Hoppa till innehåll

Cassiopeia-bloggen

Nr 178 2011

  • av

Jättefynd av meteorit i Kina

En massiv järnmeteorit har upptäckts i Kina, i distriktet Altay i den stora, mot Ryssland, Mongoliet m fl länder gränsande självstyrande provinsen Xinjiang Uigur – meteoriten är en bamse på 2,2×1,25×1,2 meter. Vikt: Runt 25,4 ton.

I nyhetsflödet talas till och med  om +30 ton, vilket skulle  göra fyndet till rekordstort i Kina.

Meteoritexperter från planetariet i Beijing ledda av forskaren Zhang Baolin har varit på plats den senaste tiden. Det tog inte lång tid för honom att upptäckta klassiska kännetecken på en järnmeteorit.

Lokalbefolkningen  har känt till fyndplatsen länge och några har även karvat in sina namn i stenen.

Stenen kan vara ett syskon till ett annat klassiskt stort järnnickelrikt meteoritfynd i trakterna från 1898.

När stenarna föll från himlen är skrivit i – stjärnorna… Men under tiden fram till nu har området utsatts för lång geologisk påverkan;  meteoriten ligger alldeles bredvid ett granitblock och kanske har bägge bumlingarna forslats hit av en  glaciär för 1000-tals år sedan.

Den häftigaste järnmeteoriten på jorden finns i Namibia, i södra Afrika. Stenen väger 60 ton och är så tung att den fått ligga kvar på sin fyndplats.

Vad som ska hända med den kinesiska järnmeteoriten återstå att se.

Ett flygplan för Mars-atmosfären

W-blogg-läsaren Bertil Falk har hittat en NASA-bild på Bewildering Stories i dag, som tål att funderas över:

(Tips: Klicka på bilden för att få upp den i rejält format!)

NASA:s solenergidrivna Helios-farkost befinner sig  sig här på 3000 meters höjd över Hawaii och året är 2001. Topphöjden som nåddes var – 30 000 meter! Tre ggr högre än de vanliga jumbojet:arnas marschhöjd.

Den ultralätta farkosten drevs av 14 elmotorer, nådde en topphastighet på 40 km/tim och dess aerodynamiska egenskaper var sådana att Helios mycket väl skulle kunna ta sig fram i den tunna Mars-atmosfären.

Vad som hände med Helios-projektet sedan, vet jag inte.

Sten Broman på Merkurius?

En del Merkurius-kratrar har namnats efter tonsättare. Dock saknas den mest självklare av alla – Gustav “Planeterna” Holst.

Och om  Anders Nyhom och jag får bestämma kommer Sten Broman (nedan ill av okänd mästare) att få en krater på planeten. Det är han värd, Mr Kontrapunkt!

Kloka ord

En kort snutt med idel kloka ord på temat Neil deGrasse Tyson On The Universe” är aldrig fel. Tack till Lars Olefeldt för tipset!

http://www.dump.com/2011/07/23/neil-degrasse-tyson-on-the-universe-video/

Jag gillar  speciellt konstaterandet att “universums finns  i oss, vi finns i universum”.

Vem får “vårt” Nobelpris?

Just nu funderar ett antal edsvurna damer och herrar i Sverige över vem som ligger bäst till inför årets Nobelpris i fysik. Listan blir kortare och kortare. Prissumman i år är på 10,0 miljoner kr, och 4 oktober blir årets vinnare offentliggjort.

Blir det någon fysiker med astronomisk anknytning? Förhoppningsvis, men osvuret är alltid bäst.

Den som blir utan, ska veta att det finns  en rad andra priser och mycket pengar att hämta hem! Här är några av årets alla vinnare :

* Tidigare i år fick tex UK:s Astronomer Royal Sir Martin Rees det kontroversiella Templeton-priset på1 miljon pund – detta Templeton Prize är kontroversiellt för att det har en religiös sida, skapat 1973 som det är  av den amerikanske mångmiljardären och Wall Street-finansmannen John Templeton. Denne beskrev sig själv som  “an enthusiastic Christian”, och Rees har också fått kritik från forskningssamhället typ biologen och ateisten  Richard Dawkins i Oxford.

Templeton stipulerade för övrigt att prissumman alltid ska vara större än Nobelpriset.

Martin Rees gör nu sällskap med Moder Teresa och  frikyrkoevangelisten Billy Graham. Om sällskapet  i detta sammanhang är bra eller dåligt vet jag inte, men visst är det intressant – speciellt som Rees närmast beskriver sig själv som “a-religiös”.

Andra pristagare i år:

* Richard Ellis, Caltech-astronom, walesare,  fick Royal Astronomical Societys guldmedalj. Han fick medaljen för sitt ledarskap under trettio år och sin utforskning av galaxer,  universums storskaliga struktur m m.
* 2011 års Catherine Wolfe Bruce Gold Medal – utdelas av anrika Astronomical Society of the Pacific, ASP – gick till Jeremiah P. Ostriker, Princeton U. Hans specialitet är den mörka materien.

* Datasimulerings-astronomen Marc Davis fick med kollegerna George Efstathiou, Carlos Frenk och Simon Whitefick dela på Gruber Cosmology Prize ($ 500 000).

* Och i Hong Kong har det så kallade Shaw Prizes in Astronomy ($ 1 000 000) tilldelats forskarna Enrico Costa och Gerald J Fishman. De har bl a fastslagit gammablixtarnas kosmologiska betydelse och ursprung.

Lägg till detta Kavli-priset, Crafoord-priset m fl, så det finns att välja på. Men finast är dock Nobelpriset. Inget snack!

Göteborg väntar på oss

Som vaniigt finns info här på denna inbäddade Chalmers-sajt.