Cassiopeia-bloggen

Grus i SETI-maskineriet

USA förväntas stå för allt. Rädda Afghanistan. Rädda dig och mig. Rädda världsekonomin. Rädda klimatet. Rädda våra förbindelser med yttre rymden. Men det kommer hela tiden grus i maskineriet, och nu har SETI-projektet p g a brist på pengar tvingats lägga sitt Allen Telescope Array (ATA) i malpåse.

SETI:s uppgift är varken mer eller mindre än att lyssna av intelligenta signaler från kosmos.

Förväntat eller oväntat med åtstramningen? Det knorras förstås i leden: Är det så smart just nu att tvingas göra det när Kepler-sonden och andra exoplanet-jagande teleskop fått korn på hundratals nya potentiella “jordar” där ute?

Pengar från delstaten Californien och från NSF, National Science Foundation, har frusit inne, och nu står hoppet till ett medborgarinitiativ som kallas SETIStars och vars mål att skramla in 200 000 dollar de närmaste veckorna. Syftet är  att så snabbt som möjligt får tillbaka ATA med dess 42 samverkande teleskop i norra Californien på banan igen. Tills i kväll hade drygt 35 000 dollar samlats in.

* Problemet med SETI är väl helt enkelt de uteblivna resultaten. Tystnaden är bedövande, eller som titeln på Paul Davies SETI-bok i fjor om frånvaron av signaler: The eerie silence: Are we Alone in the Universe?

* Är vi alldeles för optimistiska när det gäller de tekniska möjligheterna till interstellär kommunikation mellan civilisationer redan IDAG?

Nyfiken? Sajten har du här:

http://www.seti.org/setistars

Dyr “Penkowa-sag”

Vad kostar Milena Penkowa-saken Köpenhamns universitet (se tidigare W-bloggar)? Senaste gissningen är att helt nödvändiga externa utvärderingar av hennes fuskiga forskning plus diverse legalistiska omkostnader för skandalen, kan belöpa sig på 7 miljoner danska kroner. Pengar som kunde används till MYCKET annat! T ex inom astronomin eller rymdfarten.

Lovande LOFAR

Från Onsala berättas att LOFAR-stationen nu byggts halvfärdig, och “all systems are go”. Samtidigt fick jag nys på en par månader gammal notis om att forskare knutna till University of Leicester med den nya högupplösta LOFAR-intrumenteringen, som täcker mer än halva Europa, tror sig skola kunna detektera radiobrus från exoplaneter långt bort från sin huvudstjärna – typ polarskensbrusen från vår egen radioaktiva jätte Jupiter.

Spännande!

Vill du lyssna på Jupiter, så finns en bra sajt att surfa in om här:

http://radiojove.gsfc.nasa.gov/about.htm

Gräsets astrobiologiska betydelse

Jag får fortfarande Fria Tidningen, en oberoende vänstertabloid, och ibland står där artiklar som till och med jag tar till mig. Som Nette Enströms ledare i senaste numret, en ledare på temat gräs och gräsmattor (“Låt gräset växa fritt!”). Jag undrar om Nette tänkt på vilken enorm roll gräset spelar för det biologiska livet – som nån sagt, där det finns en sol, vatten, jord och gräs, där finns också alla förutsättningar för biologisk utveckling och mångfald.

Gräs är mycket, och astrobiologer har fullt klart för sig vad denna “råvara” betyder. Fotosyntes och allt.

Vi borde ägna gräset, alldeles särskilt ogräset, mer tankeverksamhet. Och jag skulle  vilja veta om det gjorts något så simpelt som experiment med att plantera växter i blöt jord från månen (i princip samma beståndsdelar som här på jorden) plus kanske tillsatt lite näringsämnen, som inte finns på vår drabant? NASA:s månträd, moon trees, har jag hört talas om, men de var väl mer ett resultat av frön som nån Apollo-astronaut haft med sig ombord?

Apropå ovanstående så har jag precis läst om John Steinbecks underbara amerikanska reseskildring Travels with Charley (Charley hette hans kloka pudel), i vilken han bl a berättar om öknarnas betydelse för vår världsbild. Det var ökenfolk som först mätte stjärnorna, och han filosoferar överhuvud taget mycket om öknars funktion som en tuff mötesplats – en sorts biologiska slagfält och överlevnadsarenor  –  mellan “life and unlife”.

Göteborg värdstad för Astronomdagarna 2011

Och allt om Astronomdagarna? Kolla denna sajt:

http://www.chalmers.se/rss/oso-sv/astronomdagarna-2011