Nr 71 2011
Mittens rike satsar på gigantiskt radioteleskop
W-bloggens spanare Lars Olefeldt läste DN härom dan och tipsar om att Kina tänker bygga världens största radioteleskop: FAST som i Five-hundred-meter Aperture Spherical Telescope,
När jag surfar runt på nätet inser jag att nyheten i och för sig har några år på nacken, men att nu tas de första spadtagen. Bakom bygget ligger 14 års tänkande och räknande. Skålen blir 500 m tvärsöver, ytan motsvarar 30 fotbollsplaner, och teleskopet ska placeras i en naturlig sänka i provinsen Guizhou.
Bygget beräknas ta fem år i anspråk. Beräknad kostnad runt 1 miljard SEK.
Instrumentets prestanda slår både det tyska 100-meters radioteleskopet och Arecibo-skålen på drygt 300 m. 4600 panelser ska kunna manövreras så att den sfäriska formen ändras till en parabolisk, vilket har betydelse för instrumentets inställning och fokus. Teleskopet är riktat söderut och ska kunna nå 40 grader från zenit (jfr Arecibos 20 grader).
Kinesiska medier påpekar att teleskopet kommer att användas av radioastronomer från hela världen.
Ett av forskningsobjekten blir att jaga okända pulsarer. Listan i dag kommer att kunna 10-faldigas, och teleskopet kommer att loda universum vid ett gränsskikt som ligger osannolika 11 miljarder ljusår bort. Dessutom kommer det att spela en avgörande roll för Kinas egen satellitkoll.
Byggstarten har försenats tre år på grund av att tolv boende på platsen har fått flyttas till nya bostäder.
Ett par iakttagelser:
√ När A C B Lovell, den legendariske skaparen av Jodrell Bank, skrev sina memoarer (Astronomer by Chance, 1990) trodde han, bränd av diverse erfarenheter, att radioastronomin skulle komma att ses som ett fenomen som bara hade med andra halvan av 1900-talet att göra. Lovell blir snart 100 år och kan konstatera att radioastronomerna varje dag tar “stora språng framåt”.
√ Jag kommer ihåg en debatt vi hade i gamla MARS med maoister, som idogt hävdade att ordförande Mao inte var intresserad av rymdforskning och satelliter. Samma natt skickade Kina upp sin första satellit!
√ Det är inte bara NASA och ESO/ESA som håller på. Det finns andra astronomiska stormakter. Kina har varit på gång länge.
Hans Bengtssons ABC
Farliga F känner vi ju till, och apropå dagens lunära händelse skaldar Hans Bengtsson i sitt förnämliga poesimästerverk ABC för astronomer:
Full är månen regelbundet,
– ett fall för Nykterhetsförbundet?
Månens totalmörka baksida – i dagsljus
I dag när vi har den fetaste fullmånen på nästan tjugo år, ligger förstås baksidan i totalt mörker. Just därför känns det inte helt fel att visa hur denna baksida ser ut i sin helhet när den är solbelyst och vi inte ens har nymåne på jorden:
Det är vidvinkelkameran ombord LRO som Lunar Reconnaissance Orbiter som tagit bilden.
NASA har samtidigt publicerat en fantastisk svit på sex bilder som visar “fullmånarna” med 60 graders förändring per bild. Den första bilden uppe t v är den vanliga fullmånen från jorden. Häng med i turen, som visar på intressanta skillnader mellan fram- och baksida.
Under tiden på jorden…
… diskuteras naturligtvis kärnkraftens vara eller icke-vara på vår hemplanet efter tsunamikatastrofen i Japan, För min del handlar det om “vara”, för frågan är i grunden: Vilken sorts kärnkraft vill vi ha?
* Den fusionsenergi som produceras 15 miljoner mil bort i solen, solenergi? Stort JA för den – stort JA för kravet på intensifierad forskning!
* Den fusionsenergi som vi själva kan skapa om 20-30 år? JA även till den och till kravet på mer forskning. Havsvatten som energigivare låter fint i barnbarnens värld.
* Kärnkraften som ligger inbakad i de fossila bränslena? NEJ till den. Kostar varje år 100-tals gruvarbetares liv och ingen vet hur många dödsfall de cancerösa ämnena orsakar, ett ämne som tycks vara tabu i massmedia.
* Kärnkraften i våra kärnkraftsverk i dag? JA till den, men också – absolut – ännu mer säkerhetstänk. Hur kunde fundamentalistiska antikärnkraftsanhängare få igenom en förbudslag i Sverige? Forskare och tekniker här fick inte ens tänka tanken på kärnkraftsverk. Hade inte den förbudslagen genomförts, hade vi i dag varit tio-femton år längre framme i utvecklingen av säkra(re) kärnkraftsverk. Nu får vi lita på vad andra kommit på. Vi ligger efter.
* Övriga alternativ, vatten, vågor, jordvärme, vind, jajaJAAAA, men vad händer när ett vindkraftverk kollapsar och halshugger en bilist längs E22:an? När de lågfrekventa ljuden visar sig vara hälsorisker för människa och djur? För mig är dessa vindmöllor som för Jan Troell: Tinitus för ögat.
Framför allt: Forska mer om solenergins utnyttjande! Det finns massor av spännande forskningsuppslag på området. Just nu tar vi jordbor inte till vara uppskattningsvis 99,99 procent av solens goda värma.
Forts. följer.