hända. Senaste Weekend Avisen har en rolig tecknad helsida av bladtegneren  Niels Roland på temat Enden på alting – Læs først om jordens undergang her  i avsisen!!!

Framför allt så introduceras här fenomenet “bekymringsbarometer”, som mäter i vilken mån vi bör bli oroade och bekymrade över olika katastrofala larmrapporter och undergångsscenarior. Vi kan sova lugnt vidare, för vi tackar för det lugnande beskedet:

Dinosaurierna var här i 200 miljoner år – Homo Sapiens har bara varit här i kanske  några hundra tusen år. Så det finns en del prutmån på undergångseländet!