Nr 54 2011
Här blir universum – mindre!!!
När jag växte upp blev universum hela tiden större och större. Nya mätningar flyttade t ex ut Andromedagalaxen en rejäl bit i kosmos.
Numera händer det lika ofta att avstånd justeras åt andra hållet. Dagens ESO-rapport berättar t ex om hur avståndet till den kantställda galaxen NGC247 justerats ner med en miljon ljusår, till 11 miljoner ljusår från Vintergatan.
En ny bild avslöjar fina detaljer i galaxen – och en lika detaljrik bakgrund. På grund av galaxens (sett från jorden) extrema lutning har avståndet dit tidigare överskattats.
Bilden togs med WFI-kameran på 2,2-meter MPG/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile.
Astronomer driver en studie som heter Araucaria-projektet som utreder de faktorer som påverkar avståndsbestämningar med cepheidstjärnor som måttstock.
Hela pressmeddelandet finns här.
Misstänkta “nära jorden-objekt” just nu
Om vi går in på IAU:s Minor Planet Centre ser vi att just nu, denna onsdag eftermiddag/kväll, håller astronomerna åtta nya misstänkta NEO:s under uppsikt. Kolla hur de rör sig på himlavalvet. Det går undan!
Samtidigt ute i Kuiper-bältet…
På andra sidan solsystemet – vad händer där? Runt 30-60 AU från jorden? Jag håller på att läsa Caltech-astronomen Mike Browns memoarer om hur han upptäckte de första stora Kuiper-objekten och sen var med om att “döda” Pluto som planet, och jag ska återkomma till den boken. Den är lika intressant som den är pratig.
Min fråga till mig själv i dag är hur många KBO:s, Kuiper Belt Objects, som upptäckts till dato?
Såvitt jag förstår är vi sakteliga på väg mot 70 000-80 o00 objekt där ute i den transneptuniska världen, med diametrar 100 km+. Bortåt 10 000 KBO:s har hittats hittills.
Detta är en extremt kall och nerkyld, isig, hörna av solsystemet. Här har skett gigantiska krockar för ett antal miljarder år sedan, och det är det reflekterande solljuset från dessa fragment vi fångar upp i dag. När de närmar sig Neptunus katapultar de flesta ut i mystiska, avlånga banor.
Bilden nedan bygger på data från the Minor Planet Center. KBO i huvudbältet är gröna, de oranga markerar så kallade “scarettered objects” som störts och lockats in i elliptiska banor. Avstånden är uttryckta i AU, astronomiska enhetrer (1 AU = avståndet jorden-solen).
Det märkliga gapet nederst i den gröna cirkeln beror på skymmande moln och partiklar i Vintergatan.
(Bilden från Wikipedia.)
Kepler hittar även massor av förmörkelsevariabler
Kepler-sonden har inte”bara” gett oss drygt 1200 misstänkta exoplaneter att jobba vidare med efter senaste släppet, av bara farten upptäcker ju det supereffektiva instrumentet (105 kvadratgrader, 156 00 stjärnor) även andra himlakroppar – typ binära förmörkelsevariabler, alltså stjärnor som kommer i vägen för varandra sett från jorden och som förmörkar varandra.
I en rapport till The Astronomical Journal rapporterar nu ett gäng amerikanska forskare om upptäckten av 1879 unika, förmörkande, trånga tvillingstjärnobjekt. Omkring 1,2 procent av Kepler-stjärnorna i Svanens stjärnbild är av denna typ, alltså trånga förmörkelsevariabler.
Stjärnornas rymdfördelning som en funktion av den galaktiska latituden diskuteras förstås också liksom en rad andra teknikaliteter i systemen.
Vad händer i Turkiet?
Alltfler ögon riktas mot Turkiet, där det fortsätter att svalla i forskarvärlden. Nature håller bl a ögonen fokuserade på landets vetenskap – det borde fler tidskrifter, fler tunga akademier göra.
En pro-Darwin-bild på omslaget till en tidskrift, som TÜBITAK ger ut (Turkiets naturvetenskapliga råd), drogs in 2009 och chefredaktören, Dr. Çiğdem Atakuman (bilden t v) , sparkades.
Och det landet vill komma in i EU och därmed få rätt att påverka oss alla!?! Hallå Voltaire, var är du?