Nr 210 2011
En babystjärna född efter “Dinos” död!
En ung babystjärna på bara 27 ljusårs avstånd från solen – skapad EFTER den jordtid då dinosaurierna dog ut här på vår hemplanet! Det är dagens mest spektakulära nyhet från det astronomiska forskningsfältet, och nyheten kommer från Australien.
* AP Columbae har åldersbestämts till 40 miljoner år och tillhör unga lovande stjärnor på väg in i huvudserien.
* Stjärnan tillhör de röda dvärgarna och förhoppningen är nu att astronomerna även ska kunna detektera planeter runt stjärnbabyn, som kommer att specialstuderas av jätteteleskopen på södra halvklotet framöver.
Bakom upptäckten ligger ett internationellt forskningsteam med bl a den unge forskardoktoranden Simon Murphy, som nu får allt massmedialjus på sig.
Tecken i skyn
Tecken tyder på att komet Elenin är på väg att bryta itu i sina beståndsdelar. Stay tune!
Öpiks namn fortfarande aktuellt
En spännande baltisk forskare var estländaren Ernst Öpik (1893-1985), den sannolikt förste som korrekt mätte avståndet till M31, systemet i Andromeda: 440-450 kpc, alltså runt 1,5 miljoner ljusår.
Detta skedde redan 1921-22, mitt under den häftiga debatten om “island universe”-idéns vara eller ickevara. Öpiks avstånd kom att ligga närmare det vi i dag anser vara det korrekta, till och med närmare sanningen än Edwin Hubbles!
Jag känner mig som “skomakare bliv vid din läst” och är verkligen inte hundra insatt i Öpiks metod men fattar så mycket att det handlar om relativa hastigheter inuti “nebulosor” typ M31, användandet av Newtons gravitationslag, mätningar av massa, luminositet och den skenbara ljusstyrkan hos M31:s centrala del. Öpiks formel var och är, förstår jag, lika enkel som genial och är ett fullt användbart redskap i dag för galaxforskare och kosmologer.
Det intrssanta för mig som allmäntänd på astronomins nutidshistoria är Öpiks aktualitet i dag, det får ni tillåta mig som amatör. Pekka Teerikorpi heter t ex en finsk astronom knuten till Tuorla Observatory, finska Turku/Åbo, som nyligen tagit fasta på och noterat hur brukbar och “levande” Öpiks metod är i kosmologiska sammanhang.
Att sen Öpik uppenbarligen också var en synnerligen intressant personlighet är en annan sak. Han slogs på den vita sidan under inbördeskriget i Ryssland efter revolutionen 1917, flydde och blev så småningom chef för observatoriet i Armagh, Nordirland, och – tror jag – en av Knut Lundmarks och Frida Palmérs bästa vänner. Det tog drygt 30 år för Öpik att få träffa sin dotter som tvingades stanna kvar i Sovjetväldet.
Den högsta och längsta Foucault-pendeln i världen –
var hänger den?
Hyperion på nära håll
NASA:s Cassini-sond tog härom dan denna närbild av Saturnus-månen Hyperion. Cassini passerade månen på ett avstånd av 25 000 kilometer.
Som alla himlakroppar därute är Hyperion full av kratrar efter krockar och nedslag. När den första asteroid eller måne där ute upptäcks UTAN kratrar, är det dags att skriva om läroböckerna igen. De lite äldre i W-bloggskretsen kommer ihåg vilken sensation det var när det första Mariner-bilderna tankades ner och visade Mars yta med kratrar. Sen dess är kratrar vardagsmat i den planetära världen.
Hyperions diameter anses ligga på runt 270 km, ungefär avståndet Malmö-Göteborg, vilket leder över till att ….
… också Göteborg har namnat en asteroid!
Astronomdagarna har börjat få kontur vad gäller innehållet. All info här!
Visste du att Göteborg också är en asteroid? Dess katalognummer är 10551, den tillhör huvudbältet och har en omloppstid runt solen på drygt fem år.
