Nr 17 2011
Lågsniff över Rhea
Christian Vestergaard meddelar att nya fantastiska närbilder på Saturnus-månen Rhea som på beställning (se W-bloggen 239 2010) har dykt upp från Cassini-sondens senaste lågsniff. Bilden nedan visar fullmånen Rhea, tre andra månar – och Saturnus smala ring. Ett ganska snyggt inflygningspanorama, om man säger så!
Ju närmare Cassini kom månen (allra närmast 11 januari, 69 km), desto finare ytformationer kom fram från den isiga himlakroppen: märkliga förkastningar och typiska skuggiga nedslagskratrar.
Förhoppningarna är nu att med hjälp av Cassinis bilder och sondens övriga instrument med fokus på radio, plasma och partiklar ska Rhea avlockas en massa hemligheter.
* Hur ofta bombarderas månar därute av meteorider?
* Vad betyder dessa infallande småkroppar bortom gasplaneten för Saturnus ringsystem, och hur gamla är ringarna?
Rhea-forskarna håller även ögonen på månens tunna atmosfär av syre- och koldioxid liksom samspelet mellan månens och Saturnus magnetosfärer.
Bakom Cassini-projektet står NASA, ESA ch den italienska rymdmyndigheten.
Credit för Rheabilderna: NASA/JPL/Space Science Institute
Cassinis nästa månmöte infaller 18 februari, och då står månen Titan på menyn.
Pinsamt för Köpenhamns universitet – även NBI reagerar
Danska P1 uppmärksammade i morse skandalen med danska stjärnskottet, hjärnforskaren Milena Penkowa (W-blogg 234 2010). Universitetets rektor får tydligen sitta kvar, men en expertgrupp på universitetet ska nu gå till botten med hela historien. Har den danska forskningens tidigare omslagsflicka nr 1 varit helt fartblind, fuskat med sin forskning – och vad har hon gjort av alla pengar, som universitetet nu delvis tvingats betala tillbaka till en av de anslagsbeviljande fonderna och stiftelserna? Även hon själv har pytsats tillbaka till sina uppdragsgivare några hundra tusen danska kroner sen hon avgick från professorstjänsten i december.
58 professorer och andra toppforskare krävde i december “en uvildig undersøgelse” av saken. Bland dessa undertecknare återfanns även fysikprofessorn Benny Lautrup vid NBI, Niels Bohr Institutet. Den undersökningen ville först universitetsledningen – oklokt nog – inte ha, men nu har de akademiska höjdarna något tvingats backa och krypa till korset. Riktigt nöjda blir inte kritikerna förrän en av Vetenskapsministeriets helt oberoende undersökande grupper, ett av Udvalgene vedrørende Videnskabelig Uredelighed, granskat affären. Jag helgarderar för att ett och annat huvud kommer att rulla!
Till och med Nature har uppmärksammat skandalen nyligen.
Det som står på spel är varken mer eller mindre än universitetets trovärdighet. Och nånstans döljer sig djup tragik i historien, tror jag, även om Milena Penkowa skickligt slagit tillbaka senaste dagar via massmedierna.
Bra frågor!
Brian Greene, Columbia-professor i fysik skriver om den mörka energim och ett allt mer accelererande universum i Internatinal Herald Tribune (“Darkness on the edge of the universe”, IHT 19.1) och ställer tankeväckande frågor, som jag vill formulera så här:
* När astronomer i en avlägsen framtid bara har ett så gott som helt nermörkat universum att studera, hur kan de då avgöra att det funnits stjärnor och galaxer?
* Nöjer de sig med de urgamla berättelserna från vår “primitiva” tid om att det funnits ett sådant universum?
Solenergi på riktigt
I Tidningen Nordisk Energi kan vi följa de senaste uppdateringarna vad gäller kärnkraften. Senaste numret nr 6 2010 uttrycker en artikelförfattare en förhoppning om att fusionsenergin – solenergi på riktigt – är ett faktum om 30 år, vilket kan bli räddaren i nöden för mänskligheten.
Vid tekniska högskolan i finska Tampere/Tammerfors utförs en del viktig forskning och testverksamhet på området.
Bränslet i en fusionsanläggning kommer från vanligt havsvatten, och restprodukten är harmlöst helium.
Rymdkyss 14 februari
Dags för årets första häftiga rymdmöte: 14 februari är det dags för ett rendezvous, en blöt rymdkyss mellan Stardust-NExT Spacecraft och den gamla goda, isiga kometbekantingen Tempel 1. På självaste Alla Hjärtans Dag!
Rymdsonden har kånkat 6 miljarder km under mer än tio år.
Målet är att reda ut hur kometytan förändrats sen förra mötet 2005, då Deep Impact-sonden dokumenterade kometen. Under tiden har kometen hunnit med två solvarv.