Nr 209 2011
Varför inte ett Zeiss miniplanetarium i Malmö?
Inte om utan när Malmö museum bestämmer sig för ett miniplanetarium (se förrförra W-bloggen nr 207 2011) – vilket bör man då fundera mest på? Intressant nog ligger en av världens stora planetarietillverkare inte så långt ifrån oss, klassiska Zeiss i Jena i östra Tyskland.
Ett av Zeiss attraktivaste minisystem, “Small Dome Planetarium”, heter SKYMASTER ZKP 4, är utrustat med toppmodern fiberoptik och stjärnåtergivning med hjälp av sparsam, exakt LED-belysning. Denna planetariemaskin kan placeras i en kupol med minsta bredden 6 m och utrymme för 25 personer i publiken.
Sen finns alla varianter uppåt, men jag förstår att i Malmö måste vi också tänka ekonomiskt. Inget fel i det.
Ett ZKP 4-system har nyligen satts upp hos Planetarium Radebeul, knutet till ett trevligt folkobservatorium utanför Dresden. Tjänsteresor dit känns inte fel.
Leve moralpaniken!
USA och dess 51:a delstat Sverige har med jämna mellanrum drabbats av moralpaniker. En inföll på vår hemmaplan vid 1800-talets slut, då August Strindberg sågs som ungdomsförförare. Sen följde med tiden moralpaniker om allt mellan himmel och jord, om filmen i allmänhet, pilserfimer i synnerhet, dansbaneeländet, Pippi Långstrump, serietidningar, kioskdeckare, tv, videovåld, bokens död. dataspel… listan är lååång.
Målet har alltid varit någon form av införande av censur, självcensur minst, och förbud från diverse experter och tyckare/tänkare.
Norrland Star Party 2011…
.. äger rum, tipsar Christian Vestergaard, 30 september-2 oktober. Fakta här! Det är fjärde gången som NSAA och Cosmo Norr träffas och umgås i stjärnornas tecken, på Frösön.
Det svenska föreningslivet även inom astronomin är fantastiskt; så synd att de stora mötena måste kollidera.
Chandrasekhars betydelse
Det intressanta med supernovor typ Type Ia som den just nu i M101 är ju den indisk-amerikanske astronomen och 
teoretikern Subrahmanyan Chandrasekhars (1910-1995) roll i teoribildningen om vita dvärgar och varför de av en naturlags nödvändighet måste explodera som supernovor: Ifall dessa vita dvärgar drar på sig massor över 1,44 solmassor, sker av “nukleärgravitionellt logiska” skäl en gigantisk smäll med chockvågsrekyler, och såna brisanta extramassor erövrar dvärgstjärnorna av röda jättar i binära system. Därav dessa supernovor kallade Type Ia .Som Tychos 1572, som 2011fe nu.
Det är så gott som en naturlag att en explosion måste ske, och därför kan explosionerna, med hänsyn till de parametrar som råder, användas som avståndsindikatorer i universum, Överallt. Samma spelregler gäller.
Supernovor av Type II är nånting annat, de spelar över ett bredare +solmassor-spektrum och är ensamstjärnor som kollapsar av sin egen gigantiska tyngd. Spelet mellan gravitation och nukleära processer avgör supersmällens karaktär.
Att det inte var så självklart att få Chandrasekhars teori runt 1930 accepterad i den astronomiska sfären finns det flera berättelser om. Sir Arthur Eddington närmast hånade teorin – och dess skapare? – och det finns t o m anklagelser i svang om ren rasism i avståndstagandet från britten Eddingtons sida. Eddington som är vår guru tack vare bekräftelsen av Albert Einsteins relativitetsteori (solförmörkelsen, 1919). Även solen har sina fläckar.
Utomordentligt intressanta fakta om Chandrasekhars liv och forskning finns i en så kallad “oral history”, berättad av honom själv, på denna sajt.
Chandrasekhar fick ta emot ett delat Nobelpris i fysik 1983. För sin vita dvärg-forskning!
Möte komet och stjärnhop
Göteborg noch einmal
Astronomdagarna har börjat få kontur vad gäller innehållet. All info här!
